Föreningen Samvetet
Föreningen Samvetet
- hjälper hemlösa katter
till ett bättre liv

Pg 21 06 13-6
Swish 1232721694



Vi sponsrar Samvetet
kontinuerligt

Hur gick det sen

Vi vet att många undrar hur det gått för alla de katter som adopterats från Föreningen Samvetet. Vi har länge planerat att göra den här sidan, och nu är den alltså här! Alla katter finns förstås inte med, men vi fyller på med fler rapporter efterhand.
Har du adopterat en katt från oss och vill berätta om ert liv tillsammans (gärna med bild), skicka din berättelse till web@samvetet.com så lägger vi upp den här.



2016-09-04

Cagney & Lacey
Adopterade 2016-05-06

Här kommer det stora hälsningar från Cagney och Lacey tillsamman med deras matte.
Det började när jag var på besök i jourhemmet, då valde Lacey mig som sin matte.
När dom flyttade till mig och varit hos mig i ca 3 timmar så var dom så hemmastadda som dom alltid bott hos mig. Även Cagney busade med mig så hon tyckte det var både roligt och tryggt. Så började vår resa till att bli en lien familj på tre. Redan nästa dag börja saker utveckla väldig bra. Det blev en del mys med Lacey och bus med båda.
I början så var Cagney rädd för mattes händer, troligtvis så hade hon inga goda erfarenheter med människors händer, så kel, mys och klappande var det dåligt med. Hon låg för sig själv och sov. Hon hade svårt för närhet. Men att leka var roligt tyckte hon De hänt mycket med Cagney sedan dag ett till nu. Idag är det en helt annan Cagney. Klappa och kela är jättemysigt, ligga på matte och sova är något hon precis lärt sig och det är jätte bra, händer är inte alls farligt i dag för henne. När hon ska sova så kan hon ligga på många ställen (i knät på matte som exempel) hon är inte osäker när jag är nära henne. Jag kan vara nära henne utan att hon flyttar sig. När jag pratar med henne så svarar hon, så vi har våra pratstunder, hon jamar jättegulligt och hon brukar börja spinna på en gång.
Lacey kunde man klappa redan från början. Handen kunde va lite läskig ibland. Att lyfta upp henne gick knapp, hon tyckte inte om det. Idag är det inga problem att lyfta upp henne. Kela och mysa går jättebra nu. Pussar och kramar fungerar också.
Tjejerna har kommit väldigt långt på en sån kort tid här och det har gått otroligt fort i deras utveckling. Trodde det skulle ta längre tid. Lacey och Cagney är två riktigt mysiga tjejer. Jag såg, att det var fina tjejer, när jag träffade dom första gången.


2016-09-02

Dancer, som numera heter Winda
Adopterad 2016-06-30

Hej, här kommer några bilder på min söta lilla Winda. Nu har hon bott hos mig i snart ett halvår med min andra katt Vega. Nu har dom lärt känna varandra och leker varje dag (Och natt...).
Hon mår så bra så men är väääldigt matglad.


2016-07-28

Ella Fitzgerald
Adopterad 2016-04-20

Hej

Här är ett brev från Ella Fitzgerald! Jag kom till min nya familj i mars. Först var allt lite läskigt och jag låg mest under en fåtölj och kikade fram. Det fanns redan en katt i familjen – Nala – han hade längtat efter en kompis och ville leka med mig men det var jag inte så sugen på så jag fräste åt honom att sticka iväg. Efter några dagar blev jag kaxigare och vågade mig fram, då ville jag leka med Nala, fast då var han sur på mig och fräste…
Nu har jag varit här ganska länge och känner både familjen och Nala bra. Familjen är schysst, men vill ibland gosa lite väl mycket, då går jag iväg, helst vill jag bara att de håller fram en hand och så kan jag gå emot den så många gånger som jag själv vill, som en klappmaskin liksom. Nala och jag är bästisar nu och vi jagar möss, busar och sover ihop, ibland tvättar vi varandra om den andre har slarvat lite. Jag har också varit med familjen i deras sommarstuga, det var kul trots att man fick åka bil i en bur jättelångt. Men när man var där fanns det massa nya lukter och ställen att utforska och goda möss att fånga.
Min nya familj har gett mig många nya namn: Ellsors, Ellsing, Elo, Ellson, Ella-Bella. Kärt barn har många namn heter det ju så jag tror att de gillar mig, och ja – jag gillar dem också. Så tack samvetet för att jag fick flytta hit.

Ella Fitzgerald


2016-07-08

Spike
Adopterad 2014-06-18

Hej!
Nu har jag snart bott hos min "nya" familj i 2 år!
Jag har flyttat från en lägenhet ut på landet för 1 år sedan! Och jag älskar det!
Jag är super duktig på att fånga råttor och möss!! Jag trivs med min kompis ..även om vi "ryker" ihop ibland.
Vill bara säga TACK till er för att ni hittade en ny familj till mig!
Och jag vet att min familj är lika glada över att ha mig...den keligaste katt du kan tänka dig ...hos sig!!
Önskar er en härlig sommar!!

Kram och Tack
Hälsningar Spike


2016-07-05

Sixten
Adopterad 2016-05-11

Första veckan var Sixten väldigt fräsig o morrig mot Bamse. Sixten var väldigt bossig mot Bamse. Men allt blev bättre ju längre tiden gick.
Sixten är en lekfull kisse och älskar att sova i sängen med husse o matte Han vill vara med överallt, gärna på golvet vid diskbänken om man lagar mat.
Ligger gärna i soffan o myser med oss. Gillar när husse bär omkring honom Sixten älskar sitt nya balkongbord som han ofta ligger på o spanar på fåglar
Nu är det sån skillnad, Dom leker tillsammans och har dom senaste dagarna, även sovit bredvid varandra. Båda våra kissar är världens mysigaste och vi är så glada att det funkar så bra Bamse blev ensam efter att hans kompis Russin blev en änglakatt 29/2-2016
Vi visste inte alls hur det skulle gå att skaffa en ny kompis till Bamse Men som sagt dom är kompisar nu och vi är så glada att vi fick adoptera Sixten
Sixten är den svart/vita och Bamse den svarta


2016-06-26

Olivin & Grafit, numera Madicken och Skrållan
Adopterade 2015-10-26

Olivin och Grafit, numera Madicken och Skrållan först flyttade hit var dom väldigt försiktiga och blyga, ville helst av allt ligga under soffan och hålla avstånd. Efter några vecka började det släppa och hade man tur fick man klappa ibland, särskilt om man mutade lite med godis. Mer och mer började dom lita på mig och ville gärna vara med och kolla läget. Idag sover vi alla tre tillsammans i sängen och det finns inget bättre än att bli väckt av gos och kurrande på morgonen.
Madicken är en lekfull kisse som älskar att springa runt och jaga sina leksaksmöss! Hoppar gärna i duschen och badar tassarna när matte har duschat klart!
Skrållan gillar att ligga lata sig och har paxat fåtöljen i vardagsrummet. Tycker om att klättra (men ångrar sig snabbt då hon är lite höjdrädd) och spinner så fort matte tar ner henne :)
Det bästa som finns är att äta mat, busa eller att ligga i garderoben! Tack vare samvetet har jag fått ett underbart tillskott i familjen som bara sprider glädje och kärlek.


2016-03-10

Oskar & Izzie
Adopterade 2016-02-26

Hej!
Nu har Oskar och Izzie bott hos oss i två veckor. Båda katterna var väldigt sociala från dag ett men var nog trötta av alla nya intryck för de sov mer eller mindre hela helgen. Nu är det däremot andra bullar, full rulle på båda katterna när både husse och matte är hemma och de vill alltid leka! När de inte leker vill dom äta, så fort det prasslar någonstans så är de där och undersöker om det är något ätbart.

Vi är superglada att vi har fått adoptera dessa underbara katter och ser fram emot att spendera många år tillsammans med dom!


2016-03-03

Kastanj och Higgins
Adopterade 2015-12-03

Hej! Under hösten 2015 kom busungarna Higgins (svart & vit) och Kastanj (röd), numera omdöpt till Mao efter sitt lite egna sätt och karaktäristiska jamande, till oss. Higgins blev snabbt mycket hemmastadd, men Kastanj var otroligt blyg och ville inte ens titta på oss. Efter lite kiv och morrande ett par dagar blev de två unga herrarna helt plötsligt bästa vänner, som det ju brukar vara med två sedan tidigare okända katter... Efter en betydligt längre tids lockande, lekande, och mer eller mindre ofrivilligt kel så mjuknade även den blyga Kastanj upp och är nu den absolut mysigaste katten man kan tänka sig. Higgins har inte vuxit ur sitt busiga pojkhumör än och är fortfarande mer sugen på att leka än att ligga still. Idag har de blivit till två stiliga kattherrar strax under året, och är totalt oskiljbara.


2016-02-07

Zatarra som vi döpte om till Mrs. Morris
Adopterad 2015-11-25

De första fyra dagarna var hon ganska blyg och låg mest för sig själv under sängen men gick upp och visade sig ibland. För att t.ex äta eller busa, helst med måttbandet jourhemmet skänkte oss!
Tidigt insåg vi att hon är extremt nyfiken och älskar skrymslen och vrår. Man kan hitta henne i i allt från under badkaret till sittandes på den högsta hyllan i lägenheten, eller på en hylla i garderoben eller liggandes i en pappkasse som blivit kvarglömd på köksgolvet. Hon var avvaktande till en början men nu kan vi både sova tillsammans och vi får gos-klia och bära henne.
Hennes favoritmat är helt klart makrill i tomatsås. Och såklart att slicka matte, lill-matte och lill-husses ansikte och händer. Nu, 3 månader senare, är hon världens snällaste, busigaste och gosigaste katt, som alltid kommer och möter en i dörren när man kommer hem från jobbet/skolan!


2015-12-09

Aziza
Adopterad 2015-11-20

Vi fick Aziza som jourhemskatt i somras. Med försiktiga steg gjorde hon sig hemmastadd hos oss. Vår katt Hjalmar (hona) accepterade henne på en gång och det tog inte lång tid innan de började leka ihop. Idag är de tillsammans hela tiden. Här om dagen hittade min son bägge katterna tätt tillsammans sovandes i den lilla kattsängen. Jag behöver väl knappast säga att vi inte hade hjärta att låta någon annan adoptera fina Aziza!
Tack Samvetet för att ni finns. Ni gör ett fantastiskt och viktigt jobb!


2015-11-25

Frisbee
Adopterad 2015-09-02

Hej!

I slutet av september i år blev jag adopterad av min matte och min nya bror Rune. Jag hette då Frisbee men matte och Rune tyckte att jag var en liten Ingeborg, så Ingeborg fick det bli!

Jag mår jättebra i mitt nya hem. Jag är en ung katt-tjej med mycket klös. En annan av mina främsta egenskaper är att jag är såå nyfiken. Jag vill vara med överallt där det händer något! Det bästa jag vet är att busa med min adoptivbror Rune och fast han är större än mig så är det ändå jag som har övertaget. Även om jag busar mycket med honom så älskar jag honom mest i hela världen och han tar hand om mig så himla bra. Han lär mig mycket och han lär mig att vara modig. På en bild är vi ute och går tillsammans och jag ser till att vara nära honom. Jag tycker också om att ligga väldigt nära min bror när vi vilar, det är ju så mysigt.

Jag är en väldigt vacker tjej också. Jag är en svart katt, men jag börjar få massa vita hår också. På mitt bröst har jag en jättevacker vit medaljong.

Min matte och min adoptivbror är så tacksamma över att jag fick flytta hem till dem. Och de vill tacka Samvetet för det fantastiskt fina arbete som ni gör!

Hälsningar Ingeborg med familj


2015-11-19

Flopp
Adopterad 2015-10-29

Hej! Förra veckan tog jag hem Flopp, och blev ombad att gärna skicka in lite bilder och en uppdatering när hon bott in sig. Och bott in sig har hon verkligen. Såfort vi kom hem och jag öppnade luckan till kattburen efter vi hämtat henne så var det full fart, ingen blyghet alls och hon travade runt lägenheten och kollade in allt som fanns att kolla in. Hon sov ovanpå mig hela den natten och har sovit tätt intill mig varje natt sen dess. Jag har aldrig tidigare haft en sån pratglad katt, så jag har behövt läsa på om alla kattens olika ljud och vad de betyder, men det mest förekommande är kurrandet. Varje gång man klappar så kurras det, ibland bara man kollar på henne. Hon spinner såfort hon klappas och vill alltid, alltid vara med, vad man än gör. Hon kommer nästan alltid när jag säger "kom floppen", även om hon gömt sig i kojan jag har under sängen, och kommer travande rätt upp i knät om man sätter sig på huk. Hon väcker mig varje morgon antingen genom att slicka mig i håret, putta på mig med tassarna, trampa eller genom att lägga sig ovanpå mig. Det börjar bli ett rätt långt mail nu, men kortfattat så vill jag nog bara säga att en bättre match kunde inte ha hänt. Vi lär fortfarande känna varandra, men jag skulle inte byta ut henne mot någon annan katt i världen, och hon verkar trivas som solen, då jag nästan alltid är hemma.

MVH, Amanda


2015-11-15

Haribo
Adopterad 2015-04-10

För en tid sedan adopterade vi Haribo från Samvetet. Kär katt har många namn som det heter och Haribo har blivit kallad allt från Harry till Barry som nu är hans nya namn. Från första stund gjorde han sig hemmastadd hos oss att det kändes som att han aldrig gjort något annat. Trots det har det tagit lite längre tid för Barry att uppskatta vår andra katt Valter, men nu är dom kompisar som hänger tillsammans på balkongen och lapar sol, leker tillsammans, myser mm. Barry är en alert katt som är snabb i svängarna vid lek och en mästare på att gosa. Han är dessutom en hejjare att hitta på de mest tokigaste sovposerna och det ger oss alltid ett gott skratt och massa bilder i kameran. Vi är så tacksamma att föreningen Samvetet finns och vilket fantastiskt jobb de gör! Tack för att vi fick adoptera båda våra katter från er!

Hälsningar Sanja, Viktor och Jonny


2015-10-31

Fredrik
Adopterad 2015-07-31

Sista dagen i juli 2015 fick jag hem Fredrik. En av de erfarna och fina volontärerna från Uppsala katthem överlämnade honom till mig. Vid tre tidigare tillfällen hade Fredrik och jag setts på katthemmet och pratat innan han flyttade in. De allra första gångerna var det så klart inte alldeles lätt att nå fram till honom. Han spann emellertid högt vid försiktig kontakt och lite kattgodis. Jag tycker att han alltsedan de första kontakterna har haft ett fint sätt.

Bland det bästa Fredrik nu vet är att leka och jaga någon kattleksak. Gärna mycket tidigt på morgonen. Om jag inte orkar leka med honom så tidigt så somnar han om och väntar på att jag vaknar. Ibland på morgnarna står jag med tandborsten i ena handen och "da bird" eller något annat rörligt i den andra. Fredrik är mycket snabb och vig. Baklänges volter är ingen konst tycker han. Senast skaffade jag på varuhuset Rusta en slags "kattunnel" som han gillar.

Han har två utsiktsplatser inomhus vid fönster, söderut och norrut, samt en uteplats mot söder på balkongen som jag nätat in. Han äter och dricker bra. Av våtfoder gillar han för tillfället oxkött allra bäst och torrfoder äter han också med god aptit. Toalettbesöken har fungerat perfekt sedan dag ett. På kvällen/natten sover han gärna i närheten av mig och spinner högt en stund innan han somnar.


2015-10-31

Nigella, Floyd och Abbey
Adopterade 2014-12-17

Nella (Nigella), Floyd och Nova (Abbey) har blivit en mysig liten flock. De hoppar och far över hela huset samt sover då och då tillsammans. Mest är det Floyd som gosar med tjejerna en i taget, han har det bra! :) Nella kan tycka att Nova har lite väl mycket energi och säger ifrån, Nova som är en orädd och envis liten dam bryr sig inte så mycket och fortsätter glatt ändå. Floyd hänger på så fort det vankas lek. De verkar trivas med varandra allihop, och vi tror de trivs med oss också. :) Vi är inkluderade i allt pratande, gosande och busande varje dag och det är vi så glada för. Tack Samvetet för våra fina missar, och allt ni gjort för dem och gör för andra!

Hälsningar från matte och husse, Nella, Floyd och Nova :)


2015-10-31

Benjamin
Adopterad 2015-06-29

Hej!!! Frasse och jag har det jättebra, han är pigg, glad och leker mycket. Han har njutit av solen i sommar, han tycker om att bara ligga och lata sig samt ha det lugnt och skönt. Han vill gärna vara med när man gör saker och följer efter när jag t.ex. är ute i trådgården och rensar ogräs. Om jag kollar på någon bra film så vill han gärna sitta i knät och vara med. Finns inget att klaga på, Frasse trivs och mår jättebra.

Med vänlig hälsning
Christian


2015-10-31

Isolde
Adopterad 2015-07-30

Hej Föreningen Samvetet/Uppsala Katthem!

Från och till innan juni 2015 surfade jag runt på olika katthemssidor i min hemstad. Syftet var att någon gång ta emot ännu en omplaceringskatt, en som skulle kunna passa in i vår familj. Eftersom jag brukar åka till Uppsala ganska ofta började jag även kika runt på katthem i den regionen. Så läste jag texten ”Om Isolde. Denna förtjusande vackra lilla fröken…” Det kändes rätt från första sekunden! Så träffade henne och blev om möjligt ännu mer övertygad. Jag har sedan tidigare tre omplaceringskatter som alla nu är sju år. Zackarias (vit) kom till mig först. Han var sjuk, undernärd och hade fått bo ute i alla slags väder. När han kom tog det flera månader innan han ens vågade sticka ut nosen. Efter ca sex månader ville jag hitta en kompis till Zacke och hittade få Alfred (blåtabby) som behövde ett nytt hem pga. allergi i familjen. Alfred hade en ”syster”, Selma (creme/vit) och ägarna ville att de skulle flytta tillsammans. Två eller tre spelar väl ingen roll tänkte jag. Så flyttade de in och nu blev det genast lite mer fart i huset. Selma tog över och satte killarna på plats! När Isolde kom var Selma den som var mest nyfiken och tog på sig storasysterrollen. Hon har lärt Isolde en hel del, det mesta är kanske hur man ska leva la dolce vita, t.ex. att som honkatt i det här huset lägger man beslag på var sin sida av min säng och sover raklång där, vattnet dricks inte från samma skål som pojkarna utan från glas i sovrummet och när jag har handlat så väntar de två på när vi tre tjejer ska äta tillsammans, därefter helst lite film och snacks. :) Zacke och Selma har ganska mycket humör, så han kan ibland komma in hit i sovrummet och titta lite surt på tjejerna för att sedan gå ut som att ”jag struntar väl i er”! Alfred, min stora Maine Coon på en meter, blir istället mycket frågande. Han är lik Isolde i humöret, väldigt lugn, social och kelig. När han väl vågade sig upp i sängen blev Isolde först förskräckt pga hans storlek, men sedan blev det minsann lite love… :) Jag har fått godkännande att Isolde ska få gå ut, men det är inget hon är sugen på än. Altandörren står öppen, men hon vill inte gå ut själv. Vi har varit ut lite i sele och då blir ögonen så stora på henne när hon ser stora trädgården att hon helst vill bli buren. Det får ta den tid det tar… Isolde blev snabbt en i familjen och har blivit en stor favorit hos många. Isoldina (lilla Isolde) kallas hon av mina italienska vänner. Min son som är en hundmänniska är jätteglad när han får träffa henne. Självklart tycker hon om all uppmärksamhet hon får av honom och brukar då slicka honom i ansiktet och på händerna, lite som en hundvalp brukar göra. :) Jag tror det är Isolde min dotter saknar mest nu när hon har flyttat. Isoldes tuggande på saker har i stort sett upphört, hon är så upptagen med annat här. Däremot så tycker hon om att bära/dra iväg saker, men hon biter inte sönder dem. En annan favorit är min laptop eftersom hon tycker om att titta på olika program.

Jag är väldigt glad att jag har fått adoptera denna underbara personlighet som tillsammans med de andra katterna ger en enorm livskvalitet.

Hälsar Kristina, Zackarias, Selma, Alfred och Isolde


2015-10-31

Lèstrade
Adopterad 2015-06-12

Hejsan,

Vi kan inte annat säga än att det har gått över förväntat med vår nya familjemedlem. Han är ju i grunden en ganska skygg katt vilket ju inte är konstigt med tanke på hanns ursprung, men han har ju en enorm nyfikenhet och ett stort kelbehov vilket hjälper honom väldigt mycket att bryta igenom skyggheten.

Vi har ju en katt sedan tidigare, en femårig hankatt som heter Morris, som vi har haft sedan han var mycket liten så han har ju hjälpt till massor med att visa Lèstrade att det visst går att umgås med människor, iallafall dessa människor. Morris och Lèstrade går bra ihop även om Morris ibland tycker att "lillebror" är lite påfrestande. Mestadels leker dom ganska häftigt genom att brottas och jaga varandra genom huset. Någon enstaka gång hör man Morris fräsa till men då backar Lèstrade undan direkt.

Mot oss pendlar han mellan KELA och Hjälp, dom äter upp mig lite hela tiden, men det sker nästan dagliga små framsteg åt KELA-hållet och han vågar sig fram till oss oftare och oftare. När han kommer fram är det oftast för att stånga huvudet mot handen, men när han känner sig extra modig så rullar han över på rygg och man får till och med gosa honom på magen. Små försök att hantera och lyfta honom pågår, men dom är ju inte så populära vilket gör att dom inte går så fort.

Vi är jätteglada för vår modiga lilla familjemedlem och känner att detta är vår katt. Och både han och vi jobbar hårt på att se till att han ska känna att det här är hans människor och hans hem.

- Jimpa och Monika


2015-10-31

Jessie och Classe
Adopterade 2015-05-07

We have new names for our cats, Peppy and Hopkins. I think they like their new names. It feels like they have been in our family forever. Peppy is tiny, shy and alert, and very very affectionate. She loves laundry time, because she gets lots of cuddles. Hopkins is a big softy. He loves to sleep in the clothes cupboard. They both love to sit at the window, watching the world outside. Sometimes they get playful and chase each other round the house. They also love playing with toys, and trying to catch insects. They love to come and wake us up early wanting breakfast. Angela


2015-10-31

Musca
Adopterad 2015-05-05

Fina lilla Musca blängde till en början surt och hade rysligt uppförande. Hon morrade, fräste samt gjorde välriktade och spottkobresnabba utfall. Hon insåg, tack vare sin tama och högt älskade kattkompis samt dagliga klappträningar med mutor som belöning, att människor inte är några ruskprickar. Hon buffar numer med huvudet, kuttrar, kurrar och gillar verkligen att gosa. När hon märker att kattgos pågår kommer hon genast galopperande för att få sin beskärda del och drar sin inte för att elegant manövrera in sig mellan gosiga handen och föremålet för klapparna. Hon kan till och med bli så exalterad och sotis att hon smockar till hemmets jourhemskisse för att själv stå i klappcentrum. Musca är en makalöst snabbfotad raring som alltid hinner före vår andre kisse, Muscas idol och storebror, samt jourhemsmissen vid lek och när det är matdags. Hon sover gärna tätt, tätt intill sin bästis och lägger sig ibland helt enkelt på honom. Vi i familjen är jätteglada över vår högt älskade Musca, är tacksamma över vår resa tillsammans från skygg till trygg misse samt stormförtjusta över att hon är en nöjd och glad katt!


2015-10-31

Volga och Queen
Adopterade 2015-05-09

Hejsan!

När vi adopterade Queen och Taiga (tidigare Volga) så var vi lite osäkra på om dom skulle fungera tillsammans. Queen, som namnet antyder, var nog van med att vara lite drottning samt kunna styra och ställa mer eller mindre precis som hon ville. Hon hade lite jobbigt med att det kom en annan dam och krävde uppmärksamhet. Men det blev aldrig bråk och allt eftersom tiden gick märktes det att dom kom närmare varandra. Numer leker dom tillsammans, tvättar varandra och kan till och med äta ur samma matskål utan större problem!

Queen var den vi trodde skulle vara gosigast av de två men det har visat sig att Taiga är en riktig myspropp. När hon kom till oss så var hon så rädd, vi var riktigt läskiga och gick nog inte att lita på. Hon har förstått att vi inte är så illa för nu spinner hon högt när vi klappar henne samt kommer och stångar av oss glasögonen. Sitta i knät gör hon inte än men hon slår volter av glädje när vi lägger oss bredvid henne i soffan för att gosa. Vi tränar i nuläget på att få lyfta henne så det blir lättare vid eventuella transporter och det går framåt. Som det ser ut nu så har vi fått tillåtelse att klippa klorna på hennes baktassar. Framtassarna är hon fortfarande oerhört rädd om, men vi jobbar på det.

Vi är jätteglada för våra nya familjemedlemmar och skulle inte lämna bort dom för något. Det är garanterat två väldigt olika personligheter men det är underbart att se dem lära av varandra. Taiga har börjat "prata" riktigt ordentligt eftersom Queen är en liten snackpåse och Queen har börjat stångas för att hon ser Taiga göra det. Vi älskar dom oerhört mycket och är så tacksamma för att vi fick möjligheten att adoptera dessa två damer!

Många varma hälsningar från Lisa, Basse, Taiga och Queen.


2015-10-31

S:ta Erika
Adopterad 2015-05-02

Hej!

Nu har det gått fyra månader sedan St:a Erika (numera Polly) flyttade in hos oss, och det har känts rätt redan från dag ett. Polly trivs jättebra i sitt nya hem, hon är superkelig och busig och älskar även när andra människor kommer på besök då hon är en mycket nyfiken och sällskaplig liten dam. Katthemmets beskrivning stämde på pricken: hon har god aptit både på livet och när det är matningsdags! Det bästa som finns är att ligga i husses eller mattes famn och spinna högt, att bli klappad och kelad med flera gånger om dagen och att busa med snören. Vi har båda haft katter förut men denna tjej är den mysigaste och mest sociala katt vi någonsin träffat. Vi är så glada att vi kan ge henne ett tryggt och stabilt hem. Hon har verkligen hittat in i våra hjärtan!

Många hälsningar från Nina och Matt


2015-10-31

Malbec och Balzac
Adopterad 2015-06-03

Hej,

Balzac gjorde sig hemmastadd på en gång och han kunde inte bekanta sig med alla 42 kvadrat snabbt nog. Malbec, eller Lilly som hon kallas, tog det mer försiktigt. Det tog dock bara fyra dagar så kom även hon fram och ville bli klappad. Nu hoppar båda katterna upp i sängen på morgonen och vill bli klappade och båda möter mig vid dörren när jag kommer hem. Balzac ska vara med överallt och hela tiden. Han hoppar gärna upp på diskbänken och tittar på när jag diskar och prasslar jag med en påse i köket kommer han som ett skott - det kan ju vara något ätbart. Lilly är fullkomligt tokig i smörgåsskinka och så fort jag lagar mat kommer hon ut i köket och ställer sig och jamar för att jag inte ska glömma ta fram en bit till henne. Sedan följer hon efter mig till bordet och jamar för att jag ska ge henne skinkbiten. Det gäller att passa smörgåsarna eftersom hon annars hoppar upp på bordet och knycker skinkan. Hon är också en stor gottegris. Godis ska serveras i massor och kan hon knycka någon godisbit som var menad för Balzac gör hon det utan att tänka på konsekvensen: Balzac jagar iväg henne. Balzac sover var som helst och hur som helst, medan Lilly är en liten prinsessa och sover där det är mjukt och mysigt: i sin bädd eller i min säng. Vi trivs väldigt bra tillsammans alla tre.

Med vänliga hälsningar Eva


2015-10-29

Kindo och Zinfandel
Adopterade 2015-05-08

Kindo, som var en trygg karl redan när han kom till mig, har blivit utekatt sedan vi flyttade ut på landet i torp på landet i Småland. Han har stor aptit på livet och mjukmat och har blivit en riktigt muskelknutte. Men som de flesta tuffa karlar behöver han ömhet och värme och varje kväll ligger han i fotändan på sängen och snusar efter att ha fått precis så många klappar som han vill ha. Zinfandel vill gärna visa sin uppskattning och han överöses av pussar och kutter från henne när han kommer in. Det varierar hur mycket gullande han orkar med - efter en stund kan han slänga ut en tass och fösa undan bruden som inte bryr sig nämnvärt om det.

Zinfandel var en liten rädd fläck under min soffa den första tiden. Med en god förebild i Kindo och tålmodigt lirkande från matte är hon nu mycket tryggare. Hon vill gärna ligga bredvid och klappas och vrider sig då som en kurrande mask lika förtjust varje gång över att hon vågar! Men det är fortfarande läskigt när människor rör sig för fort. Hon har fått bättre självförtroende av att jag har gett henne utrymme och ibland gått liten omväg när hon har varit beredd att lägga benen på ryggen. Då sitter hon kvar, fascinerad över att det inte är lilla kattan som måste flytta sig och över människan som bryter mönstret som var så inarbetat.

På kvällen tänder vi ofta en brasa och katterna myser i värmen, Kindo i soffan och Zinfandel i katträdet. Vi tycker mycket om varandras sällskap!


2015-10-29

Sigrid och Selma
Adopterade 2015-10-14

Hej Alla!

Efter lång väntan är vi nu adopterade och har fått ett kärleksfullt hem. När matte och husse mötte oss första gången bestämde de sig direkt - oss ville som ha! Trots att vi är till åren komna, vi är 13 år gamla, visste de av tidigare erfarenhet att åldern inte har någon betydelse. (inte för dom i alla fall) Dom säger att all den kärlek och tacksamhet vi gamla visar och ger, kan inte beskrivas i ord. Fösta veckan vi var hemma var vi lite tillbakadragna och gömde oss oftast men matte och husse hade tålamod och väntade tills vi själva hade utforskat allt och kände oss trygga.
Nu är allt underbart, både för oss och för dem. Vi har allt vi behöver och mer därtill. Nu njuter vi av livet! Vi ser på TV tillsammans i sofforna där vi ligger på en av alla mys-plädar de har lagt ut till oss. När det sedan blir dags att sova, lägger vi oss skönt tillrätta i sängarna m ed dem båda. Skulle vi råka bli lite natt-hungriga, ja, då talar vi om det med lite jamande. Vad tror ni händer då? Jo, någon av dem stiger upp och tillfredsställer vår hunger. Bortskämda? Javisst blir vi det, men de klagar aldrig, så då är allt okej...och vi är nöjda.
I gengäld gör vi annat för dem. Selma brukar tvätta mattes tår varje morgon och avslutar det hela med ett kärleks-bett i någon tå, innan hon hinner få på sig sockorna. Ren blir hon även ett gott morgonskratt eftersom hon är helkittlig i fötterna.
Sigrid, ja hon har sina egna idéer. Hon tvättar gärna husse på huvudet när vi lagt oss i sängarna. Han är ju "flintis" och alltså ska han poleras fin tycker hon. Sen somnar husse med ett leende på läpparna och Sigrid kan nöjt lägga sig tillrätta.
Ja, vi skulle kunna berätta mycket mer men nu får det räcka för nu ska vi hoppa upp till matte och husse i sofforna och låtsas vara lite intresserade av deras TV-program. Dom tittar ju på ett HUND-program! Helt ointressant tycker vi, naturligtvis men vad står man inte ut med för dom man älskar?
Nu hoppas vi och önskar att alla våra fyrbenta vänner på "Hemmet" ska kunna få det vi har fått - ett kärleksfullt, tryggt, lugnt och skönt hem, oavsett deras ålder och att några snälla tvåbenta vill uppleva det våran matte och husse nu gör. Dom är lyckliga och det är vi också!

Hälsningar
från Sigrid & Selma

Matte Rose och husse Björn hälsar också till alla fyrbenta och tvåbenta med ett varmt: Lycka till alla!
Stort och varmt tack till alla som vårdade oss så fint under vår tid hos Samvetet, till alla faddrar och ett speciellt Tack tilll Sibylle för all hjälp!


2015-10-28

Kexet och Smulan
Adopterade 2015-06-18

Tack, Samvetet, för att vi fick möjligheten att adoptera två underbara katter – Kexie och Smulan.
Redan efter två timmar i sitt nya hem, hade de funnit dig tillrätta, genomsökt hela huset, hittat sina favoritplatser, hunnit med att följa mattes minsta rörelser vid matlagning och dessutom uppvisat avancerade färdigheter i tiggeriets konst.

Dag tre var det dags att få komma ut i trädgården tillsammans med oss och sedan dess har Kexie och Smulan successivt utökat sina revir.
Nu är de helt förtrogna och trygga med sin omgivning, de har sina stråk och kommer oftast in för natten – men inte alltid.
Kexie och Smulans totalt skilda personligheter gör tillvaron med dem spännande och givande;
Kexie - distanslös, orädd, matglad, alltid närvarande, älskar alla, påstridig, minst men ändå den som bestämmer.
Smulan – försiktig, blyg, håller sig på avstånd, kräsen på både mat och nya bekantskaper, störst och ändå undfallande, men pillemariskt sprallig och lekfull.

Vi är säkra på att de trivs med livet på landet och med oss.

Hälsningar frän Lena, Uffe, Kexie och Smulan


2015-07-28

Warg och Vega
Adopterade 2015-02-02

Hejsan!
Vi skulle vilja skicka en hälsning till alla på Samvetet och tacka för att ni hjälpte oss att få ett riktigt hem. Vi var ganska blyga när vi flyttade in hos vår matte, med matmutor och stor portion nyfikenhet upptäckte vi att människor är rätt bra ändå. Under vårt första tid bodde vi i studentkorridor och där lärde vi oss att hoppar man upp på bordet så kan man hitta mycket gott att äta. Att springa i trappor och undersöka alla grannarnas rum var också väldigt roligt. Vi har blivit riktiga kelgrisar och spinner högt när matte klappar oss. Vi har nu flyttat söderut då matte tagit examen och börjat jobba i Karlskrona. Enligt matte så skötte vi oss exemplariskt under bilresan ner och fann oss snabbt till rätta i det nya boendet. För tillfället bor vi allihop hos mattes föräldrar och där har vi fått tre nya kompisar i form av två kattstorebröder och en hund. Vi gillar att bo i hus med stora ytor, där kan vi springa runt och leka tillsammans. På nätterna sover vi hos matte, jag (Vega) sover gärna tätt intill matte i sängen medan jag (Warg) hellre sover för mig själv. Vänliga hälsningar Warg och Vega. Matte Johanna hälsar och tackar för att hon fick möjlighet att adoptera oss, för enligt henne är vi världens bästa katter! :)


2015-06-29

Amber och Sötis
Adopterade 2015-04-24

Hej! Det går bara bra med katterna, de trivs så bra ihop :) De gillar varandra och leker massor! Mvh Timmy


2015-06-22

Liam
Adopterad 2015-04-17

Innan vi bestämde oss för att adoptera Liam hade vi en provmånad för att se om vi skulle trivas tillsammans. Redan från första början insåg vi att det här lilla charmtrollet var precis vad vi letat efter. Kavat och orädd för det mesta men samtidigt fjantigt rädd för t.ex. torktumlare och såpbubblor har han fått en plats i våra hjärtan. Han är en matglad herre som aldrig tvekar att ljudligt påpeka att portionerna som serveras är i minsta laget, och det är ingen risk att hans mattider ska glömmas bort – att komma in i sovrummet och väcka den som tror att det någon gång skulle vara sovmorgon är hans paradgren. Även i övrigt är han mer än villig att dela med sig av sina erfarenheter direkt när någon av oss kommer hem. Med en ”klicker” har han tränats och lärt sig att sitta fint i katträdet (givetvis mot erforderlig belöning). Den inglasade balkongen, bland växter och småbuskar, är hans favorittillhåll, särskilt under soliga dagar. Att ligga i bakhåll och jaga ett rött snöre eller i galopp rusa efter en laserpunkt är en sysselsättning som håller Liam i fin form. Spännande är också att sitta i fönstret och kolla på småfåglar som vi lockar dit med talgbollar. Det lilla svarta charmtrollet har absolut kommit för att stanna och han verkar trivas bra med sina hussar också – alltid med där det händer och när det händer, har han blivit en oskiljbar del av familjen. // Leif och Mattias


2015-06-22

Maggie
Adopterad 2015-04-11

Hej alla!
Maggie har nu funnit sin plats i familjen, hon har sin plats i sängen och i morgonrutinerna. Hon blir mysigare och mer pratsam för varje dag som går. Varje dag får hon oss att skratta med sina gulliga påhitt och busiga blickar. Vi håller även koll på hennes vikt varje dag då hon var överviktig när vi adopterade henne. Hon har nu gått ner 0,4 kg och vi är stolta över varje gram! Vi har fortfarande svårt att fatta att hon är vår att njuta av varje dag, hon tillför så mycket värme till vårt hem! Elsa och Mattias


2015-06-22

Pärlan
Adopterad 2015-04-29

Hej!
Vi har det toppen tillsammans med Pärlan, eller Katniss som vi kallar henne. Hon verkar trivas jättebra och är jättesnäll mot kaninerna. Ibland bjuder hon in till bus, men de tittar bara konstigt på henne, så då skuttar hon iväg till närmsta leksak istället. Varje kväll får hon leka med laserpekaren, som hon älskar! Så fort leksaksskåpet öppnas så lägger hon sig i attackposition med kolsvarta ögon, i väntan på att den röda pricken ska synas. Hon har även blivit mycket gosigare, vi får nu plocka upp och hålla henne i famnen längre stunder, då börjar hon spinna högt. Hennes absoluta favoritplats är på köksbordet, där ligger hon gärna och solar medan vi lagar mat. Hon är även väldigt social och följer ofta med när vi förflyttar oss mellan olika rum. Sen är det ju väldigt kul att sitta ute på klösträdet på balkongen (som förstås är nätad) för att titta på fåglar och folk som passerar förbi. Hon har även tagit på sig jobbet som väckarklocka (ofrivilligt från vår sida), då hon på varje morgon efter att klockan ringt första väckningen, går hon in i sovrummet och påminner oss om att det är frukostdags. :) Vi är helt förälskade i vår lilla Katniss och kan numera inte tänka oss hur det var innan vi fick henne! Tack för att vi fick adoptera vår lilla pälsboll! <3 Matte och husse


2015-06-10

Ruh
Adopterad 2015-03-25

Ruh gjorde sig omedelbart hemma hos oss och antog snabbt rollen som entrévärd, alla besökare blir välkomnade med noga indoftning och mycket kel. Han är en mycket sällskaplig katt som vill vara så nära han kan och gärna följer med från rum till rum för att få lite extra kel. Ruh som tidigare har varit en omfångsrik herre har nu blivit slank och muskulös, men mat är fortfarande det bästa han vet. Genom mycket aktivitet och lek har Ruh hittat sitt nya hälsosamma jag och springer numera runt i lägenheten och klättrar i klätterträdet även på eget initiativ. Att rivstarta på mattor är helt klart en favoritaktivitet. Men allra bäst är det att ligga knäet och bli kliad på magen! Tomas och Lovisa


2015-06-06

Losec
Adopterad 2014-12-15

Hej!
Jag har fått ett nytt hem, ett nytt namn, Fritz och en ny kattkompis, Esther 11 år. Leker ofta med musen och humlan. Bollar är också kul. Gillar att krypa i tunneln och klättra upp i "kattställningen". Älskar att rusa runt så att mattorna flyger. För jag är en busig kille med mycket energi. Nyfiken är jag också och följer efter matte. Hon kanske ska göra något spännande. Sen tar jag en tupplur. Jag sträcker ut mej och blir riktigt lång. Att gosa med matte är jätte mysigt. Jag snurrar runt, runt och spinner för fullt.
Mjau hälsning från
Fritz via matte Liselott


2015-06-05

Baileys och Retina
Adopterade 2015-02-02

Baileys och Retina är numera väldigt sällskapliga. Bägge kissarna gillar att bli borstade och kliade. Baileys får busfnatt några gånger per dag och då springer hon i hela lägenheten och får med sig Retina. Båda två sitter i fönstren, spanar och pratar då det är fult med fåglar utanför. De gillar även att vara ute på altan och speja. Hälsningar Lena-Maria


2015-06-04

Cumulus och Torsson
Adopterade 2014-10-31

Hej!
Redan när jag såg dessa fina killar på Samvetets hemsida bestämde jag, barnsligt nog, att det här var våra katter. Vi träffade dem i jourhemmet och resultatet var oerhört fint. Vi kunde knappt bärga oss innan de kom, vi köpte allt som kunde tänkas nödvändigt och även det onödiga som kanske var bra att ha. Det var så spännande! När Torsson och Cumulus kom till oss var de mycket nyfikna, Cumulus bosatte sig snabbt vid kattgräset medan Torsson var mer intresserad av lägenheten och oss. De sover med oss, leker med varandra och är fulla av energi. Cumulus brukar ge oss små eskimåpussar och väcka oss med kel tidig morgon. Torsson är mer lekfull men ändå väldigt social och kärleksfull. Klösträdet vid fönstret är väldigt populärt: fåglar i trädet, katter och hundar på gården att titta på. Killarna verkligen älskar varandra: de leker jättefint ihop och hjälper varandra med hygienen. De har tytt sig bra till oss också, Torsson mest till min fästman och Cumulus mest till mig. Vi kelar och gosar lika mycket med dem båda bara det att vi har speciella band till respektive katt. Den lycka vi nu har fått är ovärderlig, sedan de kom till oss har allt i våra liv vänt till det bättre, vi hoppas att pojkarna känner att de hittat sitt hem och trygghet.
Ett stort tack till jourhemmet och faddrar, ni är ovärderliga!
Matte och husse.


2015-05-28

Red Bull
Adopterad 2015-03-04

Hej, Bosse här!
Det är mig ni kallade för Red Bull förut, jag gillar mitt nya namn. I början när jag kom till mitt nya hem tyckte jag det mesta var läskigt, jag låg mest under soffbordet men började ganska snart hoppa upp i soffan för att sova bredvid min nya matte. Efter det har jag bara blivit modigare och modigare! Nu vågar jag hälsa på alla mattes kompisar som kommer hit och jag vågar sitta ute på balkongen och filosofera. Tur bara att matte satt upp ett nät så jag inte kan ramla ner! Mina favoritsysslor är att ÄTA, leka med mitt snöre och att följa efter min matte. Hon kallar mig för "plåstret". Jag tycker det är allra mysigast att sova i hennes säng på nätterna, det var tydligen inte meningen att jag skulle göra det från början men nu gör jag det varje natt. Jag tycker också om att prata, jag pratar hela tiden och blir så glad när de jag pratar med svarar. Jag är jätteglad över att ha kommit hit och har det toppen! Matte säger att hon också är det, trots att jag fått för mig att hon ska väckas halv fem varje morgon... Hälsningar, Bosse-Bus


2015-05-23

Patricia och Bert-Sture
Adopterade 2015-03-08

Patricia och Bert-Sture lever livet i sitt adoptionshem. Mysmonstret Bert-Sture ligger oftast i knät eller tätt intill och tillbringar varje natt i husses säng. Patricia sover också alltid i sovrummet, allt oftare i sängen. När husse börjar leka med Bert-Sture kommer Patricia alltid springandes och vill vara med. Inte ens ett besök av en småbarnfamilj har fått Patricia att vilja retirera tills barnen är ur vägen, hon kom fram efter ett par minuter för att delta i lek och stoj. Båda missarna sitter gärna i fönstret tillsammans och följer med glupskt intresse alla småfåglar.


2015-05-23

Missen
Adopterad 2015-03-06

Hej!
Här är allt bra. Missen har funnit sig till ro hos oss och de dagliga rutiner har satt sig. Hon är en väldigt pratig katt. När jag kommer hem om dagarna kommer hon och pratar, vill att jag ska jag lyfta upp henne och gå omkring och bära henne ett tag. Då spinner hon som en traktor. Hon har lärt sig vilken tid vi går och lägger oss om kvällarna, om blir det lite nattsudd framför tv:n så kommer hon och pratar och puffar på oss. När jag säger "ska vi gå och sussa?" springer hon in i sovrummet och tar plats i min sänghalva. Då är allt frid och fröjd. Hon får också följa med till stugan på helgerna och det går bra att åka bil, hon ligger stilla i transportburen men PRATAR hela tiden. Hon går in i buren självmant och det är jag inte van vid så det kan ju inte vara läskigt att åka bil. Jourhusse berättade att hon gillade att dricka ur kranen och det har hon fortsatt med. När man frågar vad hon vill går hon till gästtoan så att jag ska öppna den och hon kan hoppa upp för att dricka vatten i handfatet. Detta ska göras morgon och kväll, övrig tid duger vattenskålen i köket. Det är en helt underbar katt som charmar alla och jag är väldigt glad att hon kom till mig. Vad Missen tycker kan jag dock inte förmedla men jag hoppas att hon är nöjd med placeringen. Hälsningar Ing-Britt


2015-05-23

Serafim
Adopterad 2015-03-03

Hej!
Serafim, som numer kallas Sessan, mår jättebra och det märks att hon är tacksam för all hjälp hon fått. Hon är väldigt gosig, tillgiven och lekfull. Det fungerar jättebra att ha henne som innekatt i lägenheten och nu när solen börjat värma lite mer så går vi ut en del på utflykter i kopplet. Hon gillar att få komma ut lite och framför allt att få lukta på gräset och rulla sig i det. Ett videoklipp från när hon var ute i koppel för första gången, hon rullar hon sig i gräset och stortrivs. https://www.youtube.com/watch?v=q7LV1TwIBqY Hälsningar Caroline och Andreas, som är väldigt glada att fått möjligheten att adoptera en sån fin och härlig katt!


2015-05-22

Pippin
Adopterad 2015-01-31

Hejsan,
Pippin is doing great, he feels completely at home and is the most social cat I have ever met. He always comes to greet new people, to collect some compliments and tries to be as close to people as possible, preferably by sitting on them.
Best
Alyona


2015-05-20

Kim och Oregano
Adopterade 2015-02-18

Det tog bara några dagar innan Kim & Oregano hade funnit sig tillrätta i sitt nya hem. Oregano var den som var mest framåt med att utforska den nya omgivningen, Kim tyckte att det var lite läskigt och höll sig i bakgrunden dom första dagarna. Efter cirka 1,5 vecka började Kim att jaga sina leksaksmöss så det riktigt osade om det och Oregano får se upp för Kim när han lurpassar bakom ett hörn. Att vara ute på den inglasade altanen är något som Kim & Oregano verkligen gillar, att sitta där och se på alla småfåglar är riktigt mysigt tycker killarna. Kim har upptäckt att det är mysigt att sova i sängen och det händer att Oregano gör honom sällskap.
Att jaga den röda pricken efter laserpekaren är något som killarna gillar men ack så svårfångad tycker dom, det lättare att få tag på dom små leksakssmössen.
Kim & Oregano har funnit sin plats, är väldigt nöjda och glada i sitt nya hem. Kim gör nya framsteg varje dag och upptäcker att vi tvåbeningar inte är farliga.
MVH
Thomas


2015-05-17

Yin
Adopterad 2015-02-15

Hej!
Yin mår toppen och är en väldigt liten och nyfiken tjej. När Yin först kom till oss trodde vi alla, katthemmet och jourhemmet, att Yin var en pojke. Men det visades sig att så var inte fallet, utan hon var ju en flicka. Så det kom som en chock för oss alla. Men hon fick självklart stanna kvar ändå! Nu är hon prinsessan i hushållet och lyssnar oftast på namnet Yinis. På dagarna tycker hon väldigt mycket om att sova, antingen högst upp i klätterträdet eller i mattes garderob. Hon älskar att leka. Mest själv dock. Helst ska det vara gamla mjölkkorkar som hon dribblar med. Även jaga laserpekare är en hit, som hon kan springa länge och jaga. Även studsbollar blir mer och mer roligt. Yin älskar att kela med våran andra katt Zingo, och hon stryker sig väldigt mycket mot honom att hon nästan ramlar. Zingo tycker inte att det är lika roligt varje gång, han vill hellre leka med Yin, som tycker Zingo leker lite för våldsamt för hennes smak. Hon är ju en fin dam. Att sitta i fönstren och titta ut på spännande saker är också en grej som hon gillar väldigt mycket. Eller att krypa in på konstiga ställen. Även att dricka vatten direkt ur kranen. Hon har även upptäckt att kylskåptempererad mat inte är lite gott som rumstempererad.
För tillfället tränar vi på att ta i tassarna så vi kan klippa klorna. Hon hatar att man tar i dom, och rullar gärna in dom under kroppen så man inte kommer åt dom. Eller lägger svansen runt om så de täcks. Vi tränar även på att lyfta henne. Det är lite läskigt ibland. Men det går om hon är på rätt humör.
Vi nätade in balkongen för en liten tid sen och nu är hon, Zingo och balkongen för de mesta oskiljaktiga och de kan sitta där många timmar och kolla på allt som händer. Så länge att matte och husse får sitta med varsin filt för att de blir så kallt inne.
Mvh
Karin, Jesper, Yin och Zingo


2015-05-17

Bingo och Santiago
Adopterade 2014-11-07

Den första månaden var Bingo lite avvaktande, medan Santiago var mer framåt och direkt hittade sin favoritplats i soffan. Bingo och jag jobbade oss samman, och snart fick Santiago konkurrens om platsen bredvid mig i soffan. Vi har flyttat, vilket gick galant och vi har alla skapat oss nya vanor. Numera ligger både Bingo och Santiago gärna i min säng och sover hela nätterna, något de aldrig gjorde innan vi flyttade. Nu ser vi fram emot sommaren och lata dagar på balkongen.
Med sol,
Ana, Bingo och Santiago


2015-05-15

Bodil
Adopterad 2015-01-29

Hejsan!
Det går så bra med Bodil. :) Hon gillar att gosa, ligger gärna på min mage när jag ligger på soffan hela kvällen och myser. Bodil åter bra och gillar att busa, speciellt med påskriset som vi hade för några veckor sedan. Hon är lugn och verkar trivas bra. Sover gärna i äldsta barnets säng.
Många Hälsningar Elin med familj!


2015-05-15

Metis och Shiraz
Adopterade 2015-01-11

Hej,
Vi, Filou (Metis) och Flöckchen (Shiraz), trivs toppenbra i vårt nya hem! Vi tycker att det är roligt att leka tillsammans, putsa varandras päls och sova bredvid varann. Det finns mycket att utforska och upptäcka i vårt nya hem och sedan april får vi även sola ute på balkongen.
Filou: I början har jag haft det lite jobbigt med magen och så förlorade jag mina mjölktänder strax efter att jag kom till mitt nya hem. Det var lite läskigt faktiskt, men det hindrade mig inte från att hitta på bus. Jag älskar att leka med fjädervippan och bollar, men tycker även om blommar och äpplen: härligt att gömma äpplen under natten så att människan får leta på morgonen. Nyligen har jag även upptäckt hur gott det är med melon, då kan jag inte avstå och måste stjäla mig en bit från bordet när det inte syns.
Flöckchen: I början var det ganska läskigt att bo i ett nytt hem med en ny människa. Som tur var fanns det Filou som jag har blivit jätte trygg med. Människan är helt ok nu, ibland får jag lite ost eller kattgodis och ärligt talat så är det ju ganska skönt att bli klappad. På nätterna kliver jag fram på sängen, lägger mig bredvid Filou på täcket och så spinner vi gemensamt medan människan klappar oss i halvsömnen. Det är riktigt mysigt! Jag gillar också att vila mig på pianot eller i en av klösträdets hammockar.
Caroline, Filou och Flöckchen


2015-05-06

Zingo och Pommac
Adopterade 2015-02-10

Först och främst vill vi tacka för att vi fick möjligheten och privilegiet att adoptera just Pommac och Zingo. Finare och charmigare katter finns inte :-). De är ett riktigt radarpar som kompletterar varandra på ett fascinerade sätt. Pommac är mer orolig för förändringar samt behöver mer ömhet och mys än Zingo. Zingo är mer trygg, han tycker det är spännande med besök och nya människor. Även Zingo gillar när vi kelar med honom, men på hans villkor. Pommac sover varje kväll i vår säng. Zingo mer sällan. Båda två gillar katträdet som vi köpt åt dem. De har snabbt lärt sig att klösa där. Vi har nätat in balkongen, de gillade verkligen att komma ut, lyssna på fåglarna och känna solen i ansiktet.
Pommac är inte lika matglad som Zingo och i början insåg vi snabbt att Zingo tenderade att äta upp hälften av Pommacs mat. Vi har löst det genom att ha olika "matrum" till dem. Båda två gillar att sova mycket och bli klappade på magen. Vi har ännu inte haft problem med att kissarna uträttat behoven på annan plats än lådan. Ja, vi är bortskämda! :-) Slutligen kan tilläggas deras uppenbara syskonkärlek. De busar och leker med varandra på kvällarna. Under dagarna har vi ofta hittat dem sovandes med varandra i någon del av lägenheten, där en av katterna har slickat den andra ren. Nu heter Pommac Cash (efter Johnny Cash) och Zingo Cohen (efter Leonard Cohen) och de lyssnar på sina namn. De är smarta och snabblärda katter.
Allt gott! Matilde, Fredrik, Cash och Cohen


2015-05-06

Bulgakov
Adopterad 2015-01-16

Hej,
Samvetets Bulgakov heter numera Misja efter författaren Michail Bulgakov. Från första stund var han en lugn och mycket kontaktsökande kisse, som ville nosa på varje mänsklig varelse, energiskt och länge. Efter mer än tre månader har vi nu vant oss vid varandra. Nu händer det att han hoppar upp i sängen och lägger sig intill mig och spinner lågt. Misja är en frisk och spänstig katt samt en duktig höjdhoppare. Han berättar med ett kväkande ljud när han är hungrig så att matte genast kan servera mat. På katters vis roar han sig med att jaga en röd laserprick samt att fånga och leka med ett snöre fastbundet på en blomkäpp. Uteliv inskränks till balkongen där han gärna sitter uppkliven på en stege och spanar ut över grannskapet. Med sitt vänliga och sällskapliga sätt har han också blivit mycket omtyckt av vänner och bekanta, och matte är glad och tacksam att hon har fått en så fin katt.
Matte


2015-05-06

Pirri
Adopterad 2015-02-02

Hej Samvetet!
Jag och min fästman har det jättebra med vår älskade lilla Pirri.
När hon först kom till oss var hon en väldigt försiktig och orolig liten misse vars största kärlek var mat. Efter mycket lek, kel och roliga promenader utomhus slappnar hon av mer och mer för varje månad som går. Hon älskar att ligga och kela, hon jagar inte heller alls upp sig lika mycket kring maten som förut.
Tack samvetet för att ni hjälpte oss hitta Pirri! Ni är helt underbara
Mvh
Viktoria


2015-04-30

Carpo
Adopterad 2015-01-19

Hej!
Allt har gått hur bra som helst med Carpo, eller Malte som vi kallar honom. Han och kattkompisen Torsten kom bra överens efter bara några dagar och idag är det inte ofta man ser de två isär. Det bästa Malte vet är att sitta i klösträdet på den innätade balkongen och spana på fåglar, men när fåglarna flyger iväg så brukar han komma in för då är det nämligen dags för en massa gos.
Vi är extremt glada för att just vi fick adoptera Malte och för att han har valt oss som sina människor.
Med vänlig hälsning,
Jessica, Daniel, Malte och Torsten


2015-04-10

Ferro och Sirap
Adopterade 2014-12-06

Allan (tidigare Sirap) och Ferro har det toppen. Allan har växt jättemycket och tror han kommer bli ännu större. Han är nu kastrerad och öronmärkt och verkar inte sura för det. Båda katterna är mycket mera framåt nu, båda kommer och hälsar oss välkomna hem i hallen när vi kommer hem från jobbet. De är jättekeliga, vill vara med oss hela tiden och följer efter oss. Klätterträdet som står vid vardagsrumsfönstret älskar de. Allan älskar att gömma sig under mattorna och under filten i soffan medan Ferro älskar sina bollar vi gett henne. De kommer bra överens även om de gnabbas lite med varandra. De får mycket kel, kärlek och leksaker här. Allan gillar att gå och "prata" på morgonen innan frukosten serveras. De har verkligen två olika personligheter, Ferro är tuff och ångar fram medan Allan är lite blygare.
MVH
Nina


2015-03-24

Viran
Adopterad 2015-02-26

Viran och vår gamla katt Tiger har inte haft några problem med varandras sällskap. I början var Viran lite rädd och försiktig, ville gärna gömma sig lite men för varje dag som gick så blev hon allt modigare och nu verkar hon trivas hos oss mycket bra. Hon är väldigt gosig, gillar att trampa runt i sägen eller på ens lår medans hon spinner och blir gosad med. Hon har mycket energi, springer ofta efter och kollar vad som händer när man går runt i lägenheten. Mat och godsaker är en favorit, även att busa med leksaker och fara fram som en raket fram och tillbaka emellanåt. Tiger och Viran brukar leka med varandra, de turas om att jagas runt. Så allt har gått jättebra, Viran är en kär familjemedlem. :)
Mvh Diana och Jonas


2015-03-24

Iceman och Rubert
Adopterade 2014-12-27

Hej,
Rupert och Iceman har det bra hos oss och har anpassat sej bra till det nya huset på landet. Iceman föredrar att ta det lugnt eller sitta vid fönstret. Rupert är mer nyfiken än Iceman, han gillar att utforska alla möjliga skrymslen och vrår i huset.
På nätterna händer det att Iceman sover bredvid oss och Rupert vid mina fötter eller emellan oss. Ibland får han även för sej att busa med ens fötter när man sover, det uppskattas inte av matte... När Iceman vill ha uppmärksamhet petar han med tassen i våra ansikten.
Vi tycker båda att Rupert och Iceman har blivit väldigt trevliga tillskott i vår familj, vi är väldigt glada över att ha dem här hos oss!
Hälsningar,
Jennifer


2015-03-06

Vanilla Ice och MC Hammer
Adopterade 2014-10-13

Hej
Här kommer en liten hälsning och berättelse om de två underbara kissarna Mc Hammer och Vanilla Ice som vi adopterat från Samvetet.
När Vanilla och Hammer kom till oss var de två små rädda katter. Tiden gick och vi försökte på alla sätt vinna Hammers förtroende. Han fick smeknamnet Hammaren då han slogs med sån kraft. Vanilla gjorde allt mer framsteg och kunde ligga bredvid oss i soffan. En dag kände jag en lite puff på ena fingret, Hammer hade sträckt fram tassen och rörde så försiktigt vid min hand. Första gången vi hörde honom spinna var helt fantastiskt, Hammer började uppskatta att bli klappad.
Vi har inte ångrat en dag att vi behöll dem. Idag har vi världens mest fantastiska kissar. De har båda utvecklat sådan enorm personlighet.
Vanilla älskar att följa världen utanför och står alltid på bakbenen i fönstret. Om någon människa försvinner runt husknuten så springer hon i full fart till ett fönster i annat väderstreck för att fortsätta titta. Vanilla är våra mystjej. Hon älskar att krypa ner under täcket och kura ihop sig. På morgonen så kommer hon och väcker oss genom att puffa i ansiktet tills vi vaknar och sedan måste man mysa i många, långa minuter. Att bli lyft och kliad på magen har inte gillats av den bestämda lilla damen men efter mycket träning så tycker hon nu att det är ganska mysigt.
Hammer har blivit våran "lilla" goofykatt. Hans längtan efter klappar och mys har inga gränser. Han myser med allt som finns i hela lägenheten och ibland blir det så mysigt att man måste nafsa i husses och mattes händer. Han har även blivit en riktigt liten pratkvarn. På morgonen väcker hans oss med sitt pratande och slutar inte förrän vi gett honom tillräckligt med uppmärksamhet. Han är även en liten korp och tar allt han kommer över i munnen och springer och gömmer det. Han har t.o.m. lyckats ta med sig fjärrkontrollen till tv en gång. Att bli buren som en liten bebis är också mysigt.
Båda två har blivit riktiga finsmakare och pratar i kör och står på bakbenen medans vi lagar mat.
Vi är så glada för att vi har dem i våra liv och att de fick möjligheten att fortsätta bo med varandra. De leker tagare varenda dag och har riktigt avancerade brottningsmatcher på golvet där det gör kullerbyttor tätt hopslingrade. Nästa sekund så ligger de och myser med varandra.
Kramar från Linda, Henrik, Nilla och Hampis


2015-02-11

Hubert
Adopterad 2014-11-15

Hejsan,
Med Hubert är allt bara bra, han äter, gosar och busar. Och sover. Han har fått en kattkompis som heter Gustav Första dagen var det en hel del fräs och morrande, men sen släppte det och nu är de bästa polare. Busar runt och har små brottningsmatcher...
//Emanuell


2015-02-04

Griselda och Scorpius
Adopterade 2014-11-29

Vi har det väldigt bra med katterna, Griselda har fortfarande sitt allergibesvär men utöver det så busar de på som vanligt. Vi bor nära skogen så det finns en massa fåglar för Scorpius att reta sig på. Nu har snön än en gång kommit så de tycker att det är extra spännande att vara ute på balkongen.
Vänliga hälsningar
Dragos & Annie med company


2015-02-03

Salvia
Adopterad 2014-11-01

Salvia, eller Sookie som hon numera heter, är en busig och gosig liten kattjej. Hon har en kompis som heter Mys och de är bästa vänner. När de inte galopperar runt och jagar varandra så gosar de och putsar varandra. Sookie var lite avvaktande mot oss tvåbenta de första dagarna men numera är det gos som gäller, helst dygnet runt, även om husse och matte inte är lika gossugna klockan 5 på morgonen som hon.
I nuläget håller vi på att vänja henne vid att bli lyft. I början var det väldigt läskigt men med hjälp av mutor och mycket gos går det bättre och bättre.
Vi är väldigt glada att Sookie har blivit en del av vår lilla familj!
Cina och Micke


2015-02-03

Alise och Saiyok
Adopterade 2014-11-02

När Alise och Saiyok hem till mig, sprang Saiyok omkring i lägenheten, hoppade upp på allt hon kunde och undersökte allt, inklusive mig. Alise däremot la sig under min säng så fort hon kom hit. Så under första dygnet låg hon där och i skohyllan. Men sedan blev det fart på henne också. De första dagarna var det lite morr och fräs när tjejerna mötte varandra. Men det lugnade ner sig ganska snabbt. Nu är de tillsammans hela tiden, de leker och sover med varandra. Båda är superlekfulla och riktiga kelgrisar. Favoritleksakerna är pappersbollar (som Alise är väldigt duktig på att apportera), snören och hårsnoddar. Favoritsovplatserna är högst upp i klösträdet och i sängen. De vill väldigt gärna vara med mig hela tiden och se vad jag pysslar med. Vid nyår fick de åka bil för första gången sedan de flyttade till mig, och de skötte sig optimalt hela resan. Vi åkte upp till Dalarna och hälsade på familjen och min 8-åriga hankatt Billy. Väldigt spännande tyckte de. Billy var inte lika imponerad, men efter några dagar lät han dem hälsa på honom i alla fall.
Det är jätteroligt att se hur båda missarna har anpassat sig till varandra och mig, och hur deras personligheter har utvecklats. Vi trivs väldigt bra tillsammans. Nu längtar vi till våren så vi kan gå promenader i sele.
Tack föreningen samvetet för att jag fick adoptera mina tjejer. De ger mig så mycket glädje och kärlek!
/Maria


2015-02-03

Dragon
Adopterad 2014-09-22

När Dragon, som numera heter Folke, flyttade hem till mig fattade vi snabbt tycke för varandra. Folke är den absolut mest mysglada katt jag någonsin träffat och älskad av alla jag känner. Helst ligger han så nära som möjligt och när han inte myser vill han äta mycket mat, busa eller jaga flugor.
Folke kom till mig först som jourhemskatt men det blev helt omöjligt att lämna ifrån sig honom. Efter mycket tänkande och en hel del vill-inte-skiljas-tårar bestämde jag mig för att adoption var det enda rätta och det är vi så väldigt glada över idag.
Puss och mycket kärlek från Folke och Vera.


2015-02-03

Mymlan
Adopterad 2014-11-09

Hej!
Mymlan är en väldigt busig och kelig katt. Mymlan älskar mat, hon äter nästan allt, tappar man en bit gurka försvinner den väldigt fort. Hon har för vana att väcka matte på morgonen genom att lägga sig på mattes bröstkorg/mage, börjar spinna och sedan dutta med tassen på mattes kinder, det är ett riktigt mysigt sätt att vakna på! Storasyster Maja tycker Mymlan mycket om, så fort Maja jamar eller låter då kommer Mymlan springande. Kort och gott, Mymlan är en fantastiskt härlig liten katt!
Matte


2015-01-07

Birka och Ruben
Adopterade 2014-05-08

Hej,
Här kommer bild på mina underbara katter Birka och Ruben. Efter att ha varit jourhem i 6 månader förstod jag att aldrig någonsin kan jag skiljas från dessa två! Dom har bara gett glädje från första stund!
Tack Samvetet!
Bästa hälsningar
Eva


2015-01-07

Magnus och Francesca
Adopterade 2014-08-03

Hej!
Magnus och Francesca verkar trivas och mår bra. Francesca har hur mycket energi som helst och älskar att leka antingen själv, med Magnus, husse eller matte. Hon gillar också att kela men har lite svårt att sitta still så kelstunder övergår ofta till lekstunder. Magnus är världens keligaste katt. Det enda han möjligen gillar mer än att ligga och sova på husse eller matte är när det lagas falukorv eller kyckling i hushållet, då han försöker se så söt ut som möjligt och pratar hela tiden om han inte får provsmaka en bit.
Vi trivs superbra med båda katterna och det är tur att de trivs tillsammans. Vi har fått göra om våra rutiner lite för att hjälpa Magnus gå ner i vikt, det lämnas ingen disk i diskhon över natten för då väntar han tills vi släckt alla lampor för att sedan hoppa upp och äta det som finns - oavsett om det är stekflott eller brysselkål.
Tack för all hjälp och två fantastiska katter!
Husse Peter


2014-12-17

Coraline
Adopterad 2014-06-04

Coraline, som numer heter Siri, har nu bott hos oss i ett halvt år. Både hon och vi trivs med det nya livet. Siris favoritsysselsättningar är att äta, busa och sova ovanpå sin matte eller husse. Hon visar tydligt när det är tid för mys genom att till exempel slå bort mattes stickor när hon stickar eller ställa sig ovanpå datorn eller boken man läser. Ibland väcker hon även sina människor på natten bara för att tala om att hon är hungrig eller vill busa. Hon är helt enkelt en lite bortskämd katt- men det tycker vi är helt okej när hon hade en så tuff start på livet!
Mvh Siri, Emilia och Alex.


2014-12-15

Albyl
Adopterad 2014-10-24

Vilken fantastisk kattkille vi har fått adoptera! Han är ett riktigt intressant tillskott till familjen som ger oss glädje och kärlek varje dag. Albyl som numer heter Theo ser ut att njuta av livet: hans inställning är att man kan leka med allt samt kela och sova överallt. Inget är direkt läskigt, det mesta ser han mer som en spännande utmaning.
Jag har redan nu hittat mina små rutiner och lärt familjen hur jag fungerar. Familjen brukar gissa vad jag har för raser i mig och jag har hört både Ragdoll och Turkisk van. Det förblir dock min hemlighet.
1. Tjejen. Hennes säng är en av mina favoritställen för där blir jag alltid klappad. Jag sover gärna högt uppe på hennes byrå, i hennes hyllor och lådor finns det alltid roliga leksaker att låna.
2. Killen. Honom har jag lärt att man får inte gå förbi utan att klappa mig först, men det är inga problem för jag lägger mig bara framför hans fötter.
3. Pappan. Hans säng är min sovplats för natten.
4. Mamman. Hon ger mig mat, godis och rena lådor. Hon har hårband man kan "låna" och när hon sitter i soffan så är hon perfekt att luta sig emot.
5. Den röda katten. Hon gillar att kela men bara på sina villkor. Vi kan äta, sova och springa tillsammans. Ibland säger hon ifrån när jag är för nyfiken.
mvh Camilla


2014-12-13

Nina
Adopterad 2014-10-21

Nina har blomstrat ut till en riktig myskatt som gosar med allt och alla. Hon sover i sängen på natten och ligger gärna i soffan när vi ser på tv. Nina älskar att leka med innebandybollar och papperstussar som hon gömmer under soffan eller bakom gardinen.
Man kan säga att allt är perfekt! Mvh
Nina, Maria, Micke, Alice, Jonathan, Jesper


2014-12-13

Saenchai och Buakow
Adopterade 2014-10-12

När Sanechai och Buakow kom hem till oss var de två mycket skraja småfisar. De första dagarna låg de och tryckte i ett hörn så långt ifrån oss människor de kunde, om man kom in i samma rum så fräste de för kung och fosterland. Men med lite tålamod, och framförallt med hjälp av en tam Amarula (också Samvetet-katt), insåg de att vi var ganska trevliga att ha att göra med trots allt. Nu spatserar de runt så världsvant att man knappt kan tro att det är samma katter. Saenchai är en kaxig liten snubbe som blivit helt galet gosig. När matte sitter framför laptopen kommer han och vandrar på tangentbordet, gosar med och tassar på hennes ansikte för att få uppmärksamhet. Husses ansikte tycker han om att hoppa på mitt i natten: något som kanske inte är jätteuppskattat. När det vankas mat blir han så exalterad att han inte vet var han ska ta sig till. Mellan måltiderna ser han till att mätta magen med vad än han lyckas hitta: han har stulit muffinsar och tycker sjukt nog även om chips. Buakow har tagit lite längre tid, och hon är fortfarande lite försiktig av sig. Men i smyg är hon en superkelis hon också, även fast hon inte gärna vill att det ska verka så. När hon blir exalterad (av mat, godis eller kel) så flaxar svansen runt som om den försökte slita sig loss. Hennes favoritsyssla är att fiska upp träpellets ur kattlådorna och springa runt med i munnen. Amarula var till en början inte helförtjust i tillskotten i flocken, men har insett att skitungarna är rätt mysiga ändå: det sovs nära, det tvättas och putsas och bäst av allt, det jagas och leks som aldrig förr. Vi är så glada att de här två små filurerna bor hos oss, och att vi får äran att ta del av deras dagliga små upptåg.
Hälsningar Jennifer, Sebastian, Saenchai, Buakow och Amarula!


2014-12-13

Nico och Cedric
Adopterade 2014-10-26

Nico och Cedric är jättemysiga och vi trivs bra med dem :-) Jag hoppas och tror att de trivs med oss med. På bilden är katterna måttligt roade av Idolfinal...
Mvh
Mervi


2014-11-21

Tufse
Adopterad 2014-09-14

Jag undrar vad jag gjorde innan Tufse kom, varje dag efter jobbet möts jag av en stilig kisse som vill bli lyft så att han kan krama mig runt halsen, spinna och njuta. Det är till och med viktigare än middag. Tack vare bestämda måltider och diet har Tufse gått ner lite i vikt. Han kontrollerar dock fortfarande kylskåpet varje gång dörren öppnas, sushi och renstek är svårast att motstå tycker han.
Selen var inget konstigt för Tufse att vänja sig vid, han tycker om att promenera runt innergården och kontrollera alla träd. Han går fram, sätter sig och kikar upp i trädet. Om allt känns rätt sträcker han på sig, klöser och kanske även klättrar lite. En gång fick han applåder av barnen på lekplatsen när han tog full fart och klättrande halvvägs upp i ett träd! Annars vill Tufse mysa och gosa, jag har aldrig träffat en katt som älskar närhet på samma sätt. Allra helst vill han vill ligga i armarna och kramas. Det är också roligt att bara vara med. En kartong som kom från fjällen full med renkött är nu bästa kattkojan i köket. Tufse har vant sig vid det hala trägolvet, han spring-glider efter sina leksaker och tidningsbollar i vardagsrummet.
Tufse brukar få komplimanger när han reser, både från tågpersonal och medresenärer, folk stannar också till för att kolla in kissemissen och önskar honom bon voyage!
Tack, Uppsala Katthem!
Kim och Tufse


2014-11-19

Tofslan
Adopterad 2014-10-01

Tofslan trivs jättebra och det är verkligen full fart på henne. Hon och Skräpan, hennes bengalkompis, trivs bra tillsammans även om Skräpan ibland kan bli lite trött på sin livliga kompis. Toflsan äter och dricker bra samt växer för fullt.
Mvh
Olof


2014-11-12

Choklad, Lakrits och Karamell
Adopterade 2013-10-18

Hej!
De tre busingarna Choklad, Lakrits och Karamell har flyttat till Göteborg till en lägenhet som har en stor inglasad balkong som de tre bara älskar. Alla mår bra och växer som attans. Alla tre har blivit riktiga kelgrisar! Pojken Choklad har blivit en envis liten katt som ska bestämma allting själv. Det ska kelas hela tiden, men man får inte placera honom utan han ska lägga sig själv i knät. Han är först fram och hälsar på nykomlingar och har charmat både snickare och vänner. Tror han kommer att bli riktigt stor som fullvuxen. När han är glad, vilket är för det mesta, lägger han sin svans raklång med sin rygg vilket många reflekterar över och tycker är lustigt. Tjejen Karamell har gått från osäker till självsäker, hon har blivit en riktig kelgris som litar på mig till fullo. Jag får klippa hennes klor utan problem nu och hon kommer och lägger sig och myser med mig varje dag. Hon är fortfarande ganska klumpig och är den katt som ligger bakom alla vaser som gått sönder och blomkrukor som åkt i golvet. Flickan Lakrits har gått från mysig, försiktig hårboll till fortfarande försiktig mot främlingar, men mysig och lika stor hårboll. Hon har världens lenaste och tjockaste päls och älskar att kela. Man får lägga henne precis som man vill och hon hänger bara med i svängarna. Hon är fortfarande lite blyg när nykomlingar kommer hem, men efter 10 minuter vågar hon sig fram. När det bara är vi hemma är hon en riktig kelgris som gärna ligger och sover nära.
Alla katterna mår jättebra och verkar trivas jättebra. Jag tycker katterna har utvecklats väldigt bra, både individuellt och i grupp - det är harmoniskt här hemma. Tack för all hjälp.
Många hälsningar,
Åsa med Leo, Ara och Lyra


2014-11-11

Carroty och Reddish
Adopterade 2014-08-27

Hej!
Alphonse och Shelley, som de numera kallas, är på riktigt de bästa katterna någonsin. De fann sig tillrätta från första stund och har sedan dess totalt tagit över vårt hem och våra hjärtan. De är busiga, nyfikna och måste vara med på precis allt. Alphonse är en musjägare av högsta rang, medan Shelley har specialiserat sig på snören. Gos är deras andra favoritsyssla, och de ägnar sig åt detta ofta och mycket. Jag har faktiskt aldrig träffat så keliga katter, de får aldrig nog och allra hest ska de sitta på ens axel och sitta där och spinna i timmar. Vi har även testat ett par promenader i sele, det var spännande minsann och kommer nog att följas upp. Annars duger det gott att spana från köksfönstret på alla fåglar på uteplatsen.
Det har verkligen gått över förväntan och vi vill tacka Samvetet för det fantastiska jobb ni gör och för den hjälp vi har fått!
Med vänlig hälsning
Milada


2014-11-11

Mocca
Adopterad 2014-07-21

Mocca mår väldigt bra, hon är frisk och glad och äter bra. Hennes favoritaktiviteter nuförtiden är nog att klättra runt i garderober och hitta nya sovplatser samt att sitta i fönstret för att titta på fåglar och människor. Mocca har blivit lite småkänd i vårt kvarter, det är inte ovanligt att folk hälsar på henne när de går förbi vårt fönster mot gatan. Bäst gillar hon dock att bli klappad och lekt med av sin matte och husse. Rent praktiskt har vi inte haft några problem alls. Vi ser till att inte mata henne för mycket och försöker leka lekar som får henne att springa mycket varje dag. Den här månaden ska vi ta henne för vaccinering så det blir hennes första "resa" sedan vi fick henne men jag är övertygad om att det kommer gå bra.
Tack ännu en gång för att ha introducerat oss till Mocca, det har verkligen förbättrat vår tillvaro på så många sätt!
Husse och matte


2014-11-10

Bästis
Adopterad 2014-05-30

Hej Samvetet!
Det har varit ömsesidig kärlek redan från början, Bästis är verkligen en fantastisk liten tjej. Hon är väldigt uttrycksfull, svarar alltid på tilltal genom antingen ett "mjau" eller med att blinka långsamt mot oss. Bästis har under sommaren älskat att vara på balkongen (som vi nätat in), och har även där velat prata med allt och alla som gått förbi nedanför, vilket har lett till en hel del nyfikna och skrattande grannar.
Jag har alltid haft åsikten att det roligaste och bästa sättet att lära känna ett djur är att leka med dom, kanske lära dom konster. Bästis har visat sig vara en otroligt snabblärd och samarbetsvillig individ, hon lärde sig att sitta på bara en dag! Hon kan även vacker tass, high five samt att ibland bygger vi upp små hinder av vad vi har hemma och gör en liten agilitybana åt henne som hon får springa. Hon älskar det och springer snabbt, snabbt..
Bästis är otroligt fin och tålmodig med sin kattkompis, kattungen Stella, dom leker tillsammans och turas om att jaga varandra. Bästis lånar ut sin matskål när Stella blir nyfiken, samt att hon ofta försöker tvätta den lilla som såklart inte har tålamod för sånt utan vill helst springa omkring hela sin vakna tid. Stella får leka med Bästis svans, jaga och tugga på den, och hon får även hänga runt Bästis hals samtidigt som hon tittar på oss, och blundar långsamt precis som för att säga "det är lugnt matte och husse, jag fixar det här".
Vi är så stolta och glada över att just vi fick äran att kalla Bästis för vår alldeles egna katt. Vi hade inte kunnat önska oss en finare familjemedlem! Tusen tack Samvetet för all hjälp vi har fått i samband med adoptionen, ni gör ett fantastiskt arbete!
Med vänliga hälsningar
Emelie, Björn, Bästis och Stella


2014-11-10

Lina
Adopterad 2014-09-09

Hej. Jag adopterade Lina efter lite mer än ett år som jourhem åt henne. Vi har blivit alltmer bekväma med varandra ju längre tid hon har bott med mig och hon har också blivit alltmer bekväm med besökande till mig. Hon gillar att titta ut genom fönstret och att bli kliad på huvudet. Lina brukar även vilja leka eller bara vila i min famn när jag läser nån bok.
Mvh Robert


2014-11-06

Cleo
Adopterad 2014-07-03

Hejsan.
Det första Cleo gjorde var att lägga sig och trycka under soffan. Man fick dock klappa henne om man stoppade in handen under soffan. Då spann hon förnöjt. Allt eftersom tiden gick blev hon dock lite modigare, eller kanske snarare uttråkad av att bara ligga under soffan, och började utforska lägenheten. Hon älskar att ligga på soffan med magen i vädret så jag kan ha henne som armstöd och hon ligger alltid med mig i sängen och sover. Cleo älskar mat, men har fått börja med lite bättre matvanor än hon haft tidigare. Cleo var en tjockis när hon först kom till mig, men är numera normalviktig sedan vi strykt vispgrädden från dieten. Favoritleksaker = hopknölade papperslappar och kvitton.
Mvh /Christian och Cleo


2014-11-06

Black Jack
Adopterad 2014-10-08

Hej,
Allt fungerar utmärkt med Blackie. Det viktigaste är gos och mat eller kanske omvänd ordning...En underbar liten vän som charmar alla som kommer på besök. Leka är kul men blir han för klumpig skäms han och hoppar upp på bordet och tittar ut genom fönstret. Tack Samvetet för allt ni gör och att jag blev presenterad för min fina Blackie som jag vill ha många år och fina stunder med.
Hälsning Susanne och Blackie


2014-11-06

Adils och Stella Artois
Adopterade 2014-09-12

Vi och missarna trivs ihop. Den av oss som kommer hem först möts av Stella och Adils som vill bli klappade. Stella brukar slänga sig på rygg när hon vill bli kliad mellan frambenen. De har också börjat hoppa upp till oss i soffan på kvällen. Kvällen är för övrigt den tid då de är som aktivast. Adils vill gärna leka en stund med favoritleksaken, en tufsig hemvirkad mus i långt snöre som han skickligt fångar i luften. När de sover så ligger Adils gärna i Ellens säng då han älskar det flossiga överkastet. Stella ligger gärna på fårskinnsfällen bredvid kattluckan. Då kan hon hålla ett vakande öga på vad som händer ute. Att gå ut i rastgården uppskattar båda och på kvällen så smäller kattluckan hela tiden. I början var det mest Stella som vågade passera kattluckan och Adils vandrade runt inne och jamade då han inte hittade Stella. Nu går båda ut och ligger och spanar på fåglar, ekorrar och andra katter. Ja, det är två grannkatter som brukar patrullera vår trädgård. Den lilla vita kan Stella fördra, men den stora svarta gillar hon inte. Stella har tre gånger kommit in med fångsten från rastgården som hon stolt visar upp, stora spindlar HUU! Adils sitter gärna på en av hyllorna som vi satt upp i rastgården. De har också ett utedass som de använder vid fint väder. Några ruggiga dagar har vi haft och då har Adils hittat husets varmaste platser, fönsterbrädan ovanför elementet där han kan värma rumpan. Och så platsen där fjärrvärmen kommer in i huset, just den klinkerplattan värmer skönt.
Hälsningar
Familjen Bertilsson Salomon


2014-11-05

Smillan
Adopterad 2014-09-16

Hej!
Det har gått stadigt framåt för Smillan, som nu heter Sammet. Hon har vant sig vid en kattkompis som å ena sidan är väldigt rolig att leka med men också konkurrerar om uppmärksamheten. Hon har "sina" små platser runt om i lägenheten som hon flyttar sig mellan, beroende på om hon vill spana, vara ifred eller ligga bredvid och vara lite halvsocial. Hon är väldigt kelig och vill gärna bli klappad och borstad, och ligger gärna tätt intill oss och spinner.
Vi är väldigt glada över vår fina spinnmaskin!
/Sammets matte och husse


2014-11-04

Hemulen
Adopterad 2014-09-28

Hej!
Det går alla tiders!
De månar om varandra på ett sätt som är helt ljuvligt. Mysak uppfostrar, håller koll och de leker av hjärtans lust. Jag hade inte vågat hoppas på en så lyckad kombination. Och Hemulen är en fantastisk liten katt. Vi är så hjärtligt glada så det kan ni inte tro.
Han växer så det knakar. Ser lite ut som en grekisk katt tycker jag. Höga ben. Och jag har aldrig hört en katt spinna så högt som Hemulen.
De har hunnit med att vara på Kattpensionat Irma tillsammans medan vi var på semester. De stortrivdes. Både vi och Mysak tackar för att vi fick förtroendet att ta hand om Hemulen.
Stor kram till er och alla katter.
Allt gott
Hemulen och Mysak med bihang.


2014-11-04

Angelito
Adopterad 2014-08-29

Det har varit en rolig och givande första tid med Angelito, han anpassade sig snabbt och vi trivs bra tillsammans.
Nya "arbetstider" alla dagar i veckan fick man ju på köpet, men "lönen" i form av gos är generös :-)
Ser fram emot många år tillsammans, och jag är glad att jag fick möjligheten att adoptera honom.
Hälsar Roger och Angelito.


2014-11-04

Hans och Greta
Adopterade 2014-08-02

Hans och Greta har boat in sig ordentligt hos mig nu och vi trivs utmärkt tillsammans! Hans har visat sig vara en riktig myskorv som helst skulle vilja bli konstant klappad, han myser mest runt men ibland får han ryck när Greta vill leka och de far fram och tillbaka som vildar. Greta får inte nog av att leka, och om varken Hans eller matte orkar sysselsätter hon sig med att hålla lägenheten flugfri. Att få hänga på balkongen när det är fint väder är uppskattat, och att följa efter matte och observera allt som händer vare sig det är hushållssysslor, tandborstning eller tv-tittande! Ser fram emot fortsättningen i vårt lilla kollektiv!
Hälsningar Joanna


2014-11-04

Joshi
Adopterad 2014-03-22

Hej!
Det är bra med Joshi! Hon är helt bedårande och funkar jättebra med mina andra katter och hundar. Vi har flyttat till ett hus mitt ute i skogen. Joshi följer gärna med på promenad i skogen med oss alla, katter, hundar och matte. Hon springer in fort som ögat om nåt obehagligt dyker upp. Är inte ute på nätterna, bara dagtid om jag är hemma. Det tog ett tag innan hon knöt an tycker jag men nu sover hon oftare hos oss, fast inte alltid. Hon har en gammal sykorg som jag bolstrat med en mjuk filt, där ligger hon gärna för att sova.
Tack för en fin liten vän!
Hälsningar
Cathrine och Joshi.


2014-11-04

Salina och Laki
Adopterade 2014-07-17

Hej!
Nu har det gått tre månader sedan Salina och Laki flyttade in hos oss. Det känns som om tiden verkligen flugit förbi! Vi är oerhört glada över att ha dem här fortfarande, de förgyller verkligen tillvaron.
Salina blev ju kompis redan första veckan, men glädjande nog har nu också Laki verkligen börjat finna sig till rätta i vårt hem. Han vågar vara framme även när vi har gäster, vill allt oftare ha kontakt och kela och äter med god aptit. Det känns i alla fall som om utvecklingen gått väldigt långt i rätt riktning!
Vänliga hälsningar
Viktor och Jobjörn


2014-09-21

Jonny
Adopterad 2005-03-01

Hej!
Här kommer en bild av vår älskade Jonny. Han en lycklig katt som njuter av livet. Nio år efter adoptionen är han fortfarande frisk och matglad.
Hälsningar,
Sue och Erik


2014-09-20

Makaron
Adopterad 2014-06-19

Hej på er!
Det dröjde inte lång tid innan Makaron och vår andra katt fann varandra och blev bästa vänner. Efter bara några dagar så busade, gosade, lekte och sov de med varandra och vi märkte att Makaron började känna sig trygg och inte var lika osäker längre. Sedan gick det bara bättre och bättre och han utvecklades enormt mycket. Idag är han en trygg och självsäker kisse som tar för sig här hemma. Han är världens mysigaste katt och väldigt social. Han vill alltid vara med och sover gärna i sängen. Han är otroligt charmig och en väldigt speciell katt. Vi är så glada och tacksamma över att ha fått Makaron som familjemedlem!
Med vänlig hälsning,
Stinah


2014-08-30

Sheila
Adopterad 2014-06-11

Hej, det är Sheila som skriver.
Jag mår bra och har det toppen. Alla bryr sig om mig och är jättesnälla, speciellt husse som ger mig mat.
Jag har fått en jättemysig människokompis som är en flicka på 9 år som jag älskar och busa/gosa med, hon har en lillebror på 7 som kan vara lite jobbig men jag gillar honom också. Matte i huset har goda fötter så jag brukar bita henne i dem så att hon skriker, jag tycker det är jättekul. Jag har även fått vara ute och det är jättespännande men rätt läskigt också men husse/matte och barnen finns nära så jag klarar mig.
Jag mår toppen och jag har växt ska ni tro, mjorrrr, jag har även satt mig i respekt hos de andra äldre katthonorna som redan fanns här.
Sheila och husse Rainer


2014-08-29

Marron
Adopterad 2014-03-29

Det var en mycket mager och ynklig katt flyttade hem till oss. "Vi börjar som jourhem så får vi se hur det går", tänkte vi. Kissekatten växte på sig, blev fluffig som en boll och med det växte även hennes livliga personlighet. Marron, blev väldigt pratglad och full av idéer om hur saker skulle gå till. Hon pratade mycket, öppnade dörrar, rotade i sopor och åt upp varenda blomma. Lite jobbigt tyckte vi, men samtidigt gillade hon att gosa och bli klappad på den lockiga magen. Efter betänketid adopterade vi Marron och det har vi inte ångrat! Marron, Skrutten, Fluffboll, Bebis eller Tvättbjörn som hon också kallas verkar trivas mycket bra här med oss. Hon leker sprintlöpare genom lägenheten, flyger runt med sina leksaker, sitter på fönsterblecket och insuper friska luften och gapar på fåglarna utanför. Hon älskar att bli borstad och pratar mer än gärna med oss.
Marron, den lilla kämpen, har blivit en mycket omtyckt liten skurk, inte bara av oss utan av de flesta vi känner. Vännerna står på rad för att få vara kattvakt!
Matte och husse


2014-08-29

Czarny
Adopterad 2014-04-05

Hejsan!
Czarny, numer Åke, mår bara fint. Det har visat sig att han är en riktig jägare och förser sig väl ute i naturen sedan han började få gå ut Han har tagit oss alla här hemma med storm från det att han valde mig första dagen på katthemmet. Andra dagen hemma hos oss turades våra två andra katter, 11 och 14 år, om att putsa honom. Hundarna tycker om honom alla 3 men en av terrierna är väldigt förtjust i honom och har alltid koll på var han är. Han är otroligt vänlig och lugn mot alla, människor som djur, och utstrålar bara godmodighet. Dessutom fullkomligt älskar han att kela vilket uppskattas här hemma. Han är helt enkelt en underbar liten varelse som sprider glädje omkring sig och vi är väldigt glada att han kom just till oss.
Marie


2014-08-25

Storm och Mangold
Adopterade 2014-05-07

Hej!
Det har varit jätteroligt att lära känna Storm och Mangold, och en fin tid så här långt. De gjorde sig hemmastadda ganska snart och har därefter blivit allt tryggare och gjort lägenheten med innehåll till sin. Besökare och nya saker, ljud, med mera, som de var skygga för i början, verkar nu snarare väcka nyfikenhet - om också med viss försiktighet. De sitter eller ligger oftast på fönsterbrädorna, som kattanpassats med filtar, i sina klösträd, och som omväxling på alla andra mjuka saker, mattor och möbler. Mangold leker gärna med bollar av ihopknycklat brunt papper, och jagar även osynliga saker genom lägenheten. Storm är lite mer kräsen med leksaker och uppskattar bland annat kattspön och sin nya laserpekare med fiskmotiv. Inte minst är de även förtjusta i sina matstunder. I början ställde jag varsitt fat till dem en bit ifrån varandra, då började de äta från samma och sedan båda gå över till det andra. Så sedan har de fått stå tätt tillsammans så att de kan vara nära varandra medan de njuter av maten.
Många tacksamma hälsningar till Samvetet, från
Kristin, Storm och Mangold!


2014-08-25

Yohio
Adopterad 2014-06-21

Hej!
Yohio bor i Mariestad nu tillsammans med mig och sin nya "lillasyster". Han är sig lik som ni nog minns honom: hungrig och så kelig och snäll att han vinner allas hjärtan!
Även om han ogillade bilresan hit verkar vi vara förlåtna, för han trivs verkligen i nya lägenheten. Mest tycker han om att ligga i stora fönstret och kika ut i skogspartiet bakom huset, jag tänker mig att han ser det som i Lejonkungen: allt jag ser är mitt rike! Men han verkar ändå nöjd med att bara spana, för innerst inne är han en bekväm liten latmask! :)
När lillkatten försöker lura honom till lek och bus hänger han glatt på... åtminstone en stund tills det är dags för en liten vila igen - så många sovplatser, så lite tid! :D Han brukar dock få ett ryck av energi lagom till sovdags för mig, då han far runt som en boll i rummen och gärna leker med de ljudligaste leksakerna.
Jag är så glad att han fick flytta till mig! Han är en speciell liten (nåja, ganska bastant) katt som förtjänar allt det fina i livet! :)
Tack och kram från Johanna


2014-08-24

Maud och Marbius
Adopterade 2014-03-31

Efter att som jourmatte sett Maud och Marbius utvecklas från svarta skuggor i ögonvrån till riktiga gokatter var det svårt att tänka sig vara utan mina två små monster. Jag har inte ångrat mig en sekund att jag adopterade dem! Deras favoritsysselsättningar är att leka med bollar, hårsnoddar och snören, gärna i sängen eller det hemgjorda klätterträdet, eller bara ta det lugnt på den innätade balkongen.
Ett stort tack till alla er som arbetar för att ge övergivna katter en andra chans! Kramar från Maud, Marbius och butlern Sara.


2014-08-20

Maximilian
Adopterad 2014-05-08

Hej!
Det går jättebra med Maximilian, som jag numera kallar Max. Han trivs jättebra och han tycker mycket om att sitta ute på den inglasade balkongen. Han är väldigt glad i mat och gillar att leka med befjädrade leksaker. Utöver det är han en riktig gosegris och har sina rutiner på kvällar och mornar. Då skall han ha klappar och drar till sig uppmärksamhet genom att klappa med tassen på möbler eller byxben och pratar så fort man tittar på honom.
Vi är mycket lyckliga tillsammans och väldigt glada över att Samvetet finns!
Med vänlig hälsning,
Ann-Marie och Max.


2014-08-20

Vips och Vembi
Adopterade 2014-06-09

Vips och Vembi kom hem till oss i februari. Nu för tiden heter katterna Cleopatra och Ptolemy (på svenska: Kleopatra och Ptolemaios), efter den hellenistisk-egyptiska dynastin. I början var katterna väldigt blyga och vi såg dem inte så mycket. Men efter ett tag började de komma fram. Lösningen var godis! Cleo älskar att bli klappad och vill vara runt oss hela tiden. Ptolemy är fortfarande lite blyg, men vi kan nästan krama honom lika mycket som Cleo. Båda två tycker om att titta ut genom fönstret efter fåglar och insekter. De är bra kompisar och leker väldigt mycket. Vi tycker om dem mycket och vi tror att de tycker om oss också!
Mvh,
Sarah och Henrik


2014-08-20

Wiggins
Adopterad 2014-06-13

Jag skulle bestämt inte ha någon katt, jag hade hund och var fullt nöjd med det men det var ju något speciellt med Wiggins och inte kunde jag skiljas från honom. Utan att jag riktigt vet hur det gick till hade han plötsligt flyttat in, packat upp sina resväskor och bestämt sig för att stanna. Så fick det bli även om det var lite kämpigt i början att få hund och katt att förstå sig på varandra. Wiggins var tveksam till sin nya kompis men eftersom han också är en nyfiken och mycket modig liten katt så tog det snart överhanden och i dag är de goda vänner. De sover ofta nära varandra och när jag och hunden kommer hem möter Wiggins oss alltid vid dörren och då brukar de ge varandra vänskapliga slickningar.
Vanliga kattleksaker är ingenting för Wiggins. Han tycker bättre om naturliga grejer. Inget är så roligt som att rulla in sig i hallmattan eller dyka in under hundens sovmadrass eller varför inte smyga på ett visset blomblad som med lite kisande ögon kan påminna om en råtta. Man kan också ägna sig åt längdhopp och då rusar man genom hela vardagsrummet, flyger över en fåtölj och gör avstamp på armstödet och sen landar man med en duns någonstans i hallen. Ännu roligare är det om man kan flyga över den sovande hunden samtidigt. Att lurpassa på hunden bakom hörn är också populärt. Sen hoppar man fram och boxar till honom på den långa nosen.
Wiggins tycker också om att ligga och sola på sin innätade balkong. Ibland sitter han i ett fönster och tittar ut men världen där ute verkar inte vara så spännande.
Det bästa han vet är att bli klappad och allra mysigast är det att bli kliad under hakan.
Från början var Wiggins livrädd för att bli lyft och jamade högt och slingrade sig som en ål men med daglig lyftträning kan man numera lyfta upp honom utan problem. Även all hanteringsträning har gett resultat och han finner sig snällt i att få klorna klippta.
Jag tycker att det verkar som att han trivs med sitt liv här och jag trivs med honom också :-)
Wiggins och hans hundkompis Joey kan ses på https://www.youtube.com/watch?v=xg11vFFicKc&feature=youtu.be
Hälsningar
Louise


2014-08-11

Nellie och Siobhan Adopterade 2014-05-01

Hej!
Det går bra med Nellie och Siobhan. De ligger och sover i samma säng som jag och Axel varje natt, det blir trångt men är väldigt mysigt :) Siobhan har fått diabetes och får insulinbehandling. Det går som tur är väldigt bra, hon är jätteduktig med blodprovstagningar och insulinsprutor men vi håller tummarna att det i framtiden kan räcka med bra diet, lagom vikt och motion, men vi får se.
Nellies favoritplats är i Axels knä när han sitter framför datorn och favoritleken för båda är när man kastar iväg torrisar över golvet som de får jaga och sedan äta upp. De tigger mat på väldigt olika sätt, Nellie talar högljutt om när det är dags för mat genom att jama, kurra, stryka sig och gå omkring på en. Siobhan brukar sätta sig bredvid Axel och subtilt lägga en tass på honom när hon tycker att det är dags. Överhuvudtaget har de väldigt olika personligheter, men det är väldigt roligt att se hur Siobhan har blivit piggare och orkar leka lika mycket som Nellie nu.
Vänliga hälsningar
Patricia, Axel, Nellie och Siobhan


2014-08-11

Edward
Adopterad 2014-03-16

Hej!
Vi är väldigt glada att ha Edward hos oss och jag tror att Edward trivs också! :) Han spinner och gosar och myser.
Det är en väldigt snäll och lättsam katt. Nu i värmen ligger han gärna under bordet på balkongen eller precis innanför balkongdörren. Annars älskar han att sova i soffan, undersöka nya kartonger samt sitta och iaktta vad som händer nere på gården.
Vänliga hälsningar Ina och Edward


2014-08-11

Evian och Vichy
Adopterade 2014-03-29

Hej,
Man blir glad av att ni är intresserade hur det fungerar. Tack för att ni finns!
Vi är också glada att vi fick möjligheten att få känna både Evian och Vichy. De är två underbara katter som till utseendet är kopior av våra gamla katter. Både Evian och Vichy har funnits sin plats här på gården med oss och våra hästar. Vichy är med dagligen i stallet där hon sitter och väntar på en klapp eller så hoppar hon upp i fönstret där hon ligger och tittar. Dagligen går vi till hästarnas sommarhage, nästan varje gång följer en eller bägge katterna med på den 7-800 meter långa promenaden fram och tillbaka.
Hälsar
Svenne och Anne-Li


2014-08-11

Tortellini
Adopterad 2014-03-11

Hej! Det går superbra med Tortellini som numera går under namnet Tottenham (äldsta sonens favoritlag i fotboll) och även kallas för Tottisen. Han är han otroligt social, vill vara med överallt och han börjar spinna så fort man tittar åt hans håll. Varje natt sover han i sängen vid mina fötter. Tottisen har blivit mycket god vän med vår hund och även med vår andra katt, de brukar ligga och tvätta varandra, så himla sött! Nu för tiden är Tottisen både inne och ute, på kvällen gillar han att vara ute och jaga. Efter några timmar brukar han jama utanför sovrumsfönstret, då får matte snällt kliva upp och öppna så att han kan komma in. Sen hoppar han upp i sängen och kurar ihop sig vid fötterna. Han tycker fortfarande att det är lite otäckt att sitta i knät men ligger gärna bredvid och ääälskar att bli kliad och klappad. Vi är så glada att Tottenham har blivit en del av vår familj!
Mvh Åsa


2014-08-11

Marabou
Adopterad 2014-04-16

Hej,
När jag besökte er på Samvetet och träffade fröken Marabou, då visste jag att jag funnit livslång vänskap. Bara efter några veckor flyttade hon in hos mig. Sedan dess har allt gått superbra. Marabou är en försiktig liten dam som inte riktigt vågar sig ut i stora världen än, varför gå ut när det är sååå mycket säkrare att spana på fåglarna genom fönstret?! Att få besök är väldigt underhållande tycker min lilla dam, då hon gärna hoppar upp i soffan och tvättar gästernas hår. Leka är lite överskattat, korta stunder går bra men när det blir för jobbigt att springa runt är det skönt med en klapp eller två. Hon gillar även att vara med överallt och följer mig oftast som en liten skugga, vilket inte är ett undantag när det är sängdags, då delar vi även huvudkudde tillsammans.
Med vänliga hälsningar Sanne & Marabou


2014-08-08

Brasse
Adopterad 2014-03-09

Vi trivs bra ihop med Brasse och han trivs bra ihop med oss. Han busar med sin kattkompis Kesella på kvällarna men om hon inte är hon inte på humör så leker vi med honom med ett snöre som han älskar.
Brasse sitter gärna i fönstret och tittar ut och pratar med fåglarna utanför. Han är även en baddare på att fånga alla flugor som tar sig in, så han håller sig sysselsatt.
Han älskar att ligga och gosa med oss i soffan på kvällarna och ska allra helst ligga mitt emellan oss.
Mvh
Christina och Sebbe


2014-07-16

Smoked Tail
Adopterad 2014-05-14

Innan Smoked Tail kom till oss tog jag kontakt med Samvetet och berättade att vi sökte en katt som skulle få bo på en gård på landet och vara både ute och inne, det behövde vara en tuff, orädd katt som kunde bli vän med vår hund. Jag fick snabbt svaret att katten Smoked Tail var en tuff och väldigt trevlig herre med mycket fart men som inte trivdes som innekatt. Smoked Tail eller Smokey som vi kallar honom flyttade snart hem till oss på prov. Vi blev snabbt förtjusta i Smokey och han gjorde sig hemmastadd och verkade trivas. Under de första månaderna fick Smokey vara inne och lära känna hunden. Matte klippte Smokeys klor så korta som möjligt och sedan fick de sakta men säkert bekanta sig med varandra under husses och mattes bevakande ögon. Hunden Shilah råkade ut för en och annan katt-tass när han varit för framfusig, Smoked Tail visade sig vara en mycket tuff herre. Då och då fick Smokey komma ut i koppel på gräsmattan och vänja sig vid omgivningarna. I juni var Smokey och Shilah äntligen vänner och Smokey fick börja vara ute lös på dagarna. Nu släpper vi ut Smokey och Shilah på morgonen och varje kväll kommer Smokey in för ligga i soffan med husse och matte och mysa. Vad Smokey gör på dagarna kan vi bara gissa oss till, i bland är han på tomten och umgås med Shilah. Vi är säkra på att Smokey är nöjd med sitt nya liv som familjekatt hos oss. Han är lugn och väldigt gosig mot både oss och hunden när han är inne, ute ligger han ibland och solar på bron eller patrullerar sitt revir. Jag tror att han håller sig ganska nära gården och ännu har han inte varit borta längre än en dag. Vi är väldigt glada att vi har fått adoptera en så underbar katt som Smoked Tail!


2014-06-26

Kumlan
Adopterad 2013-06-18

Det har varit en fröjd för både oss och vår gamla katt Pixie att vi adopterade Kumlan. Vi var lite orolig i början på hur Pixie skulle reagera med en ny katt i huset, men det har funkat hur bra som helst.
Kumlan har utvecklats till en social katt som älskar världen i allmänhet och människor i synnerhet, i varje fall enligt henne själv. Vi brukar inte hålla med klockan fyra på morgonen... Favoritplatsen i lägenheten är antingen ovanpå sitt hus eller ute på den solvarma balkongen och spana ner igenom springan på världen utanför. Kumlan älskar att bli kliad bakom örat och spinner mer än gärna.
Henrik


2014-05-07

Fröken Åke
Adopterad 2014-03-17

Hej ! Jag vill bara skriva och tacka för att vi fick adoptera Fröken Åke, som vi nu försöker lära att hon heter Miranda. Hon är en ljuvlig liten varelse och vi trivs så otroligt bra med henne. Hon äter som hon ska, hon sköter sig i sandlådan jättebra och hon verkar trivas hos oss. Hon leker och busar och vi har en inglasad altan där hon sitter dagligen och spejar på grannkatten som är ute och går förbi ibland. När de får se varandra, så blir det ett herrans liv. Hon kommer att få gå ut med oss i sele.
Hon sover i min säng varje natt och stör mig inte på minsta sätt. Och jag verkar inte heller störa henne, när jag vrider och vänder på mig och går upp. Mina grannar som har varit inne och hälsat på Miranda tycker att hon är förtjusande och det är hon ju också, på alla sätt.
Ja, detta var en liten kort beskrivning av vår goa katt, som just nu sitter på skrivbordet bredvid mig och datorn och kommunicerar med mig medan jag skriver. Hon kan ju egentligen inte mjaua utan hon piper och det gör jag tillbaka. Då kommer hon med huvudet och vill gärna stångas lite, men också lukta på mitt ansikte. När hon är riktigt kärvänlig, så slickar hon mig på näsan och spinner samtidigt. Gissa om jag blir lycklig då.
Kram till er alla på katthemmet från ett par lyckliga adoptivföräldrar till Fröken Åke!
Mvh
Margit


2014-05-06

Djingis Khan
Adopterad 2014-02-19

Något vi inte tänkte på med att ta oss an en äldre hittekatt som Djingis Khan, är att bjuda in den stora gåtan i hemmet: vad har han varit med om? Frågan finns alltid där, det är både stimulerande och leder till att man får lust att börja gräva i den historien.
Första kvällen klappade vi med handen på vår säng när vi lagt oss, Djingis tvekade inte en sekund, han hoppade direkt upp och kom högljudd spinnande/pipande gående upp till oss för att bli klappad. Sen har det lugnat sig lite, han har hittat en tyst och stilla del av sängen att ligga på och dessutom kan man ju ligga under sängen… I stallet där han fångades infanns knappast sängar. Små gåtor?
Samvetet är mycket tydliga på att det skall vara innekatter i stan, dels för att trafiken är dödlig även för katter, dels för att man lagt stora resurser på att fånga in katterna. Att förorsaka en ny herrelös katt är heller ingen bra idé. I stan får han hålla sig helt inne men det finns en ö. Under resan ut till ön sade Djingis inte ett ljud, han bara lugnt observerande genom nätet. Har han varit med om detta tidigare?
Vi har ett rikt djurliv på ön men Djingis har inte reagerat på fåglar och ekorrar som krafsar på fönsterbrädan. Han vågade sig bara ut på trappan mot havet men inte längre. Han kröp in under huset som om det var en stor säng och stannade säkert där men kom fram emellanåt och kollade om vi var i närheten och ville gärna bli klappad. Har han bara varit innekatt i sitt tidigare liv?
Nu efter tre resor har han börjat smyga på ekorren, ligger i solen på trappan och vill vara ute på natten, har börjat att försiktigt gå en bit från huset. Har annekterat stora delar av vårt sovloft. Har slutat gå på lådan i huset på Ön.
Så hemma i stan igen. Antyder att han nog kanske vill vara ute lite också här. Vi får se om vi provar sele.
Elisabet & Björn


2014-05-06

Mi-go och Whateley
Adopterade 2014-01-18

Hej!
Allting har gått superbra med Mi-go och Whateley som numer heter Evin och Ayla. De verkar trivas otroligt bra och fann snabbt sina favoritplatser i lägenheten.
Det märks att de har en klar fördel av att vara två när de är kattungar, de lär sig av varandra, busar med varandra, kurrar ihop sig tillsammans när de ska sova. Till och med att lära sig gå i sele och koppel fungerar bättre om brorsan eller syrran är med också.
Det nya klätterträdet med hängmatta i är nog det roligaste de vet. Efter en stunds busande brukar de komma smygandes lite försiktigt över min mage när jag ligger i soffan, de slår sedan sig ner och sover en stund tillsammans rakt över bröstkorgen.


2014-05-04

Godis
Adopterad 2013-08-11

Hej!
Vi trivs jättebra med Godis som en väldigt trevlig liten dam och hon verkar trivas hos oss. Hon är väl ingen kelgris direkt, hon gillar att ligga på armlängds avstånd på golvet men när hon vill ha uppmärksamhet åmar hon sig på rygg och då gillar att bli masserad på magen.
Hon gillar att hoppa upp på ställen hon inte kommer åt, garderober och dörrar, trots att vi har åtkomliga hyllor i samma höjd som hon lätt kommer åt och får sitta på.
MVH Sofie


2014-04-29

Chilli
Adopterad 2014-01-22

Chilli joined us in January 2013 as a "foster cat" and finally got adopted in February 2014. Chilli is generally a very playful, active and curious cat. At the same time, however, she can be very cuddly, too. Chilli lives in a house with five international students, so she grows up "speaking" various languages. Most of the time, however, Chilli is with us, greeting us when we get back home, telling us about her adventures of the day and spending quite some time playing with us. Throughout the day, if shes not playing or cuddling, Chilli enjoys sitting on the window-board, looking outside, listening to the birds and enjoying the sun warming her fur. Food wise, Chilli has an exceptional appetite for all kind of seafood, and (as probably most other cats, too) she really loves tuna from the can - so she is quite the gourmet cat. At night, Chilli always sleeps in our bed, until it is her time in the morning to decide whether it is time to play, or to cuddle (or both). Chilli is doing just fine, and we are likewise happy to have adopted her!
Philipp and Sarah


2014-04-28

Takara
Adopterad 2014-02-08

Hej!
Här kommer en liten berättelse om hur Takara har det hemma hos oss. Vi är två vuxna och två barn (9 och 12 år), en dvärgschnauzer och Takaras favoritdjur - akvariefiskar, tyvärr hårt vaktade av 9-åringen... Under vintern bor vi i lägenhet där katten kan sitta på den inglasade balkongen och spana på omgivningen. Där har vi också haft flaskor stående men efter att Takara avslöjade en av sina hobbies, putta flaskor, har de fått flytta. Takara visade sig också till mattes förvåning vara duktig på koppelpromenad. Nu har Takara och övriga familjen flyttat ut till sommarstugan där katter kan gå lösa och fånga möss i skogen. Snäll som hon är tar hon med levande möss hem till hunden. Inte så uppskattat av oss människor men hon kanske tror att han är hungrig eller kanske ska han lära sig jaga?!
Mvh Karin med familj


2014-04-28

Alt och Lovelace
Adopterade 2014-02-21

Det går jättebra med Alt och Lovelace som vi kallar Smilla och Alice. De är väldigt gosiga, Smilla lägger sig gärna på rygg så att man får klappa magen, inte en klo från henne någon gång. Från första dagen har Alice varit en orädd katt som gärna gosar och är med där det händer saker. Främlingar blir hon snabbt vän med. Smilla har en gardin att ligga bakom som liknar den i boxen på katthemmet, det är här hon håller till på dagarna innan hon kommer fram på eftermiddagen och gosar. Alice har lite olika favoritplatser och om jag (Simon) jobbar hemma så ligger hon gärna på stolen bredvid arbetsplatsen. Nu när det har blivit varmare ute så passar även soffan på den inglasade balkongen bra för lite avkoppling. Alice och Smilla trivs mycket bra ihop, busar ofta och slutar aldrig att fascineras av vårt akvarium och dess invånare.
Med vänlig hälsning, Simon och Jenny


2014-04-19

Zito
Adopterad 2013-09-21

Hej,
Vi fick Zito, som vi adopterade från Uppsala Katthem, och hans kompis Sotis, som kom till oss från en privat familj, samma dag så att de skulle få samma förutsättningar i sitt nya hem. Zito och Sotis blev bästa kompisar redan efter mindre än ett dygn.
Zito är röd med en fin liten vit fläck på bröstet. Han är pigg och busig och väldigt gosig. Han kurrar så det hörs lång väg. När han lägger sig på golvet framför ens fötter, gärna på rygg och sträcker på sig, så vet man att han vill bli kliad. När husse kommer hem från jobbet, så springer han och möter honom i dörren och fortast möjligt hoppar han upp och lägger sig på husses axlar. Bättre utsiktsplats finns inte. Men på natten ligger han helst inne hos sin matte Elin.
Hälsningar
Familjen Granlund


2014-04-14

Cupcake
Adopterad 2014-02-23

Vi tycker det går jättebra med Cupcake, vi trivs! De första dagarna var han försiktig men successivt vågade han sig fram och snart hade han nyfiket upptäckt alla husets rum. Vi ägnade mycket tid med honom i början för att etablera förtroende, högläsning ur bok, klappning, lek med pingisboll etc., vilket gav gott resultat. Han god aptit och vill vara med mest hela tiden. Han ligger gärna mitt på köksbordet och spinner, hoppar ofta upp på diskbänken och kollar läget när vi lagar mat, väcker oss tidigt på morgonen för att leka och äta sin frukost. Vi tränar honom nu för att även våga vara social med andra människor. Han är fortfarande försiktig och reserverad då andra människor kommer på besök, men detta går också succesivt framåt, med tid och tålamod kan även de vinna hans förtroende. Cupcake är en mycket pratsam, lekfull och busig katt med massor av energi! Han jagar gärna en tygråtta i snöre i hög fart tills han blir riktigt andfådd, en riktig sprinterlöpare. Han har även nu fått prova på att vara ute i trädgården, vi bor intill skogen med stor naturtomt så han har mycket att upptäcka. Under helgerna den senaste månaden, när vi varit hemma, har han fått vara ute. Precis som inomhus har han stegvis blivit allt modigare utomhus. Första dagen ute befann han sig mest under altanen gömd för att sedan nyfiket se allt mer av trädgården, klättra upp i träd och jaga småfågel. Han har även hälsat på grannkatterna, två lugna honkatter, som har sitt dagliga promenadstråk över vår tomt.
Bästa hälsningar
Agneta, Kent och Cupcake


2014-04-11

Birk och Plopp
Adopterade 2014-02-08

Nu har vi haft Birk och Plopp, numera Gimli och Legolas, i drygt två månader och det fungerar jättebra. Båda katterna är sociala, tillgivna och gosiga.
Gimli tycker att det är så spännande att gå promenader i sele, han utforskar, luktar och jagar. Legolas är väldigt tacksam att vi nätat in balkongen så att han kan speja på fåglarna från hemmets trygga vrå.
När vi kommer hem efter jobbet så blir vi välkomnade av två kärleksfulla katter som springer fram till dörren och trycker sig mot benen och kurrar högt, mysigast är det om vi sätter oss ner så att katterna får hoppa upp i knät och gnugga nosarna mot oss. Legolas bara älskar när matte sitter vid datorn för då kan han lägga sig i hennes knä och gosa, men tar det för lång tid mellan klappningarna lägger han sig i protest på tangentbordet.
När det är dags att gå och lägga sig och sista lampan blivit släckt vaknar pojkarna till liv, det jamas, jagas och busas. Vår nya väckarklocka på morgonen är Gimli, en sju kilo tung katt som står på bröstkorgen, trampar med tassarna och kurrar högljutt, tar det för lång tid innan någon vaknar börjar han att slicka en i HELA ansiktet.
Gimli och Legolas har fyllt våra hjärtan och vår vardag med så mycket skratt, glädje och kärlek. Vi ser fram emot många år tillsammans med dem. Med vänliga hälsningar Aila och Tobias


2014-04-11

Onyx
Adopterad 2014-02-22

Hej,
Det går väldigt bra för Onyx, eller Nicki som vi kallar henne numera. Hon har lärt sig hur kattluckan fungerar så nu springer hon ute på egen hand för att jaga möss och råttor på gården. Det fungerar bra med våra äldre katter också, även om dom inte delar hennes intresse för att lek och brottning. Vi har en hund också som är väldigt förtjust i Nicki. Hunden brukar tvätta henne, medan hon spinner för fullt.
Med vänlig hälsning
Jessica


2014-03-25

Tusse Batong och Van Damme
Adopterade 2012-02-23

Vill skicka en liten hälsning från Tusse Batong och Van Damme som vi först var jourhem åt och sedan adopterade. Det var väl en två år sedan nu vi fick dessa underbara katter och vi är så otroligt glada för att vi har fått äran att vara deras matte och husse.
De är huvudsakligen innekatter men de två senaste somrarna har de fått tillbringa ute på landet. Framförallt är Van Damme nöjd som visat sig vara en jägare av stora mått medan Tusse trivs bra inomhus men kan mäkta med att fånga en näbbmus eller två.
Vi har märkt stora framsteg hos katterna, framförallt hos Van Damme. Han har aldrig varit särskilt rädd av sig men gillade inte att ligga i knät och höll sig på behörigt avstånd när vi fick honom. Idag kan han knappt slita sig från knät och han kan ligga och sova på en i timmar och bara njuta. Tusse och Van Damme trivs också väldigt bra med varandra och de är som bröder.
Vänliga hälsningar från Rebecka, Mattis, Van Damme och Tusse Batong.


2014-03-19

Silva
Adopterad 2014-01-26

Silva, som numera heter Luna, är en gosig, busig, nyfiken och social katt. Hon kommer och möter vid dörren, pratar en del både för sig själv och med husse och matte och har hittat sina favoritplatser hemma. När man leker med henne med kan hon bli riktigt vild. Annars tycker hon mycket om att gosa ner sig i olika filtar eller att göra "kojor" åt sig själv med sängtäckena och sedan ligga där och sova i timtal. På kvällen sover hon i en fåtölj men på morgonen när husse och matte vaknar ligger hon alltid vid husses fötter och myser. Om dagarna, när hon inte sover, tycker Luna om att sitta i fönstret och titta ut på skatorna som bygger bon. Snart ska Luna också få ett eget klätterträd tillverkat av ett riktigt äppelträd utifrån.
Mvh
LisaMarie


2014-03-16

Nemo och Marlin
Adopterade 2013-10-14

Allt har gått bra från första dagen med Nemo och Marlin, numera Frank och Andersson. I början var Andersson den som bestämde lite mer men allt eftersom har Frank fått mer skinn på nosen.
Vi går på långa promenader med katterna så fort vi kan. Det gör dem väldigt glada och de är väldigt duktiga att gå med sele. Katterna trivs fortfarande väldigt bra ihop och vi med dem.
Mvh
Johan och Viveka


2014-03-08

Labero
Adopterad 2014-01-30

Hej,
Vi trivs väldigt bra med Labero som är en supermysig och väldigt busig liten katt. Han äter allt som finns i sin väg och kastar gärna i sig sin mat fort som tusan så att han hinner äta lite av sin tjejkompis Calvados mat också. Det gäller att ha lite koll på busfröt! Det roligaste han vet är att springa runt i 110 för att sedan kasta sig på gardinerna och klättra. Han tycker inte om att hoppa men klättra är han väldigt duktig på och ja, man kan hitta honom på alla konstiga ställen. Han och Calvados hittade varandra väldigt fort och är oskiljaktiga sedan dess. Labero är en riktig avundsjuk liten misse, han lägger sig på sin kompis tills hon flyttar på sig när hon ligger i matte eller husses knä. Han gör allt med glimten i ögat så man kan inte bli sur, man får helt enkelt göra plats åt båda så de får mysa samtidigt. :)
Matte, husse, Calvados och Labero


2014-03-03

Janus och Farfalle
Adopterade 2014-01-05

Ett hem är inget hem utan katt, sägs det, och det är helt överensstämmande med verkligheten. I juletid blev vi tillfrågade om vi kunde ta hand om ett par jourkatter några veckor eftersom den ordinarie jourmatten skulle resa bort. Ja, så kom Janus och Farfalle till oss. Självklart var de lite avvaktande till en början. Att små begränsade utrymmen var Janus melodi förstod vi. Farfalle, som är betydligt yngre, föredrog att jaga runt med sina leksaker – alla var uppenbarligen dödsfarliga varelser som genast måste tillintetgöras...
Att sova i våra sängar var också skönt, till och med när vi låg i dem. Att det blev lite trångt för oss gjorde dem ingenting. Vi vet ju också vår plats i deras tillvaro, vi är deras personal. Efter julhelgerna skulle de återvända till det ordinarie jourhemmet, men t f Husse hade svårt att ta till sig detta och resultatet blev att vi adopterade dem, den dagen räknar vi nu som deras födelsedag, vilket givetvis ska firas nästa år. I den vevan fick Farfalle ett nytt namn – vi översatte Farfalle (fjäril på svenska) - till spanskans motsvarighet Mariposa som ju innehåller ett s-ljud som är lätt för en katt att uppfatta. Huruvida hon gjort det än är osäkert, hon lyssnar mer på våra tonfall, inbillar jag mig.
Slutet gott, allting gott – så här långt i alla fall.
Vi är glada över deras sällskap och tillgivenhet och vi hoppas innerligt att de trivs hos oss.
Karl G och Lilian


2014-02-28

Nypon
Adopterad 2014-01-20

Hej!
Nypon stor har funnit sig tillrätta hos oss. Hon busar med katt kompisen Ebbe, tillsammans hittar de på alla möjliga upptåg som gett oss många goda skratt.
Nypon gillar att spela hockey i badkaret med korken till mjölkpaketet, hon bär omkring med den och till slut hamnar den i deras vattenskål. Hon är stormförtjust i alla sorters väskor, påsar och kassar som hon kan krypa in i. Från att ha varit lite reserverad har Nypon blivit tillgiven och vill emellanåt sitta i knät och kela. Det bästa hon vet är att bli borstad och att släpa omkring med olika saker. En dag kom hon med hela torr foderpåsen i munnen. Ja, så nog har vi mycket glädje av Nypon och hon verkar trivas med oss och kattkompisen Ebbe.
Många hälsningar
Rita och Cecilia


2014-02-27

Tcho-Tcho, Hastur och Macchiato
Adopterade 2014-01-18 och 2014-02-16

Vi var spända av förväntan inför hemkomsten av våra små våra efterlängtade kattungar. Veckan innan köpte vi hem allt som kan tänkas behövas för våra nya familjemedlemmar: leksaker, mat, bäddar etc.
Torsten sprang vid hemkomsten genast iväg på upptäcksfärd och tog befälet. Kullsyskonen Hastur, som vi kallar Astrid, och Tcho-Tcho, Sixten, var lite reserverade mot Torsten i början och visste inte hur de skulle vara mot sin nya storebror, han är ju hela 2 veckor äldre än Astrid och Sixten. Ganska snart insåg de att de hade fått en ny vän och brottades och kivades med honom.
De har så roligt tillsammans och vi har nu insett att vi inte behöver någon TV, vi har show hemma varje dag. De är så nyfikna på allt som händer. Och det går snabbt, man måste ha ögonen öppna! Vi har många glädjestunder tillsammans och vi skrattar mycket åt deras små "hyss". Torsten klättrar gärna upp längs med kroppen och sätter sig på axeln. Även om Husse inte har någon tröja på sig......hm... Sixten balanserar gärna på t.ex. tvättlinan, friserar gärna Matte i håret och håller både sina syskon samt våra händer och kinder rena. Astrid är ju enda tjejen, men hon tar för sig och sätter gärna igång busattackerna. Efteråt kan hon sova så tungt att hon inte märker när någon av de andra är bussugna.
De har stor yta att röra sig på så de får upp en väldig fart när de springer iväg. Och springer mycket gör dom, men de tycker också om att gosa med oss. De är så mysiga och de kommer springandes till dörren och välkomnar oss hem! Då får man gosa och hälsa på dem en i taget innan de sätter igång med kvällsrundan runt i huset.
Husse och Matte


2014-02-27

Pulsatilla
Adopterad 2014-01-13

Pulsatilla, eller Tilla som hon kallas till vardags, är en mycket älskad liten katt. Hon är nog den gosigaste katt jag har träffat! Hon kommer springande när det är dags att sova och vill ligga så nära som möjligt, helst 1 cm från ansiktet. Leker gör hon helst själv men ibland får kompisen Sigge vara med. Just nu är hon lite sur på matte eftersom hon är satt på diet, hon är en liten mattjuv vilket satt sina spår.
På en av bilderna ses Tilla besöka den innätade balkongen för första gången. :)
Hälsningar
Ann, Sigge och Pulsatilla


2014-02-18

Östen
Adopterad 2013-12-12

Det går bra med Östen, han är en en glad och busig kille. Väldigt kelig med alla i familjen och vill gärna vara med där vi är. Östen går in och ut som han själv vill, han är en tapper jägare.
Med vänlig hälsning från Östen och Per-Åke.


2014-02-08

Saldus och Sigulda
Adopterade 2013-02-07

Det har nu gått 1 år 4 månader och 3 dagar sedan jag och min sambo blev jourhem och förälskade oss i en kattmamma som födde tre fantastiska små ungar bredvid mig i soffan samma dag. En vecka senare så adopterade hon en unge till. Jag vet att jag skrev att vi blev ett jourhem, men sanningen är att vi såg oss aldrig som ett jourhem. Dessutom så gjorde vi alla fel man kan göra för att inte förälska oss totalt i dessa liv: vi gav dom egna personliga namn och kallade dem för våra katter. Det gick helt enkelt inte att göra på något annat vis.
Problemet som uppstod var att vi hade fem katter på 48kvm, ja, det gick inte ihop. Då är det tur att en har en familj som älskar djur och bestämde sig för att ta hand om två, en vän hade också plats för en katt på sin gård. Så för 1 år och 6 dagar sedan så skrev vi på ett adoptionsavtal för våra två älsklingar, Saldus och Sigulda, eller Rufus och Signe som vi alltid har kallat dem.
Signe är den kattunge som blev adopterad av vår kattmamma, Riga. Hon hade hittats i ett soprum endast några dagar gammal och när hon kom till oss så var hon förstoppad, hade kattsnuva, ögoninflammation och helt utsvulten. Den första tiden så var vi ständigt oroliga för hur det skulle gå för den lilla men efter medicinering, mycket hjälp av Samvetets Emma och bra gödning av Riga så kämpade Signe på och var tillslut lika stark som de andra ungarna. Hon fick efter denna start en väldigt speciell plats i våra hjärtan och vi är obeskrivligt glada över att denna gosiga lilla krabat blev hittad och överlevde sin tuffa början på livet.
Vi lever nu med att bli väckta om natten av att Signe jagar tår under täcket, att aldrig få gå på toa eller duscha utan att ha henne i knät eller i famnen medan hon jagar duschens vattenstrålar, att dela vår frukost henne ståendes med baktassarna i knät och framtassarna på bordet och nosen i filtallriken, att bli frenetiskt trampade på bröstet när vi ska sova, att bli tvånglade (tvingat hångel) så fort hon får chansen och en massa andra påhitt som hon har för sig, och idag kan jag inte tänka mig att ha det på något annat vis. Visst låter det som en romantisk film från USA, men det är faktiskt helt sant och precis som det låter.
Vapendragare och låtsasbrorsa till Signe är Rufus. Han var den sista i gänget att födas den där kvällen i oktober, och vid det här laget så var mamma Riga riktigt trött och när Rufus var halvvägs ute så orkade inte Riga stå upp och trycka längre och sätter sig ner och jag kunde inte annat än tänka att "Nu är det kört". Detta var ju min första kattförlossning så hur mycket vikt en halv minut gammal kattunge klarar av att få över sin halvt uttryckta kropp visste jag inte, men jag misstänkte att det inte var så mycket. Men plötsligt var hela ungen ute och jag kunde snart konstatera att han var vid liv!
Man brukar ju säga "Sist men inte minst" och det stämde definitivt på Rufus, störst då och störst nu. Något som kan vara en nackdel för oss som delar säng med honom, speciellt då han gärna vill ligga uppe på en. Man kan onekligen känna sig en aning mosad om nätterna. Men är man stor så ska man vara snäll och snäll är han helt klart, jag har aldrig hört honom väsa åt nått eller någon. En enda stor goskatt är han vår Rufus.
Vid det här laget så har ni nog redan förstått att vårt val att skicka in en ansökan till katthemmet om att bli jourhem, det var bland det bästa vi gjort och vi har inte ångrat det en sekund!
Allt gott och massa kramar,
Linnea & Joel + Rufus & Signe förstås


2014-02-06

Cinderella
Adopterad 2013-12-29

Hej alla. Cinderella har det bra här hos mig och Katten. Hon har fått byta namn och vi kallar henne Misao, men kallas även fluffkorv, derp, sötnöt och liknande. Hon och min katt sen tidigare, Katten, är riktiga vapendragare och hittar på massa bus. De utforskar bokhyllor och köksskåp, spanar på fåglar och cyklister i vardagsrumsfönstret, jagar varandra genom lägenheten och har långa putsstunder i soffan. Ofta kommer de båda upp i sängen på morgonen när jag börjar vakna och avkräver en gosstund innan jag måste till jobbet eller skolan.
Kattträdet är en favorit och det går ofta fort både uppför och nedför, ibland tror jag att det ska ramla trots att det sitter fast!
Hälsningar
Sarah, Katten och Misao


2014-02-04

Lilla Svart
Adopterad 2013-12-18

Hej
Calle, som Lilla Svart kallas, är väldigt kär i Cornflake och hon tycker det är kul att ha en trevlig kompis.
Calle är tillgiven och man får lägga huvudet på honom men än så länge bara plocka upp honom ett väldigt kort tag.
Han är inte längre rädd och tycker det är intressant med alla besök vi har. Vi väntar än så länge med att släppa ut honom tills vi kan lyfta honom och vädret blir bättre. Han kommer nu när vi ropar på honom. Han verkar gilla oss båda, han är tillgiven och gullig med oss.
Frank och Bets


2014-02-04

Maxima
Adopterad 2013-09-10

Maxima möter oss gärna vid ytterdörren när vi kommer hem från jobb, träning eller ärenden. Hon är social och ligger gärna nära oss i både sängen och vardagsrumssoffan. Hon tycker om att busa med fjädervippor, snören och att prata med oss. Maxima spanar gärna på fåglarna genom fönstren i lägenheten och hon vill även vara med när vi läser dagstidningen, det visar hon med att sätta sig mitt på tidningen medan husse försöker läsa nyheter.
När hon är på riktigt bushumör då gillar hon att förstöra viktiga papper som råkar ligga i hennes väg. Maxima är en alldeles underbar familjemedlem!
Med vänliga hälsningar
Husse och matte.


2014-02-03

Latte och Cappuccino
Adopterade 2014-01-18

Hej!
Bröderna Latte och Cappuccino (numera Zigge och Lusse) är de finaste och mysigaste katterna vi någonsin träffat och vi är så glada i våra nya familjemedlemmar! De älskar att sova på köksbordet eller på soffryggen och känner sig väldigt hemma. Sova i knät är det bästa Zigge vet, och båda två älskar att bli kliade på magen. Bara man tittar på dem eller är i deras närhet börjar spinnandet från båda två. Sällskapliga som få!
Allting är väldigt spännande, nyfiknare katter får man leta efter. Man måste testa allt, och en och annan blomkruka har fått sätta livet till (de är ju SÅ roliga att putta på!). Stora starka Lusse måste undersöka allt först, innan lilla Zigge vågar sig fram. Lite läskigt har det varit för de små, när en hund kom på besök häromdagen. Men så länge Lusse tog täten och visade var skåpet ska stå så var lugnet snart återfunnet.
Vill tacka Föreningen Samvetet ännu en gång för all hjälp genom adoptionsprocessen. Vi trivs med våra nya familjemedlemmar och är rätt övertygade om att de trivs rätt bra med oss också. :)
Mvh,
Caroline


2014-01-28

Älva
Adopterad 2013-11-06

Hej,
Vi tycker båda mycket om Älva, hon är en fantastisk liten katt. Hon tog lite tid på sig att vänja sig vid oss. Sakta men säkert har hon blivit allt mer bekväm med oss och även med våra gäster.
Älva är otroligt lekfull och busig kisse. Vissa dagar är hon väldigt kelig och pratsam, och följer oss var vi än går i lägenheten. Andra dagar vill hon vara själv och sova, favoritplatsen är vid husses kudde i sängen eller mitt i soffan.
I princip varenda morgon när klockan ringer kommer Älva in och hoppar upp i sängen för att gosa och säga god morgon.
Det bästa hon vet är är sitta vid köksfönstret hos mattes mamma i Knivsta för att spana på ekorren och fåglarna vid fågelbordet i trädgården.
Vi är otroligt glada för att Älva har kommit till oss!
Med vänlig hälsning,
Matthew & Sandra


2014-01-25

Control
Adopterad 2013-12-28

Hej!
Control kallas Peppi idag. Vi tyckte att Control lät så hårt och begränsande, inte alls passande på denna mjuka lilla kattdam. Hon har gått från att i början vara jätteblyg till att nu vara en riktigt tuff liten dam! När det kommer gäster hem till oss kommer hon morskt fram och vågar bli klappad. Hon har gått från att bara vilja leka själv med sina små skumgummibollar till att vara helt besatt av att leka med fjädrar och leksaker i snöre! Hon har särskilt en favoritleksak som är en fisk med fjädrar i ett snöre, den tröttnar hon aldrig på.
Vi trodde att Peppi inte kunde jama, hennes jourhem berättade att hon aldrig gör det utan bara piper, något vi också märkte. Hon har sitt lilla ”mipp!”-ljud hon gör. Men, nu har det fantastiska hänt att hon faktiskt har visat att hon har ett litet jam! Med tunn, liten, ljus röst hälsar hon oss ibland när vi kommer hem eller när hon vill prata med oss, otroligt roligt och gulligt att se!
På natten vill Peppi sova nära, nära sin husse. När husse inte är hemma ligger hon nära mig, men eftersom jag sover tyngre och inte vaknar och klappar henne lika mycket som hon vill, så är det husse som är den största sovfavoriten. Kort sagt är Peppi världens sötaste, gosigaste, roligaste, snällaste katt jag nånsin stött på. Aldrig ens i början när hon var rädd och ny hos oss fräste hon eller viftade efter oss. Och klippa klorna går hur bra som helst. Vi är så himla glada att hon hamnat hos oss och att vi kan få dela våra liv med henne.
Hälsningar från Peppis matte Emilie


2014-01-20

Eranthis
Adopterad 2013-08-31

Eranthis heter numera Sigge och är en riktigt gosig kille som verkar älska både sina människor och "brorsorna" Tusse och Ceasar.
På dagarna ligger han gärna nere i källaren och sover högt uppe i en trådback. När vi slår oss ner i soffan framför tvn kommer han ofta och hoppar upp och lägger sig bredvid och myser. Ett annat favoritställe är fönsterbrädan i sovrummet, där utanför hänger det talgbollar, så det sitter ofta småfåglar och äter och det är spännande att titta på.
En annan spännande händelse är när husse eller matte hämtar in ved. Han har nämligen lärt sig att med veden följer små flygfän som man kan smyga på och jaga. Det kan bli lite påfrestande efter en stund för övriga familjen för han följer efter den flygande filuren och jaaamar och jaamar.
Mat är något som Sigge verkligen är förtjust i, så förtjust så han först försöker fälla den som häller upp maten och sen formligen kastar i sig sin mat. Han skulle gärna ta de andra katternas mat också. I början förstod han verkligen inte att det var något fel med det, de andra är så snälla och inte riktigt vana att försvara sin mat, så de bara flyttar på sig. Nu har vi kommit så långt så han i alla fall försöker behärska sig, men ibland får husse eller matte hjälpa till lite om frestelsen blir för stor.
Nu ser vi fram emot våren och lite värme så killarna kan börja gå ut på den innätade altanen igen.
Hälsningar från Sigge, Ceasar, Tusse, Maria, Peter och Matilda.


2014-01-16

Murklan och Mazarin
Adopterade 2013-11-03

Våra små godingar Murklan och Mazarin (eller Lillan och Svarten som de numera kallas) är ena två busfrön. Ofta rusar de genom lägenheten efter varandra. Det spelar ingen roll om det kommer en soffa, säng, klätterträd eller stol i vägen, dessa hinder kan man alltid hoppa upp i innan det bär av i ny fart. Lillan är en bestämd dam som tycker om att sova på trånga platser högt upp. Just nu har vi inrett en hylla uppe i en garderob dit hon graciöst och enkelt tar sig genom att hoppa på skåp och klättra på klädgalgar.
Svarten gillar att ligga nära och placerar sig gärna på husses mage där han kan borra in huvudet under hakan. Då kan man också enkelt nafsa husse i hakan om man vill ha mat tidigt på en helgdag.
Dessa två syskon gillar varandra skarpt och mellan all bus ser man dem ofta mysa ihop bredvid varandra.
Mat är gott och det gäller att hålla koll på köket när favoritmaten, torsk, kokas på plattan. Då hörs många längtansfulla jam.
Hälsningar
Anna


2014-01-16

Tailless
Adopterad 2013-10-28

Tailless kom till oss på höstlovet 2013 och det var skönt att få så mycket ledig tid tillsammans i början. Tailless är en framåt kattfröken som är nyfiken på allt. Trots att hon bara har en liten svansstump kvar så navigerar hon utan balansproblem och utför hopp som vida överträffar vår fantasi.
Favoritplatsen är fönsterbrädan i vardagsrummet, där hon kan ligga och kika ut på allt som händer nere på gatan. Tailless blev måttligt glad när adventsstjärnan skulle hänga över hennes plats så nu, när julen är över, är lugnet återställt. Det bästa som finns är att bli borstad med karda. Då spinner Tailless som ett tröskverk och hon slutar inte spinna på länge. Hon kan både leka och äta medan hon spinner. Bäst godis är nog små tunna tuggpinnar som frenetiskt tuggas under högljutt spinnande. Tailless ligger gärna för sig själv, bredvid på soffan eller i fönstret men hon vill absolut vara med och se vad vi gör. För att få uppmärksamhet lägger hon sig nonchalant rakt över tangentbordet, i vägen för killarna när de spelar.
Sover gör hon på lite olika platser, på fönsterbrädan, på dörrmattan eller i bokhyllan, men aldrig i någons säng.
När lägenheten invaderas av släkt och vänner så vill hon gärna stå i centrum och bli klappad. Att busa med killarna är roligt. Men det ska inte vara några kattleksaker. Favoritleksaken är små slingriga, toviga "maskar/larver" som killarna har haft som hokuspokusdjur. Tailless leker gärna brutalt med dem så de blir kortare och kortare. :) Tyvärr har vi inte så många, tror inte att leksaken tillverkas längre. Men snörstumpar duger utmärkt att jaga och även pingisbollen är kul.
Vi älskar vår kisse och som killarna säger, vi har fått världens bästa katt!
Hälsar
Tailless familj


2014-01-15

Dorothy och Houdini
Adopterade 2013-11-24

Hej!
Syskonen Dorothy och Houdini, som numera heter Lilith och Harry, kom till oss i slutet på året och har nu bott in sig ordentligt. Dom är två riktigt härliga kissar som älskar att leka med kartonger och pappkassar, anfalla tvn och gräva flitigt i våra blomkrukor. Lilith slumrar gärna till på någons axel och Harry är ett riktigt matvrak! Ofta sover dom under täcket i sängen med oss och väcker oss gärna på mornarna genom att anfalla våra fötter.
Vi är så väldigt glada över våra nya familjemedlemmar och vi tror att varken vi eller dom skulle kunnat få det bättre!
Tack för all hjälp vid adoptionen, det är ett fantastiskt jobb ni gör på Samvetet! Bästa hälsningar från Andreas och Sofie


2013-12-23

Shannon
Adopterad 2013-07-28

Vi blev förälskade i Shannon så fort vi fick hem henne. Känns mer som hon valde oss än vi henne. Hon är en bestämd liten dam med stor integritet, men vi har kommit så långt att hon alltid hälsar på oss när vi försiktigt närmar oss henne. Har vid ett tillfälle fått smeka henne lite lätt bredvid nosen. Känns som hon börjar känna sig lite mer hemmastadd nu och vågar ta mer plats. Tyvärr är inte alltid killarna Oleander och Oxalis så lugna och snälla som hon önskar, men det går bättre och bättre. Ibland skulle hon nog vilja vara med och busa när det raceas i lägenheten. Än så länge så vågar hon inte vara med, men det är bara en tidsfråga. Dock gör hon små utflykter lite nu och då för att utforska omgivningarna och på nätterna är det fritt fram för bus med olika leksaker. Hon har en speciell förkärlek till leksaker med pingla i.
MVH Carina


2013-12-03

Egon
Adopterad 2013-05-12

Egon som numer kallas Lotus mår bra och hans päls är tjock och fin. Lotus kan ibland har lite dålig tajming när han vill gosa eller leka, och bli lite påflugen, men både kattkompis och matte har överseende med såväl hans iver som entusiasm. :)
Matte och Lotus med sin kattkompis


2013-11-15

Reykur och Malaika
Adopterade 2013-09-19

Hej!
Allt går verkligen jättebra med missarna, de är helt fantastiskt underbara båda två! Milina (Reykur) var väldigt rädd för hundarna när hon kom men nu är dom bästisar. Malaika är ju född hemma hos oss av jourkatten Takara så hon har funkat från första stund. De båda är bästisar och busar, äter och sover ihop. :)
Tack för att vi fick privilegiet och förtroendet att få adoptera dessa underbara katter!!
Med vänlig hälsning, Linda


2013-11-15

Scilla
Adopterad 2013-09-29

Hej
Allt går bara bra: Scilla är det full fart på, hon är både högt och lågt. Hon är en bestämd dam som absolut ska ha all uppmärksamhet, klappar man en av dom andra katterna så kommer hon som ett skott och tränger sig emellan. Scilla verkar tro att allt är möjligt att äta så vi har fått ändra några rutiner, hon har helt enkelt lärt oss att alltid plocka undan allt efter oss. :)
Hon gillar att mysa och leka med vår grå hankatt Flingan, han vaktar henne som en hök. Vår äldre honkatt Pip har försökt visa Scilla vem som bestämmer men det var fullkomligt lönlöst för Scilla är totalt orädd och ger snabbt igen.
Så vi har fått en ny liten drottning i familjen: SCILLA
Mvh
Lena


2013-11-15

Esme
Adopterad 2013-10-08

Hej!
Esme, eller Majlis som hon numer heter, verkar trivas hur bra som helst. Dagarna tillbringar hon med att jaga foliebollar, tygmöss, fjädervippor och laserpekare. Hon är minstingen i hemmet då vi har två stora Maine Coon sen tidigare, men Majlis har inga problem att hävda sig när det behövs. :) Sover gör hon i sin egen lilla "säng", en hylla i en draperiförsedd garderob som vi inrett med filtar. Hon är väldigt kelig och missar aldrig ett tillfälle att bli kliad, helst på magen då hon fläker ut sig så mycket det går. Har vi gäster så ligger hon inom 10 minuter i knät hos dem. Det är även en matglad tjej, så vi har fått sluta med den fria tillgång på mat vi tidigare hade till våra andra katter. Numera är det ransoner som gäller, annars hade hon växt om sina coon-kompisar på nolltid. Det bästa Majlis vet är kött, helst oxfilé, fint ska det va. :)
Tack för gott samarbete vid adoptionen.
Mvh Linus & Emma


2013-11-15

Haiäti
Adopterad 2013-09-08

Hej!
Det kan nog inte gå bättre med Haiäti, hon älskar att äta, sova och busa med familjens andra två andra katter. Hon blir dagligen tvättad av vår hund som hon även brukar sova med. Hon tycker också att det är jättekul att gömma sig i kartonger. Haiäti är bortskämd av hela familjen.
M.v.h Pernilla


2013-11-15

Kiara och Heri
Adopterade 2013-09-21

Hej!
Det går bara bra med katterna, de verkar trivas hos oss och de trivs med varandra. De äter bra och växer så det knakar. Heri som var så liten har blivit större än Kiara är nu. Han är väldigt nyfiken på både hans egen och på vår mat. Heri är alltid först på plats om man häller upp mer mat i skålen. Han är också vår knäkatt, han kommer alltid och lägger sej om man sitter ned. Kiara är vår lilla panter, hon busar jämt. Hon är nyfiken på allt och totalt orädd. Men hon kommer också och gosar, men inte lika ofta som Heri. Deras favoritlek är att hämta leksaksmöss som vi slänger iväg. De ser så stolta ut när de kommer med mössen i munnen. De är verkligen två olika jättesöta kissekatter som vi älskar jättemycket!
Mvh Alexandra


2013-11-13

Nantes och Bellatrix
Adopterade 2013-08-30

Hej!
Nu har Bella och Nantes bott in sig ordentligt hemma hos mig! Jag upplevde att de fann sig tillrätta väldigt snabbt och vi har inte haft några problem överhuvudtaget. Nantes är ju väldigt modig och framåt så hon var ganska nöjd redan första kvällen. Bella tyckte det var säkrast under sängen, men kom fram och hälsade efter lite lockande iallafall.
Vi har redan hunnit hitta en hel del rutiner, det är t.ex. viktigt för Nantes att bli upplyft och kanske få klättra upp på axeln när man kommer hem från jobbet. Bella däremot har en lite mer tillbakalutad stil och väntar stillsamt på soffan tills det är hennes tur.
Bella jobbar en del på att få sina tassar hållna och att våga umgås när det kommer gäster på besök. De hade ju sån tur att det slumpade sig så att deras tidigare jourhem och jag är vänner, så de har fått besök av någon de känner igen några gånger iallafall!
De har även hunnit åka iväg på äventyr till mina föräldrar och övernattat en helg. Bella har blivit väldigt modig, hon gick och såg sig omkring lika mycket som Nantes.
Båda katterna är väldigt keliga och tillgivna, även om Nantes kanske inte riktigt har tålamod till mer än några minuter i stöten. Bella däremot kan gosa i timmar och kan ibland börja rulla omkring i hopp om att bli klappad. På det stora hela är vi nog väldigt nöjda alla tre och jag ser fram emot många roliga år med skruttisarna!
Tack så mycket för att jag numera har världens bästa katter! :)
Mvh
Emma


2013-11-04

Gilbert
Adopterad 2007-08-01

Hej,
Gilbert kom först till mig som jourhemskatt men sedan adopterade jag honom. Gilbert har blivit en så trygg och kärleksfull katt som gillar att bli klappad, hans favoritplats är på huvudkudden bredvid mig.
Han är som en son för mig och mina två äldre katter, Molly och Mimmi, ser honom som sin bror.
Varma hälsningar
Lina


2013-10-16

Sunna
Adopterad 2013-07-06

Hej!
Sunna kom till mig som jourhemskatt och gjorde sig hemmastadd på en gång. Den första kvällen ville hon inte lämna min famn överhuvudtaget. Man kan säga att hennes livsfilosofi är att det aldrig kan bli för mycket kel. Hon älskar mat och tar sig gärna långa tupplurar. Sunna är en pratsam och lugn kisse som inte tycker om att förta sig. Hon hälsar glatt på besökare då hon gillar mycket uppmärksamhet och att få bli kliad. Hon lyckas alltid med att charma och ofta är hon raskt uppe i någons knä.
Vi trivs förträffligt bra ihop, hon håller sig ständigt nära mig och hon brukar allt som oftast komma springandes till ytterdörren när jag kommer hem. Vi tycker jättemycket om varandra och jag är så glad över att ha adopterat denna helt underbara kisse!
Bästa hälsningar, Linnea


2013-10-07

Mayo
Adopterad 2013-06-29

Hej!
Vi trivs lika bra med Mayo som hon med oss. Hon busar och kelar vartannat om. När hon vill ha uppmärksamhet så visar hon det. Tycker om att få gå ut och in som hon vill, men än så länge stannar hon på gården och är inte ute långa stunder. Enda smolket i bägaren för Mayo är hennes svartsjuka hundkompis som inte låter henne sova i sängen.
//Karolina och Andreas


2013-09-19

Marin och Indigo Adopterade 2013-01-26

Hej!
Allting går verkligen jättebra. De är lika busiga och tokiga som när vi först när vi fick dem och de charmar i princip alla som kommer på besök, speciellt Marin. De går numera också ute vilket har fungerat klockrent, tagit lite möss och dylikt, men äta upp fångsten vill de inte. Vi har hittat ett foder som passar Marins allergi så att hon kan äta utan att få utslag De har också en Lillebror som heter Ozzy och med honom fungerar det bra. Dessa katter bringar verkligen lycka i vårt hem och möter oss alltid i dörröppningen när vi kommer hem från jobbet. Vi är så glada över att ha fått in dessa kissar i vårt liv och de lämnar verkligen spår av tassar i hjärtat. :)
Vänliga hälsningar
Cecilia & Markus Marin, Indigo & Ozzy


2013-09-13

Maureen och Rhett Butler
Adopterade 2013-07-20

Hej,
Maureen (som nu kallas Alice ) och Rhett Butler (som nu kallas Frank ) flyttade till oss för några månader sedan. De är nog två av de mysigaste katter vi någonsin träffat och de verkar även tycka om sina nya människor.
De är två riktiga små busar med massa fart i, att gräva i blomkrukor eller sitta på balkongen och fånga flugor är roligt! Men de är också ena riktiga små mystroll som gärna sover i vår säng på nätterna.
På en av bilderna bilderna ses även lilla Scarlett som flyttade tillsammans med Frank och Alice, och som vi var jourhem åt i några veckor.
Mvh / Jocke och Anna


2013-08-29

Epps
Adopterad 2013-05-19

Hej!
Det går jättebra med lille Epps. :) Han är verkligen en helt underbar misse och ska alltid ligga i knät oavsett om man ser på tv eller sitter och pluggar, en filt eller kudde i knät är ett måste ! :)
Han går bra ihop med vår andra katt Emelie, även om hon ibland tycker att han är lite jobbig när han vill leka. Vi behöver ingen väckarklocka, Epps väcker oss på morgonen genom att hoppa upp i sängen och gosa. :) Vi är jätteglada i Epps och det fungerar jättebra!
Husse och matte


2013-08-28

Blänka och Glimma
Adopterade 2013-05-16

Hej!
Blänka och Glimma kallas numera för Nova och Lexie. De har nu bott hos oss i ett halvår och vi stortrivs med dem och de verkar trivas bra med oss också.
De är riktiga mystjejer, men som samtidigt gillar att leka mycket! Det tog ett tag för Lexie att lita på oss, hon höll sig gömd i början och gör det även fortfarande ibland när det kommer folk hon inte känner. Men med de allra flesta går det bra och hon är framme även fast det är nytt folk och hälsar på! Hon älskar att mysa och vill gärna pussas och gosa, men på sina egna villkor!
Nova är en modig tjej som var runt i hela lägenheten första dagen och är nyfiken på allt nytt som händer. Hon älskar att vara på den innätade balkongen! Hon är däremot inte jättesugen på att mysa men vill gärna bli klappad och kliad. Lexie och Nova myser gärna tillsammans, och sover tätt ihop och tvättar varandra efter de ätit. De gillar att vara där vi är, och har på senaste tiden även börjat sova i fotändan i sängen. Lexie vet när det är morgon och väcker husse och matte när hon är hungrig, med lite jamande och genom att lägga nosen på mattes kind så hon vaknar. Vi är jätteglada över att de nu är våra och hoppas vi får många fina år tillsammans framöver!
Hälsningar från Hanna och Pojan


2013-08-27

Arnold och Santana
Adopterade 2013-03-02 och 2013-08-27

När Arnie kom till oss hade vi hört historier om en stor och riktigt bångstyrig katt. Det visade sig att det var en väldigt bestämd kattherre som flyttade in och gjorde vår lägenhet till sin! Efter några inledande missförstånd lugnade han snabbt ner sig och bestämde sig för att stanna, helt enkelt genom att adoptera sin Husse (här är det inte människorna som väljer katt!). Husse är Arnies favoritmänniska i hela världen och när Husse åker bort är ingenting roligt. När Husse öppnar porten i trappen avbryter Arnie raskt alla aktiviteter för att springa till dörren och vänta på att Husse ska öppna. Förutom att stångas med Husse, tycker Arnie om att sola på balkongen (att han har en väldigt fluffig mage verkar inte bekomma honom alls, han njuter i fulla drag av strandsäsongen!), jaga flugor och "hjälpa till". Andra katter blir störda om man renoverar, när vi rev en vägg i köket var Arnie i sitt esse och hann både välta Husses alla verktyg och försöka bada i foghinken under tiden vi höll på. Vi är väldigt glada för vår lille surgubbe som charmar de flesta, även om nya besökare kan behöva uppfostras lite.... Arnie är väldigt förtjust i sin sambo Fia, även om hon är lite tråkig som inte alltid förstår tjusningen med vilda brottningsmatcher.
När lilla Santana, eller Fia som vi raskt döpte om henne till, flyttade in var hon en kärlekstörstande ungkatt som knappt nuddade golvet utan tillbringade all sin tid i knät eller med att bli buren. Nu är hon en självständig ung dam som nog älskar varenda människa hon någonsin träffat. Det mysigaste hon vet är att ligga på en människa och bli klappad på magen. Om klapparna skulle ta slut, jagar hon gärna sin Da Bird, små papperstussar runt runt i lägenheten eller smyger på Arnie för att kanske lyckas ge honom en lätt smäll i rumpan. Fia är den raraste katt jag någonsin har träffat och ger oss ofantligt mycket glädje och kärlek!
Båda katterna är för närvarande i selträning för att kunna undersöka vår fina innergård och förhoppningsvis är de snart redo för den utmaningen!
Matte och husse


2013-08-12

Kilimanjaro och Lucania
Adopterade 2013-02-14

Hej!
De adopterade syskonen (Kilimanjaro) Kurre och (Lucania) Missan är helt underbara, de trivs och har det bra.
Missan som var lite försiktig och avvaktande i början, hon har nu vant sig med många nya ljud, är mycket modigare och tar för sig mera, hon är så underbar och vågar mer och mer, ofta så är det hon som startar upp retar/busar med Kurre när de leker, så hon kan också kaxa upp sig hi hi....
Kurre är den som tar för sig och är orädd, han brukar prata mycket med oss och visa vad han vill, han älskar att bli buren och ligga i famnen, speciellt hos min son.
De tycker också om kattgräs, speciellt när vi vattnar för då kommer de springande. Kurre och Missan gillar också att sitta vid kattnätdörren ut till balkongen, ibland tar vi på dem selar och är ute på balkongen , det är spännande.
De kompletterar varandra mycket bra och har sina race, bus och kel ihop. De älskar att bli klappade och kliade på magarna, speciellt Missan. Vi brukar bygga koja till dem med stolar filtar och allt möjligt det är spännande, där kan de gömma sig och busa och öva sin balans.
De tycker om att få vara med där det händer saker, de är mycket nyfikna. Vi brukar ha våra lekstunder och de har sina favoritleksaker. De följer ofta efter oss hemma och möter oss vid ytterdörren när vi har varit ute, de är så sociala och älskade av hela familjen.
Med vänlig hälsning: Jennie med familj.


2013-08-06

Tiger Woods
Adopterad 2013-07-02

Hejsan,
Tiger fick först "bo in sig" innan han fick prova på utelivet. Allt har gått över förväntan, i början gick det väldigt bra att locka in honom med att skramla med godisburken och ropa men nu räcker det oftast med att ropa så kommer han fram. Han har börjat kissa och bajsa ute och bli gärna lite galen efter uträttat behov som visar sig genom att han klättrar upp och ner i flera träd på raken med väldig fart.
Tiger har ett fantastiskt temperament utan att vara mesig, man kan till exempel klappa honom på magen ett par gången men sedan säger han ifrån, fast på ett fint sätt. Tiger är en härlig katt, husse och Tussi (som han ibland kallas) trivs verkligen med varandra.
Vill tacka er för allt!
MVH
Husse via lillmatte Susanne


2013-07-29

Lucia
Adopterad 2012-10-15

Hej,
Lucia, som numera heter Lucy, och jag trivs mycket bra ihop! Hon är lekfull och kelig och en rolig kamrat att dela vardagen med. Lucy som numera är skåning trivs bra i denna delen av Sverige och njuter hela dagarna på den innätade uteplatsen eller på promenad i sele. På sommaren vill hon knappt gå in..
Hälsningar Kerstin, Lucys matte


2013-07-27

Gonzo
Adopterad 2013-03-10

Hej!
Här har vi det bra, och Gonzo verkar trivas väl! Han har växt till sig ordentligt och det är svårt att tro att han var den lilla taniga kattungen som kom hem till oss. Han är dock fortfarande lika pratsam och matglad!
Vi har fått ytterligare tillökning alldeles nyligen. En av min mammas kattungar föddes utan svans, men var fisk och pigg och enastående aktiv och charmig! Hon har nu flyttat in hos oss. Vi kallar henne Sisi, kort för Singularity. Gonzo var mycket tveksam i början, men efter några dagar har de blivit goda vänner och leker glatt med varandra! Ibland får man intrycket av att Gonzo, såsom "storebror", visar henne hur man gör med olika saker, och de putsar och slickar på varandra. Det känns extra bra eftersom min gamla katt Yati hållit sig lite på avstånd och inte blivit den lekkamrat vi hoppades på. Men vissa katter är mer enstöringar än andra, det är bara så.
Så här är allt bra!
Jon


2013-07-25

Jackpott och Marble
Adopterade 2013-05-20

När vi adopterade Jackpott och Marble var de väldigt blyga, för att få deras uppmärksamhet var det bara att ta fram leksakerna, då glömde de bort att allt var läskigt. De sov helst i vår garderob där de kunde gömma sig bland alla kläder.
Nu har vi haft dem ett tag, de får gå ut eftersom vi bor på en stor tomt på landet. De har redan fångat ett antal möss och lite annat, t.ex. en gräshoppa. När de är ute går de oftast tillsammans, de både busar och myser väldigt mycket med varandra.
De kommer springandes när man ropar på dem och gillar att både prata och mysa! Vi trivs väldigt bra med Jackpott och Marble:)
Emma & Björn


2013-07-12

Fantine
Adopterad 2013-05-27

Hej,
Fantine kom som jourhemskatt, men vi kände redan efter någon dag att hon ville tillhöra familjen. Det har gått jättebra, vi trivs och Fantine utsrålar att göra detsamma.
Bästa hälsningar
Sally med familj.


2013-07-02

Snuttan
Adopterad 2013-04-06

Hej!
Det är jag som är Snuttans nya matte och jag fullkomligt älskar min rara kattflicka! Hon har funnit sig väl till rätta utan några missöden, hon är frisk och mår jättebra. Jag tyckte synd om henne att behöva vistas inne hela dagarna så jag bestämde mig för att testa selpromanader. Moment 1 var att träna att ha selen på sig, moment två var att gå ned till gräsmattan och buskarna på min lugna gård. Vi tränade bara korta stunder, men ofta. Hon låg och tryckte sig mot marken först och ville in i buskarna men efterhand började vi ta korta promenader, nu älskar hon att vara ute.
Snuttan har även varit med på en längre bilresa som gick jättebra. Väl framkomna slängde hon sig ned på golvet och tvättade sig och duns så somnade hon. <3
Hemma i stan går vi ut morgon och kväll i en timma ungefär, alltid i koppel. Det går vansinnigt långsamt ibland men jag är ju ute för hennes skull. På sätt och vis har jag bundit ris åt egen rygg för så fort jag klär på mig rusar hon till dörren och vill med, men det är hon värd min vita pärla.
Mvh Cate


2013-06-19

Thyra och Albireo
Adopterade 2013-03-20

Thyra och Albireo heter hos oss Tyra Banks och Harry Potter. Tyra är en diva som vill ha all uppmärksamhet och Harry är en trollkarl och kan försvinna så att vi inte hitta honom. Dagen de kom till oss så visade sig Thyra nyfiket efter bara några timmar. Hon är väldigt social och söker kontakt. Harry Potter däremot tog lång tid på sig innan han visade sig för första gången. Jag var nära att ringa Samvetet för att berätta att vi hade tappat bort honom. Harry vill nu gärna vara i samma rum som vi är i och vara med på sitt sätt, det är vi glad för. Man får klia honom under hakan när han känner för det. Han vill också slicka tår och ben!
När vi vaknar på morgonen så sitter Harry vid kanten av sängen och väntar på våra tår och Thyra jamar tills vi går upp. Thyra följer oss konstant de första morgontimmarna varje dag. man får gå försiktigt så man inte ramlar över henne.
Harry och Thyra sover i samma sovrum - ibland tillsammans, ibland var för sig. De tror att sonens vindsvåning är deras och har tagit över hela rummet. De följer runt efter varandra i huset, sitter i samma fönster i arbetsrummet och tittar på världen utanför. De delar på det stora klösträdet i vardagsrummet när de ska titta ut över trädgården och spana in fåglar.
Varje dag blir det en överraskning vilken byrå eller garderob som katterna tömmer för att få sova i. Den understa bilden visar att de provade fler byrålådor denna dag
Vi trivs otroligt bra med Thyra och Harry och vi hoppas att de trivs minst lika bra hos oss. <3
Nicola & Angus


2013-06-15

Hicki (Hixi)
Adopterad 2013-03-24

Hej!
Hixi och jag har det bra!
Hixi har anpassat sig väldigt bra till sin nya miljö och det var egentligen aldrig några problem för honom att vänja sig för jag var ledig den första månaden som vi bodde ihop.
Hixi lever loppan natt som dag. Han ligger alltid på min mage en stund när jag/vi lagt oss på kvällen. Han älskar att väcka oss på morgonen med en lång utläggning om nattens händelser utanför fönstret medan han innanför spejar. Han ger sig inte förrän jag/vi går upp. Och då går han och lägger sig...
Han har fyra platser som han belägrar vid olika tider på dygnet. Det är fönstret ut mot träden och parken. Fåtöljen vid min säng sover han i om natten, fotpallen vilar han på medan jag är och jobbar. Soffbordet då jag/vi sitter i soffan. Och i soffan på förmiddagen och eftermiddagen när jag är hemma ensam. Den franska balkongen som är innätad funkar också fint! =)
Jag brukar kalla Hixi för "människokatten" för han pratar så otroligt mycket. Ett sjungande, kurrande ljud som ibland övergår i ett jamande om han inte tycker att man kelar rätt eller råkade sluta klappa honom. Han pratar mest med mig men ibland kan han om han "måste" prata med mina vänner med. Min pojkvän har han också adopterat. För det är så Hixi gör. Han adopterar människor som går igenom hans hårda krav på att kela och prata rätt med honom. Men det är jag som är den främsta och viktigaste.
Det där med att leka är väl inte det roligaste för en äldre herre men när "lasersiktaren" tas fram då glömmer han tid och rum. Springer och gör allt han kan för att fånga det där enträgna ljuset. Däremot får man inte skratta högt då blir han förnärmad och slutar. Just det... En gammal kaviarkork är också en höjdare. Så mycket för alla de dyra leksakerna jag köpte!
Hixi tycker att lastbilar och varmluftsugen är riktigt läskiga saker och "gömmer" sig när lastbilar kör förbi utanför och köket vägrar han gå in i om jag/vi lagar mat. Bebisar är också läskiga.
Han är absolut ingen tiggare när man äter men sitter gärna med och pratar eller allra helst bli kelad med. Han har både mjuk och hård mat och han reglerar bra hur och vilket han vill äta. Däremot är han väldigt svag för kattgodis som han får vid speciella tillfällen.
Hixi är inte heller själv speciellt mycket, utan får den tid som han behöver för att må bra.
Hixi är en stor "kattlighet" som vet vad han vill och han lyckad alltid få det.
Jag ångrar inte en sekund att Hixi adopterade mig och all den kärlek han ger. Jag hoppas jag får ha kvar honom länge för han är min bebis. Hur dumt det än låter när han är en 10-årig katt med "gubbtendenser".
Hemskt ledsen men nu får jag inte skriva mer för nu kräver Hixi sitt kvällskel.
Tack för oss och tack för det fantastiska jobb ni gör!



2013-06-14

Mikado
Adopterad 2013-04-22

Mikado kallas numera för Skugga, eftersom hon gick hack i häl med jourhemsmatte, eller kort och gott "Kissen". Mikado kom in med en lårbensfraktur, den har läkt bra och hon rör sig nu obehindrat. Mikado älskar att ligga i knät på matte och mysa framför TVn. Att vara ute är också härligt men det gäller att hålla noga koll på allt som pågår runt omkring! Hon är glad i mat och har lärt sig att inte längre kasta i sig maten. Mikado är en väldigt artig men busig kattfröken som stormtrivs i sitt nya hem!
Hon är väldigt omtyckt av hela familjen!


2013-06-14

Fozzie
Adopterad 2013-03-04

Hej!
När Fozzie flyttade hem till oss tyckte vår kisse Timmie att det var lite jobbigt med en ny lillebrorsa. Fozzie däremot brydde sig inte ett skvatt om vad Timmie tyckte och gjorde snabbt klart för oss alla att han minsann tänkte busa och därmed basta! Fozzie är ett riktigt litet yrväder som älskar allt som man kan busa med. Det bästa är att rusa runt med brorsan (som accepterade Fozzie efter några veckors intensivt busande - från Fozzies sida...) och det kan de göra i 2-3 timmar i bästa fall.
Att spana på fåglar är en annan favorit och Fozzie blir så till sig att han skakar! Det är också väldigt spännande att få se när den lilla näbbmusen utanför är på besök.
Nu när det har blivit lite varmare ute så gillar Fozzie också att få gå ut och jaga grässtrån. Selen var lite jobbig att ha på sig i början men nu är han helt van och blir överlycklig när man tar fram den och kopplet, då vet man att det är dags för utebus! Utanför är det väldigt kul att spana på vattenlopporna som leker på vattenytan i dammen, egentligen är alla flygfän intressanta - även humlor vilket Fozzie tyvärr fick erfara att humlorna inte uppskattar att bli tillfångatagna av en liten busig kisse...
När Fozzie blir trött myser han allra helst in sig i sin favvofilt, den filten är också väldigt mysig att snutta på. Det går också bra att ligga i husses eller mattes famn och buffa sig in, då kan han spinna och kurra och böka hur länge som helst.
Vi är mycket glada över att Timmie accepterade att lillbrorsan flyttade in hos oss, för nu skulle ingen av oss vilja vara utan vårt lilla busfrö Fozzie!
MVH
Jessica & Andreas


2013-06-14

Riga
Adopterad 2013-04-18

Hej!
Vi fick hem Molly som hon nu heter för ca 2 månader sedan. Från början var hon ganska reserverad mot oss vilket så klart var förståeligt. Men ganska snabbt kom hon över det och hon blev mer och mer kelig och mysig och tydde sig till oss. Nu sen ett par veckor tillbaka har hon möjlighet att gå ut och in som hon vill, hon har även börjat jaga lite råttor och hon är verkligen en utmärkt jägare. :-) Hon kommer springandes när man kommer hem från jobbet och man märker verkligen hur mycket hon trivs här ute på "landet".
Vi bor på en stor gård strax utanför Örebro och som katt kan man nog inte bli lyckligare: här finns en massa råttor, stora härliga åkrar och gärden att springa på och många kattkompisar! :-)
Molly har snabbt blivit en i vår lilla familj och vi tycker så jättemycket om henne!
Med vänliga hälsningar, Daniel och Michaela


2013-06-14

Calle och Yana
Adopterade 2005-04-23 och 2013-04-12

Dil Se, som vi kallar Yana, är hindi och betyder "från hjärtat". Hon har det störtskönt hos oss. Hon tycker om att gå ut i koppel, mysa med oss i soffan eller i sängen och tigga mat så det står härliga till. Tur för henne att vi har en son som hela tiden ser till att det finns mat på golvet under bordet. Hon och Gaius, som vi kallar Calle, kommer överens men är inte bästisar. Dil Se dominerar i vardagsrummet och Gaius territorium är sovrummet. Men de går gärna ute tillsammans och de bråkar inte. Gaius är nu åtta år gammal och har haft en del problem med urinvägarna och magen.
Vänliga hälsningar
Karin


2013-06-01

Casillas
Adopterad 2012-12-30

Hejsan!
Casillas, eller Kasper som han har kommit att heta, kom till oss i december och hittade snabbt sin plats både i vårt hem och i relation till vår andra katt Fey. Han växer fort, trots att han redan var stor för sin ålder när han kom. Han älskar bus och är en väldigt social och nyfiken katt. Han leker mycket, både med mig och sambon, och med Fey. Han har även varit ute några gånger, i koppel, han gillar att gå på upptäcksfärd och lukta sig fram i världen.
Med vänliga hälsningar,
Gustaf & Emma


2013-06-01

Lynx och Virgo
Adopterade 2013-02-06

Hej!
Jag måste säga att det har gått över förväntan :-) De har förvandlats till två riktiga kelgrisar. Lynx följer mig i princip vart jag än går, hon sover vid mina fötter, gnager på mina skosnören när jag ska iväg på morgnarna och följer till och med in på toaletten.
Virgo var ju skyggare till att börja med men även hon har blivit riktigt tillgiven, har blivit väckt mitt i natten ett antal gånger för att hon vill gosa. Men hon är mer bestämd och det ska ske på hennes villkor.
Favoritplatsen är på badrummsmattan eftersom det är golvvärme, eller i fönstret där man kan spana på allting spännande som händer. De busar och leker konstant och det är vild galopp för det mesta genom hela lägenheten. Helt fantastiska personligheter och jag är otroligt glad att de bor hos mig, det har verkligen berikat mitt liv. Nästa projekt är innätning av balkongen så att det finns ytterligare saker att spana och lukta på :-)
Mvh//Erika


2013-06-01

Bruce Wayne
Adopterad 2013-02-01

Jag och min familj började med att vi var jourhem till Bruce Wayne, som numera har heter Batman här hemma hos oss. Vi tyckte om Batman från allra första början och det gjorde även vår katt Gizmo, som vi hade sen innan. Vi bestämde oss tillslut för att adoptera Batman, då vi tycker så mycket om hans charmighet.
Det funkar jätte bra med Batman och vår Gizmo, visst från allra första början var det fräs och sådant, men det gick över fortare än vad vi hade förväntat oss. Gizmo och Batman fann varandra rätt fort och började leka med att springa runt, runt, runt i vår lägenhet.
Båda katterna är riktiga gosherrar och vill gärna ligga på min, stormattes sida av sängen. Lite jobbigt med en katt på vardera sida om benen när man ska sova om nätterna, men vad gör man inte för dom små älskade katterna. Jag har inte hjärta att rulla bort dom.
Det finns två barn i denna familj, 5 och 2 år gamla. Katterna trivs med barnen och barnen trivs ihop med katterna. Ibland kan det bli lite för mycket för Batman när lillmatte eller lillhusse vill gosa och kramas, så då slinker han iväg. Men han gör inte en fluga förnär, han varken rivs, bits eller slåss. En riktigt barnfamiljskatt helt enkelt. En perfekt katt för oss.
Batman har sina specialiteter, han tycker jättemycket om att ligga på skötbädden, som vi har placerad på tvättmaskinen. Där ligger han gärna och vilar sig och det spelar ingen roll om tvättmaskinen är på, han vill ligga där uppe ändå. Sen en annan grej som Batman verkligen tycker om, det är att leka med lillhusses nappar. Tur i oturen att lillhusse inte tar napp, så dessa nappar tar Batman i sin mun, precis som en bebis och sen springer han runt och spelar ”boll” med nappen.
Vi har verkligen fått turen att lära känna Batman och mer kommer det bli dag för dag. Vi älskar våra båda svarta katter.
Hälsningar
Familjen


2013-06-01

Fredriksson
Adopterad 2013-02-25

Hej,
Det går jättebra med Fredriksson! Han älskar att ligga ute på balkongen och sola. Är jättenöjd med honom. Alla som träffar honom vill ta med honom hem!
Med vänlig hälsning
Elina


2013-05-26

Twist och Flora
Adopterade 2013-03-27

Hej!
Twist och Flora är underbara katter och jag är såå glad att jag adopterade dem. Efter att ha varit lite försiktiga i början har de verkligen hittat hem nu. Båda två är otroligt keliga och hoppar gärna upp i knät (även om det knappt finns plats. =) Twist "tular" gärna i ansiktet, ofta vaknar man med Twist liggande på kudden. Twist är också den busigaste av de två, Flora är en liten funderare. Ibland får han fart på Flora och då blir det både brottningsmatcher och race mellan rummen. Flora har stor integritet och saker ska ske på hennes villkor men emellanåt blir suget efter kel så stort att detta glöms bort, då är nästan allt tillåtet. Tänk vad två katter kan förgylla vardagen!
Hälsningar Teres och Emil


2013-05-13

Angel och Oklahoma
Adopterade 2013-02-11

Hej,
Efter att Angel och Oklahoma, eller Oklie som vi kallar henne, flyttade in till mig fattade de väldigt snabbt tycke för varandra. Redan efter en halvtimme hade de nosat på varandra och börjat på att utforska sitt nya hem. Sedan dess har dessa två underbara kissar bara blivit mer och mer förtjusta i varandra, och en inte ovanlig syn är när de båda ligger på ryggstödet på soffan och kramar och tvättar varandra. De brukar också ha en och annan brottningsmatch med varandra, och tycker väldigt mycket om att jaga varandra och racea fram och tillbaka från vardagsrum till sovrum. Favoritleksakerna är snören och ljusprickar som går att jaga.
Angel har utvecklats till en otroligt mysig katt som ska vara med där saker händer hela tiden, hon sitter gärna bredvid i soffan när matte kollar på tv, sitter och pluggar eller liknande, och hon buffar och stryker sig och älskar att bli kliad på magen.
Oklahoma vill också vara med där vi människor är, men hon håller gärna lite avstånd och ligger på golvet eller i klösträdet och håller utkik. Även hon gillar dock att bli kliad och klappad på, så länge det sker på hennes villkor.
Att adoptera dessa två mysmissar är ett av de bästa besluten jag någonsin tagit, och vi trivs otroligt bra ihop.
MVH
Alexandra


2013-05-11

Kedi
Adopterad 2010-07-26

Hej!
Här kommer en liten hälsning från Kedi (numera kallad Yoshi). Han adopterades som bebis 2010. Numera är han 3 år och trivs bra med sin kattkompis Sean och familjens lille pojke. För ett år sedan blev Yoshi sjuk men med mediciner och specialfoder så har nu lillekatten åter gått upp i vikt samt är en pigg och glad herre igen. Han älskar att leka, bli kliad och ligga nära för gos.
Familjen Gerhardt-Jonasson


2013-05-06

Perustus och Alazet
Adopterade 2013-02-10

Hej!
Jag, Martin (Alazet) och Isak (Perustus) har det bra tillsammans i Västerås.
Killarna är som två kattbröder ska vara. De älskar att brottas och leka med varandra. När de inte far runt som en liten orkan vill de mysa med husse i soffan eller sängen.
Martin är ett pratsamt yrväder som leker tills orken tar slut. Han är lite vaksam mot nya människor men är go när man träffat honom några gånger.
Isak är den lugna och lite mer modiga brodern. Han är nyfiken på nya människor och älskar att leka apport och mysa med husse.
Med vänlig hälsning,
Henrik, Martin och Isak


2013-04-29

Blacky
Adopterad 2013-02-06

Hejsan!
Caesar (fd Blacky) gjorde vårt hem till sitt eget redan första kvällen. Caesar är en lugn och snäll katt med en stor personlighet. Han sover gärna hela dagarna, antingen i soffan där han breder ut sig lite vart som helst, eller i sängen nere vid fotändan. När han är vaken ägnar han sig gärna åt att spana på fåglarna utanför fönstret eller att titta på tv (han tittar på vad som helst, allt från Nyhetsmorgon till långfilmer, och han kan hålla koncentrationen förvånande lång tid). Även om Caesar är en lugn misse älskar han att leka, om än för en kort stund någon gång om dagen. Caesars favoritleksak just nu är en pipande mus. Andra roliga lekar är att leka kurragömma med husse och matte, så fort vi kommer nära springer han i högsta fart och gömmer sig på ett nytt ställe.
På kvällen när vi går och lägger oss hoppar Caesar upp i sängen och lägger sig mellan våra fötter. Vid klockan 5-6 på morgonen tycker han dock att det är dags för oss att vakna, men han lärde sig ganska snabbt att det är lönlöst att försöka väcka matte så tidigt på morgonen. Husse däremot, han vaknar ganska lätt! Caesars morgonrutin är därför att smyga upp till husses huvud, där han trampar runt, kvittrar som en fågel och spinner högt. Ibland väcker han oss genom att leka för fullt med sin pipleksak (helst i sovrummet) eller genom att springa runt i lägenheten. "Jag är pigg nu!" verkar han vilja säga till oss genom att härja som allra mest. Några morgnar har vi stigit upp före tuppen för att vi piggnat till efter allt bus, och i stort sett varje gång har våran söta katt gått och lagt sig så snart vi klivit upp. Han är inte dum inte!
Caesar jamar knappt, men istället kommunicerar han med sitt söta kvitter. Krrrooo låter det ungefär, och det brukar oftast betyda "jag är hungrig" och "hej, vad glad jag är att se dig!". Han kommunicerar också när han vill gosa, men det gör han helt utan något ljud - han lägger sig på rygg och gör sig som allra sötast, då vet att det kommer en klappande hand omedelbums.
Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om hur härlig vår katt är, men budskapet är kort och gott att han är en helt ljuvlig liten (5,5 kg - kanske inte så liten) katt som förgyller varje dag för mig och min sambo. Vi förundras över Caesars små egenheter och har inte för en sekund ångrat att vi adopterade just honom.
Med vänliga hälsningar,
Marielle och Fredrik


2013-04-25

Chibs och Gemma
Adopterade 2012-12-01

Hej!
Gemma och Chibs heter numer Kalle och Maja-Stina. Chibs har vuxit mycket, han har blivit väldigt stor och kraftig, medan Gemma är liten och späd. Gemma tycker om att pussas och att puffa mig i ansiktet. Chibs trampar med tassarna som en liten kattunge när han vill gosa. De är båda väldigt rara och snälla. De känns verkligen som mina katter. När de kom var de väldigt busiga, de klättrade både högt som lågt så blomkrukor for i golvet, nu är de betydligt lugnare. De jagar varandra ibland och har brottningsmatcher. De är fortfarande väldigt fästa vid varandra men har börjat bli lite självständigare.
Vänliga hälsningar
Inger


2013-04-25

Marimba
Adopterad 2013-01-31

Mjau,
Jag har flyttat till Upplands Väsby och bor med matte Ingegerd och storasyster Zally. Första veckan var lite läskig så då låg jag mest under sidobordet och spanade in min nya omgivning, åt gjorde jag i köket men på mina villkor. Sakta men säkert har vi kommit varandra närmare, älskar när matte håller på i köket för då kanske man kan få en godbit. Jag slänger mig framför fötterna på matte och visar hur fin jag är.
Zally har jag stenkoll på och jag kör över henne så fort jag kan.
Har kommit så långt att jag ligger både i soffan och i sängen med dem. Summa summarum: jag mår toppen, Zally får jag vara go med och matte älskar mig!
Med vänliga hälsningar
Marimba och Ingegerd


2013-04-21

Amarula
Adopterad 2013-02-25

Hej kära Samvetet!
Min älskade lilla Amarula har nu bott hos mig i snart tre månader och jag blir mer kär i henne för varje dag som går. Var jag än befinner mig i min lilla lägenhet ligger hon alltid tätt intill. Att vara ensam är inget hon tycker om, när jag kommer hem om dagarna är hon så glad att se mig att jag snubblar över henne när hon springer jamandes framför mina fötter.
Leker gör hon med allt och ingenting. Mattorna ligger alltid ihopknölade intill väggen, och filten envisas med att alltid "ramla ner" från soffan. Leksaksmöss dissekeras snabbt. Att jaga sin egen svans ägnas det mycket tid till, och alla som blir publik till det blir helt förtrollade av henne.
Hon lever enligt filosofin att främlingar är vänner man inte mött än. Varenda människa som hälsar på blir varmt välkomnad. Ju fler desto bättre, för då får ju sötnosen bada i uppmärksamhet, något hon älskar.
Varenda morgon när min alarmklocka ringer kommer hon springandes för det obligatoriska morgonmyset.
Amarula har letat sig rätt in i mitt hjärta, och blivit ljuset i mitt liv. Är så oerhört glad att jag haft sådan tur att ha hittat henne, allt tack vare underbara Samvetet.
Tacksamma kramar från
Jennifer och Amarula!


2013-04-18

Misse Mojj och Pickeponk
Adopterade 2013-01-24

Hej hej,
Våra två herrar verkar trivas väldigt bra hos oss, det är väldigt roligt att se deras olika personligheter! Misse Mojj (numera Morgan) är lite mer försiktig att komma fram och bli klappad, men när man sätter sig ner kommer han nästan jämt och lägger sig i ens knä och vill bli klappad på magen, och han sover alltid med oss i sängen. Pickeponk (numera Kapten) är å andra sidan först fram och hälsar en välkommen hem, och stångas nästan när han blir klappad. Han är dock inte så förtjust i att ligga i knä, utan han vill ligga bredvid och bli klappad på istället, och på nätterna sover han på en filt i köket som har blivit hans favorit.
De fick följa med oss upp till Hälsingland över påsk, där de fick gå ute en kort sväng (i sele) ute på landet, vilket Morgan inte var helt imponerad av, han ville mest sitta på ett par plankor och fundera. Kapten däremot gick omkring och nosade och verkade tycka att det var spännande att lukta på allt nytt där uppe.
De är väldigt matglada, och de är inte sena med att påpeka det på morgnarna eller kvällarna heller, då blir det liv i dem, annars brukar de vara ganska tysta av sig, åtminstone Morgan.
Vi är väldigt glada över att få dem till våran lilla familj, de tillför så otroligt mycket till vår vardag! Bättre katter kan man inte önska sig :)
Med vänliga hälsningar,
Tommy & Camilla


2013-04-16

Vinda
Adopterad 2013-01-31

Hej!
Det går jättebra med Vinda! Vi trivs väldigt bra med henne och hon verkar trivas med oss. Den första tiden hon var här var det lite spänt mellan henne och vår andra katt Pancakes, men nu är de vänner.
Dom är väldigt noga med sina rutiner: Kl. 06.00 ska dom ha frukost. Då kommer Vinda och väcker mig, antingen genom att kurra jättehögt, eller genom att bita mig på näsan (jag behöver ingen väckarklocka längre, för hon är punktlig!). Mellan kl. 8-ca16 sover Pancakes på soffan och Vinda i en fåtölj precis bredvid. Ca 16 kommer matte eller husse hem och då vill Vinda mysa och bli kliad på magen, helst när hon ligga precis bredvid en i sängen så nära som möjligt. Framåt kvällen så blir det mat och då vaknar dom till och sen blir det oftast lite bus. Sedan leker dom hela natten lång. Ibland jagar dom varandra fram och tillbaka i lägenheten. Dom tycker om att "krulla ihop" mattorna för att sedan gömma sig bakom eller under dem. Vinda är mycket förtjust i att jaga skuggor, både på golv och väggar! Ett annat intresse Vinda har är att jaga husses fötter, men inte mattes, för dom är tydligen inte lika roliga.
Så ser i princip varje dag ut här hemma. Vi är jättenöjda med Vinda. Hon är en personlig och mysig katt som verkligen gillar att gosa.
Stina


2013-03-24

Bullen och Lill-Knutte
Adopterade 2013-01-25

Hej,
Bullen och Lill-Knutte har bott hos oss nästan två månader. De trivs mycket bra här. Vi har faktiskt döpt om dem till Lusse och Tusse och båda katterna reagerar när man ropar på dem. Lusse tycker om att gå ut så vi promenerar med honom i trädgården. Han har en blå sele, vi släpper inte ut honom ensam. Tusse vill bara vara inne. Han gillar att sitta i fönstret och titta på fåglarna. Båda älskar kattgodis och leker gärna med studsbollar. Lusse ligger gärna i soffan och Tusse sitter i trappan och kollar på vad vi gör. De är mycket nyfikna och vill gärna vara med när vi lagar mat eller gör något annat. Det är tidskrävande att ta hand om två innekatter men våra barn är jätteglada för dem och gossar mycket med sina kissar. Fast de bråkar ibland när det dags att rensa kattlådan.
Hälsningar
Hanna, Gillis, Tilia och Ilian


2013-03-20

Ruccola och Radiccio
Adopterade 2013-01-29

Det går jättebra med kissarna som vi kallar Chuck och Norris! Det är mycket mys, mycket bus och tupplurar. :) Vi nöjda alla fyra här hemma!
Hälsningar
Emelie


2013-03-20

Raffles och Kitty Riley
Adopterade 2013-01-13

Hej!
Zunken (Raffles) är hur trygg som helst och ska vara med en överallt, bokstavligen. Man får varken sova, äta, gå på toa eller duscha ifred. Han är social med andra människor också. Zunken har fattat tycker för mansfötter då mina killkompisar varit över blir han tokiga i dem, tjejkompisarnas fötter bryr han sig däremot inte alls om. Hans favoritplats att sova på är över min hals. Han väcker mig på morgnarna med massa pussar i ansiktet.
Kurran (Kitty Riley) har varit lite mer tillbakadragen men sökt kontakt. I början var hon mest under soffan men nu sover hon på den när jag är hemma och sover i sängen hos mig. Kurran ligger helst vid fotändan och sover men ibland vaknar man upp på natten av att hon ligger ansikte mot ansikte. På hennes villkor får jag klappa henne. Kurran är ett perfekt namn på henne då hon kurrar som bara den när hon äter. :)
Båda katterna är väldigt duktiga på att hålla ställningarna här hemma, har fått behålla hemmet i bra kick. De använder klösbrädan flitigt så soffan står kvar orörd. Att leka med skosnören och bollar är favoriter så det har jag lite utspritt i hemmet. Sedan fick de med ett "tefat" av deras jourmatte som man fyller med godis som de får pilla ut själva, den är också en favorit.
Vi har det toppen och trivs väldigt bra ihop.
Mvh Linda, en stolt kattägare :)


2013-03-20

Silas
Adopterad 2013-01-29

Hej
Vi har det bra och trivs med varandra. Silas är en social katt av stora mått. Han vill helst vara nära mig, allra helst i min famn. Silas sover gärna med mig i sängen under nätterna.
MVH
Birgit


2013-03-20

Opie och Tjoffsan
Adopterade 2013-01-22

Hej!
Det har gått hur bra som helst med både Opie och Tjoffsan. De sover mycket på dagarna och lever rövare på natten, speciellt när vi ska gå upp tidigt dagen efter.
Precis som många andra katter har även dessa två sina säregna personligheter. De är båda extremt klantiga och ramlar ofta ned från både stolar och kattträdet, vilket ser väldigt roligt ut då de försöker rädda ansiktet samtidigt som de kämpar sig tillbaka upp på plats igen. De tycker även om att prata, pipa, yla och spinna. Det är dock lite svårt att förstå vad de syftar på då vi inte pratar katt, men oftast handlar det om att de vill ha godis eller lite extra kärlek. Eller så handlar det om att de absolut vill se vad som finns inne i badrummet och bakom ytterdörren. Men oftast tror vi att de nog låter bara för att de kan, speciellt Opie. Personligen är jag, matte,övertygad om att han har ett gäng låtsaskompisar som han går runt och pratar med!
Hälsningar
Anna och Krister


2013-03-17

Carla och Piccola
Adopterade 2012-11-28

Fredag den 8 oktober 2012 flyttade Klara och Smulan hem till mig. Rödhåriga Klara är född i slutet av juni och sköldpaddsfärgade Smulan i slutet av maj. När de flyttade hit kände inte varandra sedan tidigare då de bott i två olika jourhem. De var lite reserverade, men nyfikna, såväl på det nya hemmet som på varandra. Deras blyghet släppte snabbt, redan på lördagen var isen bruten och de lekte för fullt med varandra. Från dess är de riktiga kompisar, de brottas och busar med varandra samt hittar på massa finurligheter. Leken ”peta ut bark ur mattes orkidékrukor” är en lek som inte jag är så förtjust i, men som tydligen är väldigt kul… Framförallt att jaga jorden/barken över golvet och peta in det under mattorna...
Efter allt bus så blir även katter trötta. Smulan bara älskar att ligga i knät. Så fort man sätter sig ner, kommer hon rusandes och lägger sig tillrätta och spinner högt och belåtet. Klara är inte lika förtjust att ligga i knät, men buffar och vill gärna bli klappad och få pälsen borstad. Ja, de är små olika individer. Klara lite försiktig och avvaktande och lite mer av en iakttagare. Men är helt orädd för nya människor och vill gärna vara med och låter sig gärna lekas med. Smulan är lite mer på och testar gränserna i lek och bus men är lite mer avvaktande för nya människor.
I slutet av januari så kastrerades de med så kallat flanksnitt. Jag blev verkligen imponerad av ingreppet, bara 1 1/2 cm och de kunde hoppa omkring som vanligt redan på kvällen och verkade tämligen oberörda, även om de var lite småsömniga förstås. Så jag kan verkligen varmt rekommendera det till andra.
Jag är jätteglad att jag adopterade mina små katter och hoppas vi får många mysiga år tillsammans! De ska aldrig mer behöva vara hungriga eller frysa!
Vill samtidigt tacka alla på Föreningen Samvetet för att ni finns och engagerar er i alla dessa underbara katter, man blir verkligen varm om hjärtat. Samtidigt är det hemskt att det ska behöva finnas, katter måste få en annan status. Hur kan männsikor lämna dem åt sitt öde?
//Marianne T


2013-03-02

Florens
Adopterad 2012-12-03

Hejsan!
Allt flyter på hur bra som helst här hemma! Florens har känt sig som hemma redan från dag ett och var inte rädd för att ta för sig. Hon och Theri kommer bra överens men det märks ibland att Theri tycker att Florens är jobbig när hon kommer och stör och ska leka fastän det är sovstund. Florens är ett riktigt litet yrväder och håller igång hela dagarna, allt från att klättra i gardinerna till att välta blommor. När det är sovdags så vill hon alltid ligga bredvid mig eller Theri, hon vill aldrig ligga i ett rum och sova själv. I skrivandes stund ligget hon här bredvid i soffan och sover.
Hon är helt enkelt en underbar katt och vi är allihopa så glada att hon nu är en del av vår familj.
Tusen tack för att vi fick adoptera den lilla skönheten!
MVH
Hanna, Jesper, Theri och Florens


2013-02-24

Falkor och G´mork
Adopterade 2012-06-28

Hejsan
Falkor och G´mork (eller Morris som vi har kommit att kalla honom) har boat in sig ordentligt i sitt nya hem, de känns harmoniska och nöjda. När vi först fick dem var de ganska skygga och blyga. De gillade inte kroppskontakt, förutom ibland då de kunde komma fram och nosa och ville bli lite kliade. Vi har låtit dem ta sig tid att bli mer trygga med oss, och nu är det stor skillnad på deras inställning till närhet. Morris är den som är gosigast, han hoppar gärna upp i knät och vill få klapp och kli. Falkor är lite mer svårflirtad, men brukar sedan en tid tillbaka nu komma och lägga sig på husses bröst i sängen varje kväll för att få kli och gos.
Med varandra är de oerhört kärleksfulla. De ligger ofta tätt intill varandra och gosar, och de vill helst vara i samma rum tillsammans. Tidigare när det kom gäster gömde de sig gärna. Nu är de väldigt nyfikna och vill gärna hälsa på de som kommer hit och håller sig framme. Det är roligt att se den utveckling som de gör, skillnaden är stor! Och de utvecklas fortfarande, blir mer trygga och tillgivna för varje dag som går.
Både Falkor och Morris är väldigt lekfulla, och precis som när de kom till oss så är snören det absolut roligaste de vet. Båda har en fascination för badrummet och vattenkranen, och vill dricka ur den varje gång någon av oss är där inne. De älskar att sitta i fönstret och titta ut.
Det är kul att se vilka personligheter Falkor och Morris har, de har sina egenheter och skiljer sig från varandra samtidigt som de är väldigt lika. Morris är som sagt mycket keligare och snabbare att leka och busa. Men han är mer ängslig och försiktig när det gäller nya platser och höga ljud. Falkor är mer skygg för beröring, men är modigare och mindre rädd för upptäcktsfärder och nytt folk.
Vi trivs oerhört bra med våra söta kissar och är mycket måna om deras välbefinnande. Vi tror att de trivs bra med oss också!
Ha det gott!
Mvh Hanna och Eric


2013-02-24

Sambuca och Passoa
Adopterade 2012-12-01

Sambuca och Passoa, som numera heter Maja och Molly, är helt underbara och bjuder oss dagligen på underhållning av det mer halsbrytande slaget. Maja är mycket social och gosig (när det passar henne, förstås, hon är ju katt!!!). Molly är fortfarande avvaktande, men ”vill ju så gärna, det är bara litet läskigt ännu att bli klappad på”. Båda två ligger i sängen hos husse och matte varje natt i varierande tidslängd. I sängen i mörkret går det bra att klappa även Molly, då spinner hon och lägger sig med magen i vädret, När det är dags för mat, kan man också låta sig klappas men bara litet.
Båda fungerar som sällskapsdamer: går husse eller matte in i badrummet, så följer dom med och när vi är i köksavdelningen, är dom runt omkring oss, så även vid TV:n och när vi kommer hem med veckans matkassar är kissarna först att kolla så vi inte har glömt något! På fredagkvällarna har även Maja och Molly ”fredagsmys”: då vankas det varsin portion räkor och det är toppen.
När dörren till frysen öppnas och om det prasslar litet och när mikrovågsugnen plingar, då är kissarna övertygade om att räkor har tagits fram och tinats. Så är det ju dessvärre inte varje gång som dessa ljud hörs, men för säkerhet skull, så gör man sig till litet extra och jamar ordentligt, så att matte blir påmind.
Bästa hälsningar
Alice, Neil, Maja och Molly


2013-02-21

Tommy Lee och Dino
Adopterade 2009-03-07 och 2012-12-09

När Tommy kom till mig hade denna omplaceringskisse varit ensamkatt och flyttat runt mycket mellan olika familjer, så han hade nog vant sig vid att inte fästa sig så mycket vid människor. Idag har han tre andra kattkompisar och är mysigast och gosigast av dom alla! Han ligger gärna och myser vid ansiktet, och ger mer än gärna ut pussar. Han ligger ofta i knät och sover, och jag brukar kalla honom min lilla traktor, då jag aldrig träffat en annan katt som låter så mycket som han gör.
Tommy är väldigt nöjd när han får ligga och sova, mysa eller titta ut genom fönstret på alla fåglar. Han älskar allt och alla, och har total tillit till människor, otroligt godtrogen och snäll.
Alla smälter när dom får träffa Tommy, just för att han är så otroligt snäll, och gärna ligger i knät och myser. Han är dock inte så intresserad av att leka med de andra katterna, utan han leker mycket hellre med människor. Leksaker är roliga, men han tycker allra bäst om att tvätta dom. Alla leksaksråttor och liknande får sig en rejäl tvättning dagligen. Honkatten Smilla blir också tvättad ganska ofta, men även människor blir tvättade i tid och otid.
Dino är helt klart den som bestämmer, han ligger gärna uppe på vitrinskåpet, antingen för att kolla på fåglar eller för att ha uppsikt över vad alla gör. Dino älskar också att mysa, när det är på hans villkor. När han väl kommer upp i knät får man sitta där ett bra tag och kela med honom. Borstar är något som Dino älskar, speciellt mattes hårborste. Man behöver inte ens borsta honom, utan det räcker med att man lägger den på golvet så fixar Dino resten genom att lägga sig på rygg över den och rulla, fram och tillbaka. När Dino kom hade han inte direkt några spärrar över vad man får och inte får göra, när han fick tillsägelser då han hängde i gardinerna eller kloade på tapeten blev han otroligt sur och irriterad. Dino har ett riktigt temperament, så det blev en del duster där man fick en del snytingar och rivsår. Dino är idag en mycket snällare och lugnare kisse än han var när han kom, han har hittat sin plats i tillvaron. Han är även något av en tjejtjusare, och han har två "flickvänner", Smilla och Zim.
Dino uppskattar att ha kattkompisar, han leker och aktiverar sig med de andra katterna. Han är även bra på att prata, han berättar gärna och högt när något inte passar, eller när han vill ha en kompis att leka med. En väldigt charmig kille med en stor personlighet som efter lite jobb är en otroligt fin kisse!
Josephine


2013-02-21

Watson
Adopterad 2012-12-12

Hej!
Vi trivs väldigt bra med Watson som numer kallas Frasse, och han trivs hos oss. Eftersom vi hade två vuxna katter innan Frasse kom till oss har han tytt sig mycket till dem. Han är fortfarande lite tillbakadragen men blir modigare för varje vecka som går. Han är väldigt nyfiken så vart jag än går finns han i bakgrunden, mycket trevligt! Han har även blivit kompis med vår hund som han i början var skeptisk till.
Tack för att vi fick adoptera denna söta lilla katt från er!
Hälsningar
Tina


2013-02-03

Surikat
Adopterad 2012-10-28

Hej!
Surikat var väldigt blyg och osäker när hon kom till oss, hon gömde sig gärna under sin filt eller under all bäddning i min säng. Idag är hon inte alls lika osäker, hon gömmer sig väldigt sällan numera. Suri kvittrar gulligt och vill gärna kela så ofta hon kan! Jag har till och med fått pussa henne på huvudet. Har tränat lite på att lyfta upp henne och igår var första gången som jag fick hålla henne.
Hon och min andra kisse Bolero har funnit varandra, de busar, gosar och sover gärna ihop.
Suri är den mest underbara kisse vi har fått lära känna! Hon är så smart och kommunicerar när hon vill någonting. Är så glad och stolt över henne!
Med vänlig hälsning,
Vendela


2013-01-21

Alonso och Iniesta
Adopterade 2012-11-04

Iniesta blev tuff väldigt snabbt, i början kunde man inte lyfta honom eller klappa. Det behövde bara gå ett par veckor tills han kände sig trygg. Nu vill Iniesta vara med överallt, han älskar när man lyfter upp honom och vi ska inte tala om godis som är största passionen i livet. Om man glömmer en påse framme så hittar man Iniesta springandes med påsen i munnen i full fart till hans gömställe under sängen. Iniesta är en väldigt charmig katt som pratar och kurrar väldigt mycket.
Alonso är något försiktigare än vad Iniesta är. Alonso vill kela på sina villkor, helst på morgonen och nätterna. Alonso tycker att det är väldigt skönt att mysa under täcket och gosa med sin bror. Att ligga i katträdet och titta ut är det bästa som finns, alla fåglar som är utanför fönstret är mycket intressanta. Alonso har ett otroligt charmigt kurrande när han pratar eller ropar på Iniesta. När vi köpte en tvättmaskin blev Alonso väldigt intresserad av den. Att sitta och kolla på tvätten som åker runt, runt och kommer ut är jätteintressant och allra helst att sitta på torkställningen efter och lukta på den nytvättade tvätten. Även tv-apparater är väldigt roliga att stänga av, speciellt om husse ska kolla sent på kvällen. Då flyger Alonsos lilla tass upp till avstängningsknappen.
Något som båda killarna gillar är det att få pälsen borstad, man behöver bara visa borsten så kommer båda springandes. Laserpekaren är riktigt roligt för båda killarna, dom behöver bara höra klickljudet som den ger ifrån sig så kommer dom springandes. Dammsugare och gäster är inte lika kul, men visa sig någon gång ibland är både intressant och spännande. Att båda killarna flyttade tillsammans var verkligen det bästa för dom. Båda känner trygghet med varandra, dom gör allt tillsammans. Ska en av dom gå på toaletten så ropar dom på varandra så att dom kan samtala med varandra. Då sitter en utanför och pratar sen går dom tillsammans iväg på andra äventyr. Dom busar hela dagarna och sover jättegärna tillsammans med varandra.
Vi hade inte kunnat vara lyckligare, killarna är det bästa som hänt oss. Världens finaste familjemedlemar. Tack Samvetet för våra fina pojkar och tack till jourhemmet som jobbade fram en annan sida av killarna.
Malin och Emil


2013-01-20

Marge och Samantha
Adopterade 2012-08-21

Samantha, som nu kallas Smilla, är den lekfulla av de båda. Vet inte vad som far i henne ibland. Rätt vad det är rusar hon upp och springer omkring i världens fart runt hela huset, som om hon jagar någon osynlig mus eller leksak. Hon hoppar och skuttar och ser helt vild/busig ut i ögonen. När hon hållit på så ett tag så bara slocknar hon plötsligt, lägger sig ner där hon befinner sig just då ... och somnar! Smilla har också, från att ha varit den som helst inte legat i knät eller haft tålamod att sitta i famnen, blivit väldigt kelig. Hon tar för sig. Sätter vi oss i soffan för att titta på TV eller läsa, så kommer Smilla och kryper upp bredvid eller hoppar upp i famnen. Då ska det kelas. Sitter man på en stol och Smilla vill kela, då hoppar hon upp i knät och lägger sig ner, tittar på en med stora ögon tills man klappar och stryker henne.
Marge, som vi kallar Tussan, har alltid varit den mer försiktiga och skygga. I alla fall ger hon det intrycket. När hon nu känner sig trygg i omgivningen är hon mera framåt. Står de andra katterna och äter och Tussan kommer och känner sig hungrig, då går hon bara rakt fram till matskålen och börjar äta. Konstigt nog så flyttar sig de andra katterna då, utan att visa något missnöje. Tussan har hela tiden varit den mest keliga. Vill hon upp i knät, så ställer hon sig nedanför en och piper och piper tills man lyfter upp henne. Då lägger hon sig ner och kråmar och kråmar sig för att man ska stryka och klappa henne tills hon somnar. Hon är också den som vill ligga i sängen med "stormatte". Numera ligger det en frottéhandduk bredvid kudden. Det är Tussans sovplats. Ligger ingen handduk där, blir hon väldigt konfunderad och lägger sig ogärna. Är handduken på plats, snurrar hon ihop sig och somnar. Tussan är fantastisk på att fånga flugor. Är det en fluga i fönstret, tar hon den på nolltid ... och äter upp den. En kväll när hon somnat på sin handduk och matte släckt ljuset, satte sig Tussan plötsligt upp. Vi tände ljuset och upptäckte vad som väckt katten - en fluga i taket. Innan vi släckte igen, hade Tussan fångat flugan, som då flugit omkring en stund i rummet, och ätit upp den. Sedan la hon sig ner igen.
Båda katterna är väldigt tillgivna och trivs också mycket bra med "storebror" Singo. De slickar och buffar på varandra alla tre. När Singo varit ute och kommer in, kommer både Samantha och Marge fram och ska slicka och lukta på honom och han låter dem göra det. Emellanåt så leker de och jagar varandra. Oftast genom att en av katterna ligger på lur och hoppar fram när någon av de andra kommer förbi.
Vänliga hälsningar,
Frida


2013-01-08

Tore (Skogman) och Oculus
Adopterade 2009-01-10 och 2012-10-03

Hej!
Både Oculus och Tore mår bra. Oculus har vuxit till sig och blivit en riktigt stor kisse för sina åtta månader. Han är pigg och glad och har till synes outtömligt med energi. Han verkar trivas med mig och Erik som husse och matte och med farbror Tore som lekkamrat. Tore själv verkar ha kommit till ro med att han numera lever tillsammans med ett litet energiknippe som ibland är lite väl påfrestande, men absolut går att leka med. Då och då sover de tillsammans och hjälps åt att tvätta varandra, men vad som verkligen visar att Tore har tagit Oculus till sig är att om Oculus ropar på hjälp (vid bad eller kloklippning t.ex.) så kommer Tore galopperande till undsättning. Vi älskar våra katter och är glada att vi fick ta hand om just dessa två. Vi skulle inte vilja ha det på något annat sätt.
Tack för allt.
mvh
Hedvig och Erik.


2013-01-08

Gustav
Adopterad 2012-07-30

Vi besökte katthemmet sju gånger för att bli bekanta med Gustav, kissen med sorgsna ögonen. När vi fick höra att han har besvär med magen var vår första tanke. "Oj", men vi hade redan bestämt oss - Gustav eller ingen.
Första tiden tillbringade Gustav i vårt kök, sedan utökades hans område med vårt sovrum, hall och badrum. Gustav lade direkt beslag på vår säng, han älskar att ligga under överkastet.
Gustav har blivit alltmer social. Han kommer nu även och kontrollerar läget när vi har besök. Vår katt behöver tid, mycket tid, tålamod och kärlek. I vår tur har vi fått en underbar kisse, Gustav.
Många hälsningar
Anita, Gert och Gustav


2013-01-07

Sarek och Hamra
Adopterade 2012-10-20

Hej!
Nu har Sarek och Hamra bott hos oss ett par månader. Dom har acklimatiserat sig bra och fått “pli” på killarna. Får dom för lite uppmärksamhet hoppar dom upp vid datorerna, lägger sig på musmattorna, hjälper inte det placeras en en tass på tangentbordet – då blir det klappande. Men inte ofta dom behöver påkalla uppmärksamheten... Så snart killarna kommer hem letas Sarek och Hamra upp för gos och lek. Favoritleksaken är ljuspekaren, då blir det fart över golvet. Då har killarna och katterna lika roligt. När killarna leker med katterna, blir det ofta med en åt gången. Ett val som görs av Sarek och Hamra själva. Oftast Hamra som hoppar med först. Sarek är vår “observatör”, såväl i lek som övrigt. Spana in först, avvakta och sen slå till. Utom vid matskålen, då är han först...
Det är helmysiga katter vi fått som passar familjen perfekt! Det verkar som dom är lika nöjda med oss som vi är med dom.
mvh
Anne-Christine


2013-01-06

Jack Daniels
Adopterad 2009-05-17

Hej,
Jack mår alldeles utmärkt! Vi bor numer på landet utanför Åkersberga, så Jack är nu en mycket nöjd lantiskatt som stryker runt knutarna på huset och klättrar gärna i körsbärsträdet. Han verkar trivas jättebra sedan han fick komma ut lite och han håller sig runt gården. Han är reserverad när nya människor dyker upp men det släpper ganska kvickt och sedan håller han sig bara undan. Han reagerar även på främmande ljud och tycker det är säkrast att gömma sig. Jack verkar trygg och njuter just nu av solen på verandan medan han på nätterna sover i min säng!
Mvh Jenny


2012-12-17

Alfons och Figaro
Adopterade 2012-10-25

Hej
Vi adopterade Alfons och Figaro i mitten av oktober 2012. Alfons vill gärna vara med och se vad som händer men vill inte bli buren av oss vuxna, men gärna av vår son. Han är en riktig tiggare och skulle kunna äta dygnet runt om han fick. Han är lekfull, nyfiken och vill gärna bli klappad. Alfons har en liten ovana, han öppnar frys och kyl om han får chansen. Vi har blivit tvungna att låsa ihop handtagen på kylen och frysen, annars pillar han upp dem. Vi har kommit hem från jobbet några gånger och dörrarna har stått vidöppna.
Figaro är en lugnare herre och vill gärna blir buren och ompysslad. Han är inte lika snabb som Alfons men tycker även han om att leka och vara med.
Hälsningar
Carina


2012-12-11

Siri och Farlie
Adopterade 2012-10-13

Hej
Siri och Farlie, alias Smilla och Buster, mår fin-fint. Vi har precis flyttat från förorten till city, flytten gick bra. Buster hittade direkt tillbaka till sin soffa och pläd medan Smilla är mycket nyfiken på vad som händer och sker runt omkring och vad som finns i alla skåp. Vi trivs mycket bra med bägge katterna och de tycks trivas med oss. Det tog inte mer än ett par dagar innan de gjort sig hemmastadda med oss och nu har de utvecklats till två små "mysmonster" som älskar hemmakvällar i soffan och MAT. Eftersom kattarena är lite trinda ska ett smalare leverne bli ett nyårslöfte. Vi hoppas att varmare väder och lite promenader i sele ska göra susen.
Tack för det fina jobb ni gör!
Familjen Åsgård.


2012-12-09

Fia
Adopterad 2012-10-11

Hej,
Det har gått över förväntan att adoptera Fia. Hon är väldigt tillgiven och har tagit både vårt hem och oss i besittning. Fia ser ut att trivas alldeles utmärkt. Extra roligt tycker hon är att sitta i fönstren och titta på fåglarna, eller sitta och spana under fågelbordet. Hon går gärna ut om det inte snöar eller regnar och jag tror hon genomsökt alla uthus på gården.
MVH Vivi-Anne


2012-12-07

Racoon
Adopterad 2012-08-09

Hej,
Det går alldeles utmärkt för Bailey, som han numer heter. Han gör små framsteg varje dag men är fortfarande rädd för ben. Det senaste framsteget är att jag kunnat böja mig ner och klappa honom efter att ha kommit gående. Han bor huvudsakligen i vårt sovrum, han har skaffat sig en vana att sova under sängkläderna, när man kommer in i sovrummet kan man få se en bula under täcket som jamar till "här är jag". Bailey kommer hyfsat överens med vår 15-åriga katt Petter som hittades utan mamma och det verkar ha haft den följden att han inte kan kattreglerna. Hunden kommer han också överens med, mer på toleransbasis men ändå. Hunden älskar katter men är så entusiastisk att han kan verka skrämmande för Bailey och Petter. De två katter som är uppfödda här tolererar hans nosande och pälsrensing, de stryker sig emot honom när de möts, så han tror ju att alla katter ska vara sådana. De andra två katterna går det också bra med Bailey.
Mvh
Marya


2012-12-07

Carl-Philip
Adopterad 2012-09-21
br> Hej!
Det går jättebra för Carl-Philip, som numera kallas för Torres. Han tydde sig till hemmets äldre katt Morrientes direkt och Morrientes tog honom till sig nästan på en gång och nu är de som bröder och bästa vänner, även om lillebror kan gå storebror på nerverna ibland. Torres är ett litet busfrö som tycker om att leka med precis allt som rör på sig, det kan vara leksaksmöss eller snören eller allra helst storebrors svans. Torres är en smart och beräknande katt, till skillnad från brorsan som mest är dumsnäll, det är väldigt roligt att se deras interaktioner och hur Torres lyckas vända saker till sin egen fördel nästan jämt. De uppfinner nya lekar hela tiden och älskar att jaga varandra genom lägenheten. Det har sina fördelar att vara lillebror ibland, även om man får stå ut med att bli tvångstvättad och nerbrottad då och då, man får ju i alla fall mycket kärlek på köpet. Vi har nyss flyttat till en ny lägenhet och katterna har fått ett enormt klösträd att leka i vilket är mycket populärt, där tillbringar de många timmar, klättrar fram och tillbaka och tar sig en tupplur då och då.
Det tog lite längre tid för Torres att vänja sig vid människor, han springer oftast och gömmer sig om det ringer på dörren, väntar i sitt gömställe en stund tills han ser att det inte är någon fara och kommer sedan fram. Mot mig är han dock mycket tillgiven och gosig och vill gärna bli ompysslad och kliad bakom öronen. Han sover med mig varje natt, Morrientes har fått flytta ner ett steg i sängen men det verkar han lyckligtvis inte ha något emot, han har intagit en annan plats där han kan vaka över både mig och Torres. I allmänhet kan man säga att Torres är som en kattunge ska vara mest, han älskar att leka och busa och vet precis hur han ska vicka på huvudet för att se söt och oskyldig ut efter att han gjort något hyss. I början var han som sagt nervös och rädd men han gör framsteg varje dag, nu finns inte mycket kvar av hans forna osäkerhet. Han är högt älskad och har hittat sin plats i vår lilla familj, varken jag eller Morrientes skulle någonsin kunna vara utan honom!
MVH
Tove


2012-12-05

Zigge
Adopterad 2012-10-31

Hej!
Det har gått jättebra med adoptionen av Zigge. Han bodde hos oss ett år som jourhemskatt, eftersom allt fungerat så bra så bestämde jag mig för att adoptera honom.
Det har blivit kallt även inne i vårt hus nu när vintern kommit så han har börjat gräva ner sig under täcket i sängen när han vill sova. :) Han har nyligen fått en kattkompis som heter Findus. Katterna har fått vara i olika delar av huset tills vidare och introduceras successivt för varandra. Nu får dom spana in varandra med galler emellan och det går bra. Findus är väldigt nyfiken på Zigge medan Zigge hittills har varit lite mer reserverad. Förhoppningsvis blir dom kompisar så småningom. Tack för världens finaste katt!
Hälsningar,
Miranda


2012-11-29

Divan
Adopterad 2012-08-25

Divan, eller Snark-Fia som jag brukar kalla henne, är en väluppfostrad och trygg liten kisse. Hon ger ju ett litet krassligt intryck, med sitt trasiga öra, sina dåliga njurar och ett litet blåsljud på hjärtat: det är dock inget som hindrar henne från att leva livet! Hon älskar att sitta på badkarskanten när husse badar, och sörpla i sig av det goda badvattnet. Det är även ett ställe som man kan ligga och sova på titt som tätt. När hon kom till Samvetet hade hon en massa smuts i öronen och har bl.a. blivit behandlad för öronskabb. Det var minsann inte lätt i början att tvätta öronen på henne, men efter någon månad så tyckte hon dock att det kittlade dödsskönt när husse spolade rent i öronen och torkade torrt.
Fia leker gärna med en liten boll som husse får kasta runt i lägenheten. Eller så låtsas hon att husse är ett monster som antingen skall bekämpas eller undflys. Ibland kommer hon upp med leksaker i sängen på morgonkvisten som för att pitcha idén om att leka. Vi brukar gå ut med sele ett par gånger i veckan och hon har blivit riktigt duktig på det. Fia tycker det är fantastiskt spännande att lukta på buskarna och utforska föreningens källarlokaler. Dom andra gårdskatterna tycker att hon är en intressant liten filur, men hon tycker att dom är små skummisar och brukar fräsa surt om dom blir för närgångna. Då är hundarna mer pålitliga, även om grannens hund fick sig en lavett när han sa något olämpligt i ansiktet på Fia. Ända sedan adoptionen har hon börjat sova hos mig på nätterna. Det är samma rutin varje kväll, först så ska hon sitta 10 minuter och vakta på den inhägnade balkongen, sen kommer hon upp och sätter sig på husse och vaktar i 10 minuter, sen balkongen igen, och slutligen kommer hon upp för att sova. Det skall liggas så långt ned som möjligt på husse, gärna på smalbenen om det går, och det ska snarkas. :P. Om husse rör sig för mycket i sömnen går hon och lägger sig på soffan ett tag. På mornarna brukar hon ställa sig på husses bröst och spinna och jama upp honom. Fia är inte direkt någon kelgris, men just på mornarna är hon väldigt inställsam. Då brukar man till och med få hålla henne i svanstippen, något som annars är strängt förbjudet. :)
Christian


2012-11-26

Alioth
Adopterad 2012-09-22

Alioth mår jättebra med oss. Han och Zenon gillar att mysa och leka tillsammans, han är ändå fortfarande lite blyg med oss och låter sig inte plockas upp, men det går bättre och bättre. Han gillar också höjden och det är alltid spännande att hitta vilket skåp han gömmer sig på. Vi trivs jättemycket med vår nya familjemedlem. :)
Med vänliga hälsningar,
Philip


2012-11-26

Gorkij
Adopterad 2012-09-16

Hej!
Jag trivs jättebra med Louie, som jag har döpt om Gorkij till. Det tog ett bra tag innan han vågade visa sig och röra sig i lägenhetens övriga rum. Nu är det inga problem alls, han sover vart han vill och han trivs jättebra med våra övriga katter. Louie brukar jama ganska mycket och ganska länge, men det är inga problem alls, det är hans sätt att vara social. :) Han är kelig när han vill och spinner nästan varje gång man lyfter upp eller gosar med honom. Väldigt fin katt som verkar jobba på att bli mindre skygg. Han blir inte rädd om jag har gäster över, ibland är han social med dom om han känner för det.
/Sanne


2012-11-21

Bubben och Quippe
Adopterade 2012-09-14

Hejsan!
Både Bubben och Quippe har hittat sina favoritplatser här hemma. På kvällarna sover båda i sängen även om Quippe brukar tröttna på att ligga i fotänden och gå och lägga sig på det kalla golvet istället, där han ser ut att trivas riktigt bra konstigt nog. Bubben brukar dock ligga kvar nästan hela natten i sängen. Innan han lägger sig för att sova brukar han springa runt några varv lägenheten, hitta en kork eller hårsnodd att leka med innan han har ro att sova för kvällen.
När man kommer hem om dagarna brukar Quippe vara den som hälsar en välkommen först vid dörren. Misstänker att han hör nyckeln i låset då han brukar sitta och titta på en när man kommer in och svara med ett "majau". Quippe är den som alltid är sugen på mat och är väldigt tydlig på att tala om det, han talar även högt och tydligt om när vi inte kliat honom tillräckligt under hakan eller har kammat honom för lite. Bubben gillar även han att äta, tar gärna en tupplur efter maten för att sedan kunna orka leka och springa runt i lägenheten.
Även om Bubben och Quippe har ganska olika personligheter enas de i alla fall om att favoritplatsen är inuti en öppen resväska som någon glömt framme. Husse och matte kan inte annat än beundra sina kissemissar när de sover så sött. :) Både jag och Erik har blivit mer och mer förtjusta i våra två tillskott, det känns som att vi har bildat en liten familj som ibland har myskvällar där alla ligger i sängen och kollar på film tillsammans.
Hälsningar Bubben, Quippe, Erik och Mathilda


2012-11-21

Fadde
Adopterad 2012-08-18

Hejsan!
Fadde, som har fått byta namn till Oliver, har visat sig vara världens underbaraste lilla (eller ja, liten kanske är det sista man kan kalla honom med sina 6 kilon) katt. Han är helt underbar, ska alltid vara mitt i smeten och gärna omringad av så många människor som möjligt, speciellt om dessa människor är villiga att erbjuda lite gos. Han har blivit en riktig liten knäkatt och man kan inte sätta sig i soffan utan att helt plötsligt ha en spinnande katt i knät. Sedan är han ju också ett matvrak och en riktig godisråtta, och han vet precis i vilket skåp maten och godiset står, han vet också precis hur han ska ”fjäska” till sig en extra munsbit. Men han är som sagt en riktigt supergosig kille och han har sitt speciella gossätt, då han gärna vill nästan kramas och han går och ”stångas”, panna mot panna ska det vara. Sedan har han också någon konstig fascination med påsar och väskor, står det en pappkasse framme kan man vara helt säker på att den kommer att vara mosad inom loppet av sekunder och att en mycket nöjd katt kommer ligga ovanpå den, spinnandes av lycka. Så man kan väl säga att jag lyckades pricka in exakt rätt katt för mig, han är helt underbar, han verkar trivas mycket bra med att vara ensam katt, få all uppmärksamhet och kärlek bara för sig själv.
Mvh Fanny


2012-11-20

Marge och Samantha
Adopterade 2012-08-21

Vi har tidigare varit jourhem till Marge och Samantha, de verkar trivas väldigt bra med oss, och vi trivs otroligt bra med våra fina katter. De blir mer och mer självsäkra för varje dag och det är helt fantastiskt att följa deras utveckling.
Hälsningar,
Frida


2012-11-18

Viola
Adopterad 2012-09-28

Hej,
Viola, eller Mys som vi kallar henne, kom till oss som jourhemskatt tillsammans med sina två systrar. I början var hon svårflörtad och fräsig men efter ihärdigt klappande började hon till slut spinna och är idag en väldigt gosig liten katt. Hon har ett hjärtfel som gör att hon blir trött fort men efter en liten paus eller tupplur är hon redo att leka igen, allra helst med laserpekaren! Hennes systrar har fått nya hem men Viola kunde vi inte släppa. Hon är nu en del i vår lilla familj tillsammans med katterna Rex och Bixa. Hon är helt enkelt en underbar liten lurvig tjej som vi inte skulle vilja vara utan!
Hälsningar Catarina & Carl-Fredrik


2012-11-18

Veronica
Adopterad 2012-09-15

För två månader sedan fick jag, Veronica, flytta till mitt nya hem. Det var jätteläskigt i början, först körde de diskmaskin som lät konstigt, sedan började de att köra sin tvättmaskin och torktumlare i huset. Ibland så låter det väldigt konstigt utanför huset, det kallas för blåst men det låter i hela huset när det blåser hårt, då kan jag inte slappna av utan blir väldigt orolig. Människorna som jag bor hos undrar verkligen över vad jag har varit med om, de gör allt för att jag ska känna mig trygg.
Någonting som jag tycker mycket om är när husse eller matte borstar min vackra päls, det är jätteskönt. Kloklippning är också skönt. Var på besök hos veterinären för att få min spruta, det gick jättebra, var väldigt glad när jag fick komma hem igen, kände mig trygg då.
Jag har även hittat mina favoritplatser i huset, där jag kan sova ifred. Tycker också jättemycket om att sitta och titta ut genom fönstret på alla fåglar som kommer hit och äter under fågelbordet. Men ibland blir det läskigt för då kommer det en räv eller ett rådjur också.
Jag har fått en massa roliga leksaker som luktar kattmynta, det är bollar och råttor som jag jagar runt golvet, väldigt skojigt. Jag har också fått en klätterställning som börjar att bli intressant, man kan ju klättra upp i den och sitta eller ligga högt och kolla in vad som händer runt omkring.
Hälsningar från Veronica, som numera kallas för Tussi


2012-11-12

Don Juan
Adopterad 2012-10-26

I somras blev vi jourhem till Don Juan för att sedan adoptera honom i oktober. När han först kom till oss var han blyg och satt gärna bakom sitt klätterträd, men det gick att locka fram honom med hjälp av mutor. Vi har haft förmånen att se hans utveckling över tid, idag är han mycket tryggare, vill oftast ligga i sängen och kanske bli kelad med. Han tyr sig fortfarande mest till mig, och är lite reserverad emot min sambo som inte är hemma lika mycket som jag. På natten har min sambo sett att Don Juan brukar ligga på min mage, jag sover som en stock så jag märker ingenting. Främmande gillar han inte, då går han till något gömställe. Vi undrar ibland vad han varit med om under sin tid som hemlös katt. Han älskar mat, så jag får ha koll på att han inte äter för mycket. Vi är jätteglada för att vi fick adoptera Don Juan!
Kram Maria och Jack.


2012-11-08

Niki Lauda
Adopterad 2012-09-12

Hej Samvetet!
Nu har det gått några månader sen jag, Niki Lauda, eller Hobbe som de kallar mig, flyttade hem till min nya husse och matte från jourhemmet. Det var lite konstigt i början, men när jag vant in mig och lärt mig att de är rätt snälla och generösa med både godis och gos så har allt gått bra!
På dagarna håller jag matte sällskap och vill gärna sitta i knät hela tiden, oavsett om hon sitter och pysslar, ser på tv eller framför datorn. Eller så sover jag i fåtöljen. Att sitta i vardagsrumsfönstret och spana på fåglarna är också väldigt spännande!
När de äter middag sitter jag nedanför bordet och håller dem sällskap och ibland slinker det ner en liten fiskbit eller något annat gott därifrån. På nätterna jagar jag spöken så mattorna far längs golvet eller sover bredvid husse eller vid mattes fötter. Eftersom veterinären tyckte att jag skulle behöva gå ner lite i vikt har jag fått ransonerad mat, och det var lite gnälligt i början. Då visade jag mitt missnöje med att ignorera dem i flera dagarna innan jag fick mer mat. Nu har de börjat ge mig lite tonfisk vid sidan av, och det slinker ner väldigt snabbt! Är både matte och husse borta på dagarna kommer jag alltid och möter dem i hallen och är väldigt kelsjuk när de kommer hem! Det är så tråkigt att inte ha sällskap...
Förut var det också lite läskigt när mattes och husses kompisar kom och hälsade på, då gömde jag mig under sängen. Men efter en stund kunde jag komma fram och nu störs jag nästan inte alls när det kommer nya människor. Speciellt mattes och husses allergiska vänner är bäst att krypa upp i knät på! Men ibland är det svårt att bestämma vem man ska sitta hos, speciellt om det är många hemma. Då hoppar jag från knä till knä, så ingen ska känna sig utanför!
Vi har försökt gå ut på promenader i koppel, men det går väldigt långsamt. Selen är väldigt obekväm och kopplet kan man lika gärna brottas med! Men efter tre år utomhus kanske det inte är så konstigt att man hellre håller sig inne med alla bekvämligheter!
Jag har också två nya kompisar, Bebis och Xander, som bor hemma hos mattes mamma. Bebis och jag kommer rätt bra överens, men Xander är lite reserverad av sig och kryper helst in under soffan och morrar för sig själv när jag kommer och hälsar på.
Men hemma trivs vi väldigt bra ihop alla tre, och jag har hört matte och husse prata om att skaffa en kompis till mig i framtiden! Jag tror det skulle vara kul att han någon som att leka med, så man får röra lite på sig!
Hoppas ni på katthemmet har det bra, och tack så jättemycket för allting! Mjau!
Med vänliga hälsningar Hobbe, Emelie och Mattias


2012-11-07

Estelle
Adopterad 2012-09-25

Hej!
Nu har lilla Estelle, eller Stella som vi kallar henne, bott hos oss i två månader. Det är en pigg liten tjej som gillar att busa. Första tiden höll hon till under soffan men tack vare vår andra katt, stora snälla Opus, kom hon fram. När hon hörde honom jama kröp hon ut och sprang fram till honom. Katterna trivs bra ihop, de ligger gärna och sover tillsammans, men det märks vem som är herre i huset. Opus tycker nog att hon blir lite väl livlig ibland när hon hoppar på honom utan förvarning. Estelle är fortfarande lite reserverad mot oss men hon leker gärna när vi drar papperstussar eller kastar bollar. Men nyfiken är hon och håller alltid till där vi är.
Hälsningar
Emelie


2012-10-22

Edvin
Adopterad 2012-07-15

Hej!
Nu har Edvin varit hos oss i drygt 3 månader men det känns som vi haft honom mycket längre. De första två dagarna tillbringade han under våra sängar, men när vi satt och tittade på TV hoppade han upp i soffan och sen dess har han en given plats i ena soffhörnet.
Det är så skönt att se honom när han ligger helt avslappnad och lugn. Vi kallar honom vår lilla tonåring då han ligger och drar sig till mitt på dagen i våra obäddade sängar. Vi brukar passa på att bädda när han går upp för att gå på lådan eller äta.
Vi lägger oss och vilar en stund på dagarna och då hoppar Edvin alltid upp i sängen och går fram och tillbaka mellan oss och vill gosa. Till sist lägger han sig utsträckt så nära mig, matte, som han bara kan.
Edvin är en riktigt kelig katt som aldrig ledsnar på att bli klappad och kelad. Han älskar sin borste som han fick med sig när han flyttade från sin jourmatte. På kvällarna piggnar han till och får riktiga ryck, då vill han att man leker med honom. Små tygråttor i snöre är favoriten.
När det kommer främmande är han först avvaktande men sen vill han gärna vara med i närheten och kan även låta sig klappas.
Vi är så glada att vi fått bli Edvins matte och husse, han är en stor glädjekälla för oss.


2012-10-22

Capella
Adopterad 2012-04-24

Hej!
I början var Capella rädd, hon kom endast fram för att äta mat och hon fick bo i sonens rum. Efter en tid öppnade vi dörren till rummet, så att hon kunde komma fram mer och mer. Capella är fortfarande lite rädd för sonen, men det går bättre och bättre. Han ger henne mat varje dag och det hjälper nog till. Men Capella tillåter endast mig att plocka upp henne.
Capella håller sig i bakgrunden när vi får gäster. Hon är mycket busig och är duktig på att hoppa, klättra, riva ner saker och äta upp växter. Allra mysigast är mattes knä där hon gärna ligger och spinner.
MVH/ Henrietta


2012-10-20

Piki och Neri
Adopterade 2012-10-04

I slutet av augusti kom så äntligen dagen vi väntat på hela sommaren – då skulle kattungarna Neri och Peki komma till oss! De skulle bli nästan våra, på riktigt. Vi hade väntat så länge kändes det som. Vi hade pratat om dem, skaffat det nödvändigaste, läst på en del, pratat om ansvarsfördelningen i familjen osv osv. Vi hade också gett dem två nya namn, barnen insisterade på att det skulle vara fornnordiska gudinnor. Nu heter våra älskade kattungar Freja & Embla.
Våra kolsvarta juveler är alldeles ljuvliga, busiga och nyfikna. Med tanke på den stökiga start de fick i livet, hade man kunnat vänta sig att de skulle vara lite mer försiktiga och kanske också rädda.
De ”valde” min dotter, liksom ”adopterade” henne, från dag ett. Så i hennes rum bor de om ingen annan är hemma för det finns fler djur i huset. Vår Labrador Zorro blev inte överförtjust över två nya ungar i huset men har, som den godhjärtade herre han är, ändå accepterad dem. Bilderna talar sitt egna språk! Det är bara när Freja & Embla tycker att hans svans är världens roligaste leksak eller när de kommer för nära hans ben, som han grymtar lite. Perfekt. Freja & Embla förstår precis, så där på djurs sätt och låter både svans och ben vara.
Den 4:e oktober adopterade vi dem på riktigt, vi är överlyckliga över våra två nya familjemedlemmar och allt har gått över förväntan.
Stort tack föreningen Samvetet!
Många hälsningar!
Johanna


2012-10-08

Van Damme och Tusse Batong
Adopterade 2012-02-23

Hej!
Vi trivs otroligt bra med katterna och de verkar trivas bra med oss också. Eftersom Van Damme hade väldigt mycket energi när han kom till oss var Tusse en välkommen kamrat som han kunde leka av sig med när husse och matte inte längre hade ork eller tid att underhålla den livliga lilla kissen. Även om Tusse och Dammis trivs väldigt bra ihop är de väldigt olika.
Tusse är en katt med mycket kärlek att ge. Han kryper gärna upp i famnen i både tid och otid för att gosa och även om husse och matte egentligen håller på med annat ser Tusse till att de genast avslutar sina sysslor för att ge honom den kärlek han kräver. Dammis är även han social och kärleksfull men håller sig gärna på lite längre avstånd. Han lägger sig gärna i soffan bredvid husse och matte men bara om det finns tillräckligt med utrymme för honom och att han hoppar upp i knäet är sällsynt. Han är nöjd bara han får ligga bredvid och bli masserad i nacken.
De sitter gärna i fönstret eller på balkongen och betraktar världen nedanför. Tusse är dessutom förtjust i trånga utrymmen och kastar sig in i garderober, väskor och dylikt när dessa dörrar öppnas. Att sova under bäddmadrassen är också något han tycker mycket om.
I somras fick katterna åka med husse och matte ut till landet där de fick springa i trädgården och även träffa andra katter. Både Van Damme och Tusse stortrivdes så de får vara på landet även nästa sommar.
Varma hälsningar från Rebecka, Mattis, Tusse Batong och Van Damme.


2012-10-03

Maja
Adopterad 2012-07-25

Hej!
Maja har snart bott hos mig i tre månader, och man kan lugnt säga att hon har tagit hela lägenheten i besittning. Hon har hittat minst sju bra liggplatser, men favoriten är min TV-fåtölj, som hon försöker förklara för mig att jag inte längre kan göra anspråk på. Men efter lite gosande får vi plats båda två. Då vill hon ligga på min vänstra axel när jag läser tidningen eller ser på TV.
På morgonen sitter hon i ett fönster mot öster och tittar på det som händer. Hon är mycket konfunderad över några harar som bor i kvarteret. Hostan hon hade i somras har blivit mycket bättre, och hon äter sitt torrfoder med god aptit. Gillar också en liten smula lagrad prästost då och då.
När vi har gäster vill hon gärna umgås och testa om dom vet hur man klappar en katt, men det skall ske på hennes villkor! Hon är fortfarande rädd för ben och fötter, har troligen dåliga erfarenheter från ett tidigare liv, så det lär nog dröja innan hon kommer och stryker sig mot benen.
Maja håller också ordning på mig och mina morgonvanor, exakt 06.30 kommer hon till min säng och jamar för att se till att jag kommer upp. Om jag försöker dra mig lite, så hoppar hon upp på kudden och stångas för att få upp mig.
Bästa hälsningar från Maja och Rolf


2012-10-02

Green Goblin
Adopterad 2012-06-14

När vi skaffade vår lilla burma Olivia i februari 2012 insåg vi snabbt att hon absolut inte var en ensamkatt. Hon behövde en kompis – och någon som passade hennes lekfulla och nyfikna lynne. Vi kontaktade Föreningen Samvetet, och vi fick några förslag på en passande kattkompis. Den katten som sedan kom hem till oss var en blyg, men väldigt nyfiken, otroligt vacker blå hane vid namn Green Goblin. Vi insåg fort att han hade potential att blomma ut till en fantastisk kisse, med lite hjälp av vår översociala burma.
När han kom hem till oss låg han i två dagar under sängen och tittade på Olivia som småfräste lite åt honom och tittade på honom mycket skeptiskt. Den andra dagen vann nyfikenheten, han kom fram och nosade på Olivia. Sedan dess har de varit oskiljaktiga. De gör det mesta tillsammans och man såg dem allt som oftast brottandes eller tätt sammanslingrade i en mysstund.
Goblin, eller Börje som vi börjat kalla honom, var dock fortfarande ganska skeptisk mot husse och mattes ömhetsbevis, han gömde sig så fort någon gjorde en hastig rörelse eller orsakade något ljud. Men Olivia tyckte det var jättemysigt att gosa ihop sig hos de konstiga tvåbeningarna, och då måste ju även Börje se varför det var så speciellt. Så sakta men säkert fick vi börja klappa och gosa även med honom. Vi var så glada när han äntligen släppte på den första skepticismen.
Sen gick det mycket fort i Börjes socialisering. Bara några dagar efter första mysstunden i soffan såg matte en ny förändring i Börjes beteende. Nämligen att han ställde sig på bakbenen med framtassarna mot en vägg och tittade förväntansfullt på oss. Efter några dagar insåg vi vad han verkligen ville: Det visade sig att han ville upp i famnen! Numera är det en del av morgonrutinen att plocka upp en spinnande Börje och bli stångad och nafsad över hela ansiktet. Otroligt mysigt!
För några månader sedan bestämde vi oss för att vara jourhem. Vi fick hem två halvskygga katter som fräste så fort de fick syn på Olivia eller Börje. Men Börje fräste aldrig tillbaka. Han satte sig helt sonika och tittade på de andra katterna och väntade på att få hälsa ordentligt. Efter en vecka hade han lockat jourhemskatterna ut ur köket och fått dem att börja leka och utforska lägenheten. Efter ett tag till fick vi tvåbeningar också hälsa på dem ordentligt. Vår Börje är helt enkelt lite av en diplomat här i hemmet, och alla katter älskar honom – och vi tvåbeningar med. Vi är så glada och tacksamma att vi fick adoptera Börje!


2012-09-29

Don Corleone
Adopterad 2008-05-04

Hej!
Min son och jag adopterade tillsammans Don Corleone. Det visade sig att namnet inte riktigt passade denna försiktiga och känsliga kisse, så han fick heta Nalle istället. Han bodde under sonens säng de första veckorna för att sedan sakta men säkert ta hemmet i besittning. Han är fortfarande försiktig och tar det säkra före det osäkra. Gömmer sig när vi får gäster, men kikar fram till slut och kan till och med nosa lite på gästerna.
Nalle älskar att jaga fjädervippor och är väldigt, väldigt kelig. Det är en underbart söt och vänlig katt med gråskimrande, silkeslen päls.
Tänk att vi hade sån tur att vi fick adoptera honom!
Med vänlig hälsning
Carina


2012-09-17

Hasse
Adopterad 2012-05-02

Hej på er Samvetet, Hasse här!
Jag vill börja med att tacka er så mycket för att ni hjälpte mig, och tog hand om mig innan Maja och Calle dök upp.
Jag hade ett problem när jag kom till Samvetet, jag blev lätt stressad vilket resulterade i att jag hade svårt att kissa. Idag mår jag bra och kissar som aldrig förr! Jag var också väldigt kräsen med maten och ganska så smal. Nu är ett av mina största intressen mat, speciellt den lite dyrare kattmaten, mums! Jag har även andra intressen, så som ballonger, serpentiner, fira födelsedagar, upptäcka nya miljöer och jaga rep. Men det jag tycker bäst om är att ligga och gosa med husse och matte i soffan. Ibland lägger jag mig i garderoben, men det vet inte husse och matte om.
Jag hatar stängda dörrar, jag vill alltid vara med!
Vi får ofta besök hemma hos mig, det älskar jag! Det är alltid kul att bli klappad och att träffa Maja och Calles familj och vänner.
Jag har förändrats mycket sen jag kom hit. Jag är inte lika blyg som förut, har gått upp lite i vikt och saknar husse och matte när de inte är hemma. Jag är en lugn och trygg katt nu, en riktig livsnjutare.
Kramar
Hasse


2012-09-11

Platon
Adopterad 2011-03-03

Platon kom först till oss som jourhemskatt. I början låg han mest gömd under sängen eller soffan och var misstänksam mot oss. Men efter bara några veckor så fick vi helt plötsligt besök i sängen, Platon hoppade upp för lite gos och spann som ett helt tröskverk. :)
Så fort vi ställde oss upp blev han dock skraj, det dröjde flera månader innan han accepterade oss matmaskiner på två ben. När han väl vant sig visade det sig att han var värsta lilla snackpåsen och myskillen! Platon är en stor och stilig kille som älskar att busa på kvällen, sova på min sambos huvudkudde och snooza på soffan eller på min sambos mage. Han följer oss överallt och vill gärna mumsa på allt vi äter. Han är en riktig gosegris och vi är så glada och tacksamma att kom till oss.
Vi gjorde en verklig vinst när vi adopterade Platon!
Stort tack Samvetet för världens bästa kisse!
Med vänlig hälsning,
Jenny och Hendrik


2012-09-04

Satin
Adopterad 2012-05-13

Satin heter numera Blues och ligger i skrivande stund och sover på en handduk. När Blues kom hit gick hon runt och högljutt uttrycka sitt missnöje. Hon lugnade ner sig efter en stund och innan första kvällen tagit slut fick jag höra henne spinna för första gången. Efter det var hon ganska lugn, men hon gillade inte när något lät i trapphuset. Varje gång hon hörde något där ute slutade hon med vad hon höll på med, gick omkring oroligt, och morrade.
Det där med morrandet är för övrigt något jag fått vänja mig vid. Jag har aldrig varit med om en katt som utnyttjar sitt morrande så mycket som Blues gör. Så fort hon är det minsta missnöjd drar hon igång. Så småningom har jag insett att hon inte vantrivs, hon är bara väldigt duktig på att säga till när man gör något "fel". Typ klappar henne lite för länge... Eller klipper hennes klor. Det är verkligen ingen barnlek.
Hon kan vara väldigt aktiv och är konstant väldigt nyfiken. Hon tycker väldigt mycket om att hoppa upp på bord och bänkar och se vad som händer däruppe (även då är det så klart bäst att morra lite missnöjt om man envisas med att lyfta ner henne). Att krypa in i väskor och lådor är också väldigt kul. När hon bott hos mig i ett par veckor började jag känna att det vore bra om hon kunde få komma ut lite. Hon älskade att titta ut genom öppna fönster, och började göra sitt bästa för att smita ut genom ytterdörren varje gång någon gick ut eller in. Det fick bli att införskaffa en sele med koppel.
Att vänja henne med sele tog mycket tålamod och rivmärken. Rätt länge krälade hon bara runt så fort hon fått selen på sig, men numera går hon omkring obemärkt med den på sig. Ibland spinner hon till och med när man sätter på den, förmodligen för att hon vet att hon snart ska få komma ut. Promenaderna blir ofta inte så mycket mer än att gå ut genom dörren och sen sitta i en buske i en halvtimma, men även där går det framåt. Idag tog vi en riktigt lång promenad i bostadsområdet utan allt för många busk-pauser! Jag fick också lära mig att min stackars granne är rädd för katter...
Något som varit lite förvånande är att Blues har varit kräsen med maten. Blötmat som hon enligt katthem och jourhem ska ha älskat, har hon helt vägrat. Får hon smaka av maten hon försöker tigga från middagsbordet ska hon inte ha. Vattnet i sin skål dricker hon inte (sen första kvällen dricker hon vatten i en mugg på mitt skrivbord). Första dagarna gick det knappt att få i henne kattgodis! Torrfoder däremot har gått bra från början, så det får hon. Hon har också testat att äta upp huvudet på sin gummi-leksaksorm, men det kom upp igen...
Den här sommaren har både jag och Blues tillbringat hos min mamma och pappa på landet. Där har hon fått vara en riktig utekatt, vilket hon gillade. Hon fick också samsas med katterna därhemma (och en helt orädd räv!), vilket kanske inte var lika kul. Mot slutet av sommaren kom hon och Pyret, mammas katt, lite bättre överens - de kunde vara i samma rum en stund. Men lite jobbigt var det. Ibland verkade Blues lite nyfiken och kunde nog tänka sig att hälsa på Pyret, men det kunde inte Pyret tänka sig. Och räven kunde nog Blues tänka sig att gå ut och klå upp, men det kunde inte jag tänka mig!
Blues och jag kommer hela tiden bättre och bättre överens. Det märks att hon litar mer på mig än hon gjorde förut, och jag börjar förstå mig på hennes språk mer och mer. Hon är inte alltid så enkel, vill hon så är hon fruktansvärt bångstyrig. Men vill hon så är hon också väldigt mysig (och ibland efterhängsen). Jag kan avsluta med att säga att Blues är precis den katten jag ville ha. Jag ville inte ha en katt som man kan köra med och styra precis som man vill, och det kan man verkligen inte med Blues. Hennes vilja kan vara väldigt hård och framför allt vass. Jag ville inte heller ha en katt som inte går att kommunicera alls med. Blues tar tid att lära känna men det är verkligen värt det när man känner att man vinner hennes förtroende mer och mer. Jag är fruktansvärt glad att jag tog beslutet att genomföra den här adoptionen.
För övrigt får jag också konstant beröm för min fina katt! Till och med de som normalt inte gillar katter tycker att hon är rätt gullig. Och visst är hon söt?
Mvh, Anna


2012-09-04

Sot
Adopterad 2012-03-22

Lilla Sot kom till oss en mörk kväll och det tog inte många dagar för honom att finna sin givna plats i familjen. Sot är en mycket social katt som gärna deltar i barnens lekar, han kan ligga i timmar under pågående legobygge. Barnen älskar honom och det är inte konstigt för han spinner så fort han ser dem och välter över deras fötter och bjuder på så sätt till en kelstund. Han har charmat oss alla genom sitt underbara sätt. Lille Sot är så full av egenheter såsom att krypa inunder saker och att slå kullerbyttor mot oss när han vill gosa. Vi har ofta en stor knöl under vår köksmatta. En stängd dörr uppskattas inte, denna kille vill vara i händelsernas centrum.
Klättra högt är en av hans specialitéer och inte sällan hittar man honom uppflugen på en hylla. När det gäller lek så är jaktlekar roligast, allt som rör sig är kul att fånga. Svajiga pinnar eller något hängande i ett snöre är superkul. Fönsterbrädan i köket tillhör favoritplatserna, här brukar han spana efter fåglar och kvittrar själv så fort han får syn på en. Sot är en "pratande" katt, han kan naturligtvis jama som alla andra katter, men går oftast omkring och "låter" på ett mycket eget sätt. Han har funnit en kompis i vår andra katt George och de ses ofta sova tillsammans.
Hälsningar
Sot med familj


2012-08-23

Wolverine
Adopterad 2012-06-14

Hej!
Vi har det jättebra. Wolverine är en speciell liten dam med mycket personlighet, livet sker på hennes villkor kan man säga. :) Hon tycker fortfarande att det bästa som finna är att leka med hårsnoddar och att riva ut blomjord, alternativt jaga flugor och välta blomkrukor! Hon har också fått en bästa vän då vi för ca en månad sedan skaffade en kattunge som sällskap. Wolverine har tagit på sig mammarollen med allt vad det innebär! Hon håller ständigt koll, leker, tvättar och visar den lille allt bus man kan hitta på. Dom trivs riktigt bra ihop och lillkillen är riktigt fäst vid henne fast hon kan vara lite tjurig. :) Hon har verkligen utvecklats och hon vet vad hon vill. Matte är favoriten och husse får ibland utstå sura blickar medan hon lägger sig i knä på matte. Hon kommer nog alltid vara väldigt speciell eftersom hon är lite reserverad, men hon har tagit sig otroligt långt och hon är alltid avslappnad och lugn och man ser att hon trivs med tillvaron. Hon är egentligen en väldigt bekväm dam som gärna slöar lite extra. Men det tar hon igen på nätterna då hon och lillkillen nästan river lägenheten (jo då matte vaknar alltid av galna kattrace, eller en och annan blomkruka som ramlar i golvet. :) Vi är jätteglada att Wolverine hamnade hos oss och hon är mycket omtyckt! Allt har faktiskt gått väldigt bra.
Kram från oss!


2012-08-23

Valborg och Altair
Adopterade 2011-08-22 och 2012-06-07

Hej,
Det går bra med båda kissarna. Valborg, som är en mycket bestämd dam, väntade någon vecka med att acceptera Altair. Leffeponken, som jag kallar Altair, var en blyg kisse när han kom till oss. Han bosatte sig under barnens säng, där har han fortfarande sin favoritplats. Sedan en dag tyckte han att han hade gömt sig tillräckligt länge och kom fram till barnen och ville bli klappad. :) Han är fortfarande reserverad för nya människor och tycker om att sova bort hela dagarna, men annars är han en mysig kisse.
Framåt halv åtta på kvällen brukar Altair dyka upp och vill äta, leka med Valborg och kela. Sedan är de båda kissarna igång hela natten med diverse bus. Deras favoritlek består i att jag varandra fram och tillbaka över lägenheten och då gäller det att man inte står i vägen för deras framfart. :)
Valborg vill var med i det som händer under dagarna. Ringer det på dörren så springer hon dit för att kolla vem som kommer. Det är helt klart att det är hon som bestämmer när Altair fram till henne och vill gosa så får han antingen en smäll och ett morr eller så får han sig en mysig tvätt, allt beroende på vilket humör hon är på. :)
Det är inte helt att fotografera kissarna, den ena är helt svart och den andre är aldrig still.
Hälsningar
Helena


2012-08-23

Snö
Adopterad 2010-12-09

Hej!
Snö mår bra, precis som en katt ska. Han är mest ute på sin älskade balkongen under dagtid, där det finns sovplats, utkiksplats och låda, på natten sover han i min säng.
När Snö precis flyttat hit var han oerhört lyhörd, som en lydig hund, men det är han inte nu längre, det tolkar jag som att han käner sig trygg. Han ligger gärna i mitt knä och myser.
Många hälsningar från oss!



2012-08-14

Kenneth och Obelix
Adopterade 2012-06-06

Hej,
Kenneth och Obelix har börjat trivas ordentligt hemma hos oss. De har vant sig vid det mesta, även dammsugaren till viss del! Obelix blir ofta så pass rädd för den att han gömmer sig, medan Kenneth sitter en bit ifrån och iakttar dammsugandet – men så fort man slagit av strömmen är de framme igen!
Vi har nätat in balkongen till de små herrarna, och de verkar tycka att det är spännande att få komma ut lite, men de är fortfarande skeptiska till världen utomhus. De gillar däremot att sitta på fönsterbrädorna för att titta ut. Den första tiden gömde sig Kenneth mycket under sängen. Glädjande nog så har mycket av det ändrats, och Kenneth är gärna med oss när vi är hemma, om än på lite avstånd. Obelix har varit mycket kelig och glad, även om han var tveksam även han i starten.
Vi är mycket glada över att ha dessa små killar hos oss, vi riktar ett stort tack till Samvetet! Tack för att vi har fått möjligheten att adoptera katt från er!
Hälsningar,
Anna & Adam


2012-08-05

Gizmo och Sessan
Adopterade 2012-06-10

Hejsan!
Vi trivs jättebra med Sessan och Gizmo! De har utvecklats väldigt mycket sedan de kom till oss. Sessan var väldigt blyg och försiktig i början och gömde sig helst bakom en fåtölj på övervåningen. Nu vill hon vara med överallt och klagar högljutt om man inte ger henne tillräckligt med uppmärksamhet. Gizmo låg mest och sov i början, nu när han har gått ner lite i vikt är han betydligt piggare och busigare, rätt vad det är så kommer han galopperande genom huset och kastar sig upp på köksbordet. Han fullkomligt älskar sin fjädervippa och kan leka med den hur länge som helst, andra leksaker är totalt ointressanta.
Båda katterna gillar att sitta vid de innätade fönstren och spana ut på gården. De många mysiga sovplatserna är också poppis, fast ibland går det lika bra med golvet om man vill vara i händelsernas centrum. Det enda katterna tycker är dåligt på det här stället är maten, matte och husse tycker att blötmat är det bästa men fick Gizmo och Sessan bestämma skulle det bara serveras torrfoder i mängder. Eftersom matte och husse har veto i den frågan vinner blötmaten, som faktiskt smakar helt okej och har gjort att katterna gått ner en del och nu är på väg mot en hälsosammare vikt.
Vi trivs väldigt bra med våra nya familjemedlemmar och tror att de trivs bra här också.
Mvh Sofia och Sören


2012-07-28

Lambeth och Temple
Adopterade 2012-04-21

Hej!
Temple och Lambeth, eller Dagny och Gullan som de numera kallas, mår bra. Gullan (Lambeth) har växt till sig ordentligt medan Dagny (Temple) tar det lite lugnare på tillväxtfronten.
Bägge är mycket sociala och tillgivna. Dagny sitter gärna i knät vid frukostbordet och hjälper matte läsa tidningen. Gullan har hittat sin favoritplats i en röd tygpåse, högst upp i vårt katträd. Det är även populärt att sova på husses mage.
Vi har börjat träna dem att gå i sele och det fungerar bättre för varje gång. Även om bägge blir lite stela så fort selen kommer på så är de sugna på att komma ut i gröngräset. Flug-jakt, både inne och ute, är bland det roligaste som finns.
Varma hälsningar
Karin, Martin, Dagny och Gullan


2012-07-23

Doctor Who
Adopterad 2009-12-08

Doctor Who har numer det mycket ståtliga namnet Ursus af Långstråsvans. Han är en underbar katt: vacker, snäll, kelig, trygg och lugn. Ibland är han så lugn att bollar, fjädrar och andra leksaker är ointressanta. Han spinner ibland så att det knakar!
Ursus har vacker lång päls som kräver vård men både han och jag njuter av pälsvården, då får jag pussar.
Med vänlig hälsning
Lisbet


2012-07-23

Sibylle
Adopterad 2009-07-26

Sibylle hälsar från sin rastgård att hon mår bra och får god mat för det mesta. Ibland envisas matte och husse med att blanda medicin i maten och då gäller det att det som ligger i skålen är värt besväret. Just nu har matte fjäskat till det ordentligt och skaffat Applaws portionspåsar. Sibylle ger Applaws "Kyckling och sparris" högsta betyg.
Sibylle har varit en lite komplicerad katt och orsakat sin matte och husse en hel del oro. Hon och syrran Erika kom till oss som små och fräsiga jourkattungar sommaren 2005. Uppvuxna i en vedbod som de var krävdes det en hel del tid och engagemang för att få kontakt med dem. I jämförelse med sin närmast påflugna syster Erika utvecklades Sibylle till en ganska blyg viol. Matte och husse försökte förstås stärka Sibylles självförtroende på alla upptänkliga sätt, men det gick lite upp och ner. Periodvis gick det bra och periodvis drog sig Sibylle undan. Vi trodde att det berodde på att hon kände sig otrygg. Tänk så fel vi hade.
Förra våren började Sibylle äta dåligt och gick ner i vikt. Hon hade aldrig varit någon storätare, men det här var annorlunda. Den ena matsorten efter den andra testades, funkade några dagar och ratades därefter. Till slut fick Sibylle gå till veterinären, där det efter diverse blodprover och en ultraljudsundersökning uppdagades att Sibylle, förutom pankreatit, förmodligen led av IBD (Inflammatory Bowel Disease). Medicinering och dietjustering inleddes och inom några dagar hade vi en helt ny Sibylle! En ganska cool, matglad och gosig sådan som plötsligt började sova raklång på hallmattan med tassarna i vädret. Rygglägessovandet har matte inte sett Sibylle göra sedan hon var kattunge. Matte skäms lite för att hon inte begrep att missen hade ont i magen och mådde pyton för länge sedan. Sett i backspegeln fanns en hel del tecken där, men ganska diskreta.
Sibylles nya, gladare tillvaro består just nu av att busa med syrran, sova på mattes skrivbord och spana på fåglar, fladdermöss och annat intressant från tryggheten i rastgården. Sibylle älskar sin rastgård och har egen utgång dit genom en kattlucka i fönstret i mattes arbetsrum. Det händer att hon lyckas fånga något intressant och ätbart också, insekter är populära. Med jämna mellanrum får hon åka till veterinären för att få B-vitaminsprutor, det tycker hon inte är så kul men ett nödvändigt ont om man ska må bra som IBD-katt.
Överst på Sibylles tio-i-topp-lista befinner sig definitivt hushållets ålderman katten Lennart. Stor, gul och trygg är han i Sibylles ögon det mest fulländande som går på fyra ben. Lennart, som till skillnad från Sibylle är en ganska förståndig katt när det gäller uteliv, får gå ut på egen tass. Varje gång han kliver in genom dörren är välkomstkommittén Sibylle på plats, ivrigt kvittrande, buffande och skuffande. Allra sötast är hon när hon går jämsides med Lennart och lägger sin svans över hans rygg. Lennart brukar besvara denna dyrkan med att ge Sibylle en beslutsam topp-till-tå-tvätt.
Hälsningar från
Sibylle, matte, husse och kattvännerna


2012-07-17

Kajan
Adopterad 2010-10-20

Hej!
Kajan trivs jättebra med vår andra katt, Strumpan. Bland det bästa hon vet är att krypa ner i tomma kartonger eller sitta högst upp på klösmöbeln. Kajan gillar att sova på rygg med benen i vädret.
Hon gosar gärna och pussas så fort tillfälle ges. På morgonen hoppar hon upp i sängen och lägger sig på ens mage och puffar på en med huvudet, vilket betyder: "Gå upp nu, jag är faktiskt hungrig". Hon är väldigt sällskaplig och tycker om alla som kommer hem till oss.
Tack för att vi fick hem denna fina tjej.
//maria och jimmy


2012-07-12

Midori
Adopterad 2012-03-24

Hej!
Midori har sitt livs sommar här ute på landet. Hon är ute mest hela tiden med sin mentor, katten Tiger. De håller sig i närheten av varandra, när det regnar ligger de oftast och sover under verandataket och lyssnar på regnet. Hon går aldrig utanför trädgården, hon är ganska harig vilket ju bara är till sin fördel. Midori ett riktigt vilddjur när det kommer till jakt! Plötsligt ligger det en fångst på hallmattan som hon stolt vill visa upp. Hon har ett eget gömställe också när man jagar henne på skoj (hon älskar det) slinker hon alltid in under en öppning i verandan. Midori är verkligen en helt magiskt fin liten katt både till det yttre och inre och jag är så glad att jag tog hand om likörfamiljen för annars hade jag ju aldrig träffat henne. Hon är verkligen en liten skatt.
Hälsningar Sofia


2012-07-04

Spiderman
Adopterad 2012-04-15

Hej!
Spiderman trivs jättebra med oss och jag och katten Jonte trivs jättebra med honom. Jonte och Spiderman leker och busar mycket tillsammans. Spiderman är tuffare och vågar hälsa när det kommer besök. Han är också otroligt kelig. Hade min dotter och hennes barn en nyfödd bebis boende här ett tag. Det var Spiderman som vågade sig fram först till bebisen och låg gärna nära och luktade på bebisen. Jonte tog flera dagar på sig innan han vågade gå nära. Babygymet och babysittern försökte Spiderman lägga beslag på, de grejorna tyckte han mycket om.
Så vi har fått det jättebra tillsammans.
Med vänlig hälsning,
Marie


2012-06-20

Bagheera och Baloo
Adopterade 2009-01-27

Nu har det gått tre år sedan Baloo och Bagheera kom in i våra liv och vi har njutit varje dag.
I början var herrarna lite avvaktande. Baloo var den som fann sig först och det tog inte lång tid innan Bagheera hakade på. Efter bara någon vecka hade Bagheera funnit sin sovplats, tvärs över benen på Per-Erik, varje natt. Numera sover han oftast på sin filt vid elementet men det händer att han fortfarande hoppar upp i sängen och sover. I början blev Bagheeras astma sämre och han fick problem med magen. Efter en tripp till veterinären fick han en ny medicin och specialmat och han blev bara efter någon dag som en helt ny katt. Han äter regelbundet astmamedicin men har nu gått över till att äta vanlig mat.
Det är fart på de båda herrarna och fick Baloo välja så skulle han nog helst aldrig mer gå på golvet. Han har två stora klösträd (en på varje våning) där han ofta huserar. Här finns även hans sovplats. Båda två ägnar en del av dagen till att spana efter fåglar. Många blomkrukor gick i backen innan allt fann sin plats. Småfåglarna har dessutom lärt sig i vilket fönster de sitter och brukar flyga nära för att retas.
De är olika till sättet, Baloo är ganska rakt på och vill gärna vara med överallt och ha full fart. Han älskar olika brummande maskiner och vill gärna hjälpa till när det ska meckas och skruvas. Bagheera däremot gillar att ha det lugnt och tyst förutom när han själv pratar. Han ligger gärna i knät och myser. Det kan dock bli full fart på honom med och han gillar att gömma sig i de olika tunnlarna som vi har och skrämma livet ur en intet ont anande Baloo.
Ska man ta ett bad i detta hus så har man alltid två pratglada katter som sällskap på badkarskanten. De vill gärna provsmaka vattnet lite också.
Några koppelpromenader och en tur till stugan har vi också hunnit med. Det är något som alla uppskattar. Det är roligt att se hur de tar till sig allt och utforskar det de ser. Baloo som är en småkrypsfantast satt sig under en gran och verkade tycka att han var i himlen.
Vi har aldrig ångrat att vi adopterade Baloo och Bagheera och det känns som om dom är lika nöjda med oss.
MVH
Linda och Per-Erik


2012-06-17

Sigurd (Sigge)
Adopterad 2012-05-26

Hej!
Sigurd (Sigge) heter numera Holger eftersom närmaste människogrannen heter Sigge, han är en hygglig och hjälpsam man men vi vill inte i onödan lockropa på honom…
Nåväl, nu om Holger, vars fullständiga namn egentligen är Carl-Holger. Vi föll för honom omgående i slutet av april i hans jourhem. När vi träffade honom var han en smärt ung katt, glad och artig. Tillgänglig men samtidigt lite blyg faktiskt. Lekfull.
Hans inskolning hos oss har gått väldigt smidigt även om Samvetets Lucille, katt och värdinna, har hållit honom på lite avstånd. Han är i hennes ögon en ung spoling som i viss utsträckning ska sättas på plats, trots att han är så artig. Holger fick vara inomhus den första månaden men vårt hus är ganska stort så han hade en del att göra för att bekanta sig med samtliga vrår och gömslen. Nu har han dock installerat sig utomhus. Han har drygt 3000 kvm tomt att disponera liksom en rejäl skog inpå knuten och inga trafikerade vägar i närheten. Känns tryggt och fritt att ha det så för båda katterna.
Holger håller vikten. Han äter med god aptit – blötmat till huvudmål och torrmat som snacks – men verkar ha en sund inställning till ätandet. Ingen fixering. Dessutom rör han ju på sig en del tack vare utomhuslivet.
Vi är väldigt förtjusta i Holger. Han är lätt att leva med. Han klöser inte i några möbler utan hittade direkt klöspelare och den oemotståndliga dörrmattan i hampa. Duktig pojke! Dessutom är han kommunikativ och social, han pratar en del. Tar kontakt. Och Lucille har mjuknat, hon pussar på honom och har koll på hans uteliv. Ibland fräser hon lite för att tala om vem som bestämmer. Och det finner han sig i eftersom han är en modern katt som inte har något emot kvinnligt ledarskap.
Med vänlig hälsning,
/Katarina


2012-06-11

Waterloo
Adopterad 2012-03-11

Vi fick Waterloo, eller Embla som hon nu heter, vid juletid 2011 som jourhemskatt och hon har verkligen varit den bästa julklappen någonsin! Då hon flyttade hem till oss var hon en liten blyg kattunge, men nyfiken. Idag är hon drygt ett halvår och hur busig och gosig som helst. Hon älskar att bli klappad och slänger sig ner på golvet och visar magen bara man tittar på henne. Hon trivs jättebra med våra två andra Samvetetskatter, Einride och Trym, vars Samvetetsnamn är Sätra och Cohen. Embla och de två andra katterna har nu lärt känna varandra väl och Embla fungerar lite som en lugnande styrka om de andra två bråkar. Hennes orädda sätt och stora hjärta gör att ingen, varken katt eller människa, kan vara arg i hennes närhet. Hon gillar att ligga på tangentbordet eller att sitta ute på balkongen och spana på insekter. Men det allra bästa är att spanande springa med ett riktigt stort gosedjursbyte, i hennes egen storlek, i munnen fram och tillbaka mellan olika rum för att hitta det bästa gömstället för det.
/Elin och Magnus


2012-06-10

Fox
Adopterad 2012-03-15

Fox har nu bott hos oss i dryga tre månader. Det vill säga med mig, mina två inneboende och katten Tigge. När hon kom var hon en väldigt försiktig och osäker liten katt med ett konstant vaksamt uttryck i ögonen. Men ganska snart började hon trevande att utforska sitt nya hem och göra det till sitt eget. Hon har haft en stadig utveckling sen dess, mycket tack vare Tigge som när han väl accepterade henne i sitt revir blev hennes storebror och idol. Hon härmar honom i allt och har på så vis lärt sig att väldigt få saker här hemma är farliga. Detta inkluderar mig. Hon är numera en otroligt kelig liten tuss med en fantastiskt mjuk och vacker päls i svart och guld. Aptiten är god och hon har ökat till en bra kroppsvikt för sin storlek. Den roligaste förändring hon har genomgått är att hon har blivit en smula kaxig. Hon drar sig inte för att sno mat ur Tigges skål eller att brotta ner honom i sängen, trots att han är mer än dubbelt så stor som hon. Vår Foxan kommer förmodligen aldrig att bli den typ av katt som man kan göra vad som helst med, och det kommer att ta ytterligare tid för henne att vänja sig vid vissa saker, men det spelar ingen roll. Det som är viktigt och glädjande är att det syns på henne att hon mår bra, att hon är trygg i sitt eget hem och att hon vill mer själv. Vi bara njuter av att ha henne här.
Vi vill återigen tacka så mycket för att ni finns!
MVH Maria, Fox och Tigge


2012-06-03

Cassandra
Adopterad 2010-06-24

Det var en tisdag i april 2010 som jag kunde hämta Cassandra. Tidigare hade jag två honkatter, Miranda och Radamsa (mor och dotter) och sladdpojken Tiger. Men Radamsa och Miranda försvann ur våra liv åren efter varandra och Tiger blev oerhört moloken av att vara ensam. Så jag beslöt att hitta en ny kattdam åt honom att umgås med.
Det vore kanske en överdrift att påstå att Cassandra till en början var särskilt överförtjust när hon upptäckte att hon just fått jobb som sällskapsdam åt en egenkär, lejonfärgad soffpotatis och pajas vid namn Tiger. Han däremot blev glatt överraskad, fjäskade och stod på. Men det hade han ingenting för de första veckorna – Cassandra fräste åt honom och stack och gömde sig i mitt arkivskåp så fort han blev närgången. Tack och lov så rubbade det knappast Tigers cirklar – han är så fast övertygad om att han är underbar och älskad av alla och dessutom är det välbekant för honom att leva med bossiga kattdamer. Fräsandet tog slut efter en tid – nu fnyser Cassandra bara åt Tiger och hans konster. Hon anser förmodligen (med all rätt!) att han är en stor men ofarlig fjant.
Cassandra beslöt att mitt arbetsrum var hennes revir och det dröjde inte många veckor innan Tiger snällt bad om lov innan han gick in dit. Jag upptäckte också att Cassandra gillade att ligga och sova i små utrymmen – det gör henne trygg – så hon fick min gamla mangelkorg till sin egen. Hon älskar att ligga vid datorn när jag sitter där och då måste det gosas och klappas annars draperar hon sig över tangentbordet.
Cassandra är ingen demonstrativ katt. Hon lägger sig inte så ofta i knät eller i min säng på nätterna – förmodligen eftersom Tiger redan brett ut sig där. Men hon har mutat in sina gosstunder och sina gosplatser och är försynt tillgiven och sällskaplig. Hon pratar sällan men hon kommer alltid och hälsar när jag varit borta och kommer och säger god morgon när jag stiger upp – självklart inte innan eftersom hon är diskret och väluppfostrad. Men även om hon inte säger så mycket så har hon en oerhört uttrycksfull svans! Hon ringlar den elegant och talar om exakt vad hon tycker och tänker om saker och ting – om Tiger blir för närgången så vänder hon sig om och sveper svansen nonchalant över huvudet på honom. Hon och Tiger leker också numera – ”kom och ta mig om du kan” – ”tassboll” med en neongrön gummiboll och ”gömma råtta” under byrån.
Vi är hemma i stan halva året och ute på Gräsö andra halvan – stora lekytor men inte lika tryggt tycker Cassandra. Någon kattdörr hade hon förmodligen aldrig sett förut och första sommaren gick hon ut genom den efter ett tag men aldrig in, vilket gjorde att jag fick springa och öppna åt henne alla tider på dygnet. Eftersom hon sällan ber om något så satt hon bara utanför och väntade tills jag kom. Ibland tror jag att hon faktiskt var innekatt innan hon blev hemlös – hon går naturligtvis ut och ser ut att gilla det, men hon verkar mer grundtrygg inne i lägenheten. Hon älskar att sitta på vår inglasade balkong och titta på fåglar, hon använder vårt klösträd mycket mer än vad Tiger gör.
Det är ju inte roligt att spekulera i vad för otrevligheter som kan ha drabbat henne innan hon hittades och kom till katthemmet, men hon är oerhört rädd för främlingar och sticker in i arkivskåpet respektive under altangolvet så fort någon kommer – till och med mina bara som hon borde känna igen vid det här laget. Men för övrigt verkar hon må bara bra.
Vad Cassandra egentligen heter vet ju ingen utom hon själv. Men kärt barn har många namn och vi kallar henne oftast Lilla Mu. Det blev så en underbar dag första sommaren hon var här när hon skuttade omkring bland gullvivorna som en yster liten svart och vit Bregott-kalv.
Tack för vår Lilla Mu!
Gabriella och Tiger


2012-06-02

Cikoria
Adopterad 2011-04-11

Cikoria har blivit en mycket tryggare dam sedan vår lilla familj flyttade till större lägenhet. Hon ligger som oftast i soffan och breder ut sig. Hon har dock inte riktigt vant sig vid att man går fram till henne, då pilar hon iväg snabbare än kvickt. När man väl har satt sig kommer hon mer än gärna och stångas som en liten getabock för att få bli kliad och klappad.
Hennes favoritsysselsättning är att ligga på rygg och bli kliad på magen, länge. Då spinner hon som om hon vore en liten traktor. Det är ingen tyst liten flicka direkt! Hon har även lärt sig att det där med hårborsten ju är tipptopp, jag skulle säkert kunna kamma henne i timmar utan att hon tröttnade.
Hon har lyckats äta upp sig ordentligt så jag har fått ta tag i saken och sätta henne på diet.
Med vänliga hälsningar,
Denise


2012-06-02

Vicky
Adopterad 2012-03-03

Hej!
Det har gått väldigt bra med Vicky från allra första stund. Förutom ett litet fräs när min andra katthon, Samvetets Ada, stack in huvudet i transportväskan direkt vid ankomsten så har det varit helt lugnt. Hon är upp över öronen förälskad i min hankatt Iste och försöker med alla medel få hans uppmärksamhet så ofta det bara går.
Hon är även väldigt glad i människor och tycker om att få besök. Att göra de andra katterna sällskap på inglasade balkongen är också en riktigt höjdare!
Vicky är en otroligt mysig liten tjej som helst vill kela hela tiden. Jag har mer än gång snubblat över henne då hon gärna stryker sig runt benen när man t.ex. står och lagar mat. Vicky visade sig vara en perfekt medlem i vår lilla flock och jag är så glad att hon fick flytta hem till mig! :-)
Tusen tack till Samvetet!
Mvh Sussi & kattrion


2012-06-02

Piripiri
Adopterad 2012-03-07

Hej!
Det har fungerat mycket bra hittills och vi trivs med varandra. Hon rätt bekväm i sitt nya hem. :-) Hon gillar att vara i centrum och då kan hon hoppa upp på bordet i vardagsrummet för att sitta där och prata en liten stund. Hon säger hej till oss när vi vaknar eller kommer hem, kommer fram och hälsar. :-) Hennes favoritställe att vila och sova på är det mjuka ryggstödet på vår fåtölj i vardagsrummet, där har hon bäst översikt och koll på allt som händer. Hon gillar även att sitta på fönstret och spana ut på fåglar, bilar, folk mm. När hon vill vara ifred så brukar hon gå till någon av våra sovrum, ibland ligger hon under sängen, men det var mest i början när mycket var nytt för henne.
Hon är inte rädd eller obekväm med barn eller främmande, hon är rätt oberörd av besök. :-) Piri är i allmänhet en jättesnäll, social, lekfull, mycket charmig och stilig dam. Med mycket goda toalettvanor, trots att det var lite rörigt vid vår flytt. Hon gillar att leka med små möss och bollar, hennes favorit är dock fjädrar. :-)
Det som Piri tycker är jätteläskigt är dammsugaren, då gömmer hon sig under soffan eller går direkt till ett annat rum.
Vänliga hälsningar från oss och PiriPiri


2012-05-11

Lobo och Melba
Adopterade 2012-02-29

Hej

Lobo och Melba har en ny favoritplats på balkongen, i en kruka med humle. Där sitter båda tillsammans och tittar ut på cykelvägen som går förbi nedanför. De har också fått gått ut i koppel, Melba är lite reserverad i början men efter en stund brukar nyfikenheten ta över och hon ger sig ut på upptäcksfärd. Lobo å andra sidan har redan utforskat stora delar av vårt område och vill inte gå in igen, han har försökt att jaga några humlor och fåglar men alla har varit för snabba för honom.
mvh Emma


2012-05-07

Douglas
Adopterad 2012-02-25

Hejsan!
Douglas mår bra och vi trivs fint tillsammans. Han är en riktig kelgris, ligger alltid i mitt knä och myser när vi ser på TV tillsammans. Han sitter gärna i fönstret och spanar på intressanta saker som rör sig därute. Han har varit ute med sele på verandan och det verkade som han tyckte det var lite skrämmande. En rolig sak är att Douglas säger till när kattlådan inte är ren nog.
Lite kattfnatt får han ibland så mattorna ryker. Han leker när han får lust men ligger för det mesta och bara mår.
Mvh Lennart och Douglas


2012-05-07

Fantasia och Galliano
Adopterade 2012-02-21

Fantasia och Galliano blev efter ca två månaders jourhemsplacering adopterade eftersom katterna och jag trivdes så bra tillsammans. Fantasia var redan från början väldigt social och nyfiken så hon hade inga problem att anpassa sig till den nya miljön. Galliano, som var mycket reserverad från början, har nu blivit en riktig gosis som alltid uppskattar att bli klappad. Både Fantasia och Galliano tycker om att upptäcka nya saker och sitter gärna på den innätade balkongen och tittar på fåglar och annat utanför. Till sommaren kommer de att följa med mig hem till mina föräldrars hus i Dalarna, där de trivs mycket bra. Påskveckan tillbringades där och de gjorde sig snabbt hemmastadda. Det roligaste är att det finns så många rum att upptäcka och stor plats att leka på. Det är kul att de båda har så olika beteenden och intressen, Galliano tycker till exempel om att leka med maten. Han slänger gärna omkring matbitar innan han äter dem och drar ibland iväg hela skålen någon meter från sin ordinarie plats. Fantasia förstår inte riktigt nöjet med detta och verkar tycka att han beter sig fånigt. Något som hon istället tycker är kul är att ligga under en filt eller ett täcke så att hon inte syns eller sitta i handfatet och försöka fånga vattenstrålen. Att springa och jaga varandra fram och tillbaka är, som tur är, ett gemensamt intresse.
Tack ska ni ha för att ha tagit hand om Fantasia, Galliano och alla andra katter som behövt det, jag ska se till att mina sötisar har det bra så länge de lever och är glad över att ha fått den möjligheten! :) Tack Samvetet för ert fantastiska arbete! Jag är mycket glad över att det var just Fantasia och Galliano som kom hit när jag och min kombo bestämde att vi skulle bli jourhem, de är så fina på alla sätt!
Hälsningar
Anna


2012-05-03

Fyris
Adopterad 2012-02-23

Hej!
Det går jättebra för Fyris som numera heter Freja. I början var hon mycket skygg och bodde uppe på badrumsskåpet. Efter ett tag började hon komma ner och utforska lägenheten på nätterna och till slut flyttade hon in under sängen istället. Sakta men säkert har hon blivit tryggare och rör sig numera oberört runt i lägenheten. Hon har upptäckt att det är ganska mysigt att ligga uppe i sängen men föredrar fortfarande undersidan på dagtid. Jag har nu börjat öva på att röra vid henne, vilket inte är så populärt, men det går bättre för varje gång. När hon inte sover under sängen älskar hon att fara runt och jaga sina leksaker. Hårsnoddar är en klar favorit.
Hälsningar
Karolina


2012-05-03

Anubis
Adopterad 2008-01-17

Hej!
Anubis mår utmärkt, han har vuxit upp till en mycket sällskaplig liten herre som gärna sover på mattes mage. Sedan han kom till oss har familjen utökats med två småsystrar, en mänsklig och en i kattform. Han trivs till skillnad från vår gamla sura kattdam bra med båda. Hemma i Uppsala är han en lat innekatt som trivs i sitt soffhörn eller i solen på balkongen, men i sommarstugan förvandlas han till en panter och musjägare av rang. Han är fortfarande lite rädd för hastiga rörelser och fötter som kommer mot honom, och ibland när han varit ute har han fått för sig att alla människor är farliga. En gång smet han ut ur lägenheten och bosatte sig i ett grävlingsgryt, men då fick vi hjälp av Samvetet med en fälla och så snart han var infångad var allt precis som vanligt igen. Nu i slutet av maj kommer hela familjen med tre katter att flytta ut på landet, och vi är helt säkra på att Nubbe kommer att trivas som fisken i vattnet eftersom han kommer att kunna vara ute på ett tryggt sätt utan att råka ut för en massa läskiga människor som skräms. Tack för att vi fick ta hand om denna fantastiska, fega, mjuka, snälla lilla personlighet!
Hälsningar
familjen Othén


2012-05-01

Konstapel Kask
Adopterad 2012-02-21

Hej!
Konstapel Kask var redan från början väldigt sällskaplig och kelig. Konstapelns favoritsysslor är att leka, sitta i fönstret och spana ut, sova i garderoben på dagarna och såklart gosa, så mycket det bara går. Sitter man vid köksbordet vill han ligga i knät, ligger man i soffan vill han ligga bredvid och när det är sovdags är han snabb upp i sängen för att få plats.
När han i början hade insett att det var med oss han skulle bo höll han oss glatt vakna mellan 4-6 på morgnarna genom att leka med allt han kunde hitta. Vi var ganska trötta när vi gick upp kl 6 och då passade han på att mysa ner sig i sängen för att ta igen efter den vilda morgonen :P Konstapeln verkar nu även insett hur skönt det är att sova på morgnarna vilket vi uppskattar! Vi har mycket myspys här hemma och även en hel del lek vilket jag tror, och hoppas, att Konstapeln tycker om lika mycket som vi!
Mvh Anneli


2012-04-12

Soriano
Adopterad 2011-12-15

Hej
Soriano mår bra och trivs. Han är fortfarande glad i mat men vi har börjat köpa foder hos veterinären. Han mjauar tidigt på morgonen för att bli serverad mat. :)
Han gillar att springa efter snöre samt att sitta i fönstret och tittar ut, på morgonen bankar han på fönstret så att vi ska vicka på persiennerna så att han kan se ut! Vi har provat att gå ut med honom i sele, men han lägger sig platt på marken mest hela tiden.
Soriano sover gärna mitt på sängen samt sitter på en egen stol och tittar på när vi äter. Han är väldigt lugn och ligger gärna och tar det lugnt. Vi trivs väldigt bra med Soriano.
Mvh
Karolina, Johan & Soriano


2012-04-10

Hammadali och Blixten
Adopterade 2010-12-08 och 2012-01-10

Hej Samvetet,
Hammadali hade bott hos oss i drygt 1,5 år (ca 7 månader som adopterad) när Blixten kom som jourhemskatt. För Hammadalis del innebar detta att hon helt plötsligt var den modigaste katten i huset och tog sig an rollen som busgängets ledare galant. Hon har verkligen blomstrat sedan Blixten kom och i takt med att han slappnar av, blir deras lekar vildare. Det roligaste de vet är att springa från sovrummet in i vardagsrummet, tillbaka samma väg och hoppas upp i sängen och skrämma livet ur husse och matte. :) Det busigaste de kan komma på är att smyga in i garderoben och lägga sig på mattes hylla med byxor. Detta har resulterat i osedvanligt stora inköp av klädrullar för varje morgon måste matte rulla byxorna. Däremot, lustigt nog, så kan matte, om hon råkar vara i närheten för att se busstrecket, med lugn och bestämd röst säg att där får ni ju inte vara och vips så hoppar två skamsna katter ut ur garderoben.
Att Blixten och Hammadali har hittat varandra är en underdrift, de är verkligen bästa vänner, i skrivande stund ligger de i sängen och tvättar varandra. Att vara i sängen med varandra, men helst med både husse och matte, är det bästa de här två katterna vet. Får de välja ska de sova med oss varje natt, gärna ligga på ben/armar/mage/rygg för att känna tillhörighet och vara riktigt nära. Inte minst när husse och matte myser med en film i sängen så vill båda dessa underbara varelser vara med, intresserat och nyfiket följer de Tom Cruises jakt på rättvisan i Mission Impossible. Det är det som den bifogade bilden visar.
Det finns inget bättre än att komma hem till de här två, det är otroligt hur mycket skratt och kärlek de ger oss. Stort TACK till er på Samvetet som gör ett fantastiskt jobb med att ta hand om dessa stackars katter och öppnar ögonen för andra människor att det inte är så svårt att hjälpa till. Det ger 1000-falt tillbaka.
Hälsar Hammadali, Blixten, Christian och Sara


2012-04-08

Herkules och Doris
Adopterade 2008-04-15

Hej alla på Katthemmet!!
Här kommer hälsning från oss.
Herkules har bytt namn till Morrisson men kallas mest för Morris. Vi har flyttat och bor nu i Pelle Svanslös gamla kvarter så det finns katter överallt.
I nästa vecka har vi bott hos vår matte i 4 år. Vi har det bra här. Matte är snäll och är hemma mycket. Det tycker vi är bra. Just nu är hon inne hela dagarna och bara nyser.... och ligger i sängen. Det är jättebra för då blir det ingen dammsugning!
Mjau till alla katter och till er andra!!
Doris och Morris


2012-04-03

Tjellbur
Adopterad 2012-02-08

Hej,
Tiger har det bra, njuter av livet i fulla drag nu när våren är här. Hans favoritplats är i fönstret där han kan tittat på allt som rör sig utanför. Han är väldigt social, han ska vara med överallt där man är. Han älskar sina kära leksaker då han brukar väcka mig mitt i natten med sina vilda lekar.
Hälsningar
Jonas & Tiger


2012-04-03

Princess, Kavat och Bayswater
Adopterade 2011-10-05 och 2012-02-02

Hej!
Det går jättebra med katterna, som nu är omdöpta till Skade (Princess), Sejd (Kavat) och Sesat (Bayswater).
Skade var väldigt social redan från början medan Sejd var skygg och helst gömde sig under datorbordet eller bakom böckerna i bokhyllan. Det tog dock bara några dagar innan hon vågade sig fram. Sesat fick komma till oss några månader senare och var orädd redan från början, vilket var tur eftersom de andra två, speciellt Sejd, hade mycket väsande för sig mot nykomlingen. Nu är de integrerade alla tre och leker vilt med brottningsmatcher, jakt i full fart över golv och möbler men kan också sova ihop i en "katthög" när andan faller på. Snören, kartonger och små leksaksmöss är absoluta favoritleksaken för alla katterna även om en laserpekare inte är så dumt det heller.
Skade charmar alla, är helt orädd och ligger demokratiskt i allas knä och spinner. Hon är också en liten mattjuv så man får inte vända ryggen till sin korvmacka hur som helst. Det enda vi sett hittills att hon inte äter är blodapelsin. Skade är supersocial och kommer alltid och möter en i dörren med höga pip för att ta ut sin rättmätiga mängd av gos. Favoritplatsen är högst uppe på en bokhylla där hon ligger och tittar ner på omvärlden. Skade är väldigt energisk och initiativrik... på gott och ont. Hon drar också med sig Sejd på sina aktiviteter, vi tror att Sejd ser henne lite som en förebild.
Sejd är lite blygare och gillar fortfarande inte för mycket folk menvom vi nöjer oss med en kompis här så kan hon tänka sig att klättra upp i deras knä och sova. Hon är en riktig liten gosekatt och kommer gärna upp själv och parkerar sig i knät, på magen eller vart hon nu känner för. Hon vill gärna bli kliad på sin silvervita mage. Vi kallar henne ibland för kollapsande katten för om man tittar på henne så lägger hon sig genast ner och väntar på att bli klappad. Hon har också en fantastiskt mjuk och tät päls! Enda gången hon surar är när det är dags för kloklippning.
Sesat är en väldigt nyfiken katt och kommer på väldigt mycket bus. Hon älskar att slicka på plast av någon anledning och har en stor hobby i att peta ner saker i handfatet. Tunnla när man bäddar rent i sängen är också roligt. Hon är väldigt sällskaplig och om man inte är snabb nog att klappa när hon kommer så går hon upp på bakbenen och tar tag i ens hand med framtassarna och drar den mot sitt huvud. Hon är också en "lådsnobb" och vi hade en jobbig tid i början när hon först hatade våra PeeWeelådor och sen, när vi skaffade vanliga lådor med sand, hade väldigt svårt att acceptera att de måste delas med de andra katterna.
Vi är kort sagt helt charmerade av våra små nytillskott, flera bekanta har också blivit det och funderar på att adoptera.
Mvh
Ann-Britt & Mikael


2012-03-29

San Miguel
Adopterad 2011-08-02

San Miguel som nu kallas Sami kom till oss en fin sommardag. Han blev genast väl mottagen av vår andra katt Leo och det gick verkligen över förväntan! Sami är så otroligt nyfiken så det vann över rädslan och det tog inte alls lång tid förrän han hade gjort sig hemmastadd.
Både Sami och Leo är nyfikna så vad man än gör så är de med och kollar. Det som är lite roligt är att det bara skiljer en dag i ålder mellan killarna. De busar mycket tillsammans och verkar gilla varann.
Snart börjar det bli så varmt så de kan vara ute på den inglasade balkongen som är en favoritplats. Sami är en liten goskisse men sitter tyvärr inte i knä lika ofta som matte skulle önska...
Vi är så otroligt tacksamma för att Sami vill bo hos oss och tacksamma för Samvetets fantastiska arbete!
Hälsningar från Jessica, Kent, Sami och Leo


2012-03-28

Bengan
Adopterad 2011-12-11

Hej
Det tog några dagar innan Bengan vågade komma och hälsa på oss efter inflyttningen. Nu är det sällan som han gömmer sig på stolen under bordet. Det är dock en bit kvar innan han litar på oss helt och hållet. Bengan är väldigt kelig och vill ofta bli klappad
Jag tränar honom nu med att lyfta, bära honom, klappa på magen och ta på tassarna. Första gången jag försökte klippa klorna var han inte alls med på noterna men nu ligger han kvar, även om han är inte så förtjust.
Han älskar att sitta på balkongen och titta på fåglarna när han inte sitter på akvariet och skrämmer fiskarna eller ligger på strykbrädan och sover. Han sover oftast brevid Hasse och säger till honom på kvällen när det är dags att sova. På morgonen när han vill ha mat och sällskap väcker han Hasse genom att jama honom i örat samt kliva och klampa på honom tills han kliver upp.
En lustig sak som Bengan har gjort från början är att han lägger sina leksaksråttor i matskålen, det är så sött. Han brukar leka med oss eller sig själv på morgonen och kvällen, däremellan ligger han gärna och sover. Vi har även åkt bil med honom och det gick väldigt bra.
Hälsningar Kristina


2012-03-17

Lexus
Adopterad 2011-12-27

Lexus kom till oss strax före nyår 2011. Hon är en trevlig och sällskaplig katt men bara på sina egna villkor! Hon kommer till oss och vill kela och hon kan spinna så det dånar i huset. Min yngsta dotter skulle gärna vilja komma till henne och har suttit långa perioder och väntat i trappan utan resultat. Men så fort hon satt sig i soffan så visst kommer Lexus smygande. Lexus är också rolig när det kommer till maten. Blötmatssåsen är det enda som gäller. Hon tokdissar hela skalade räkor eller bitar av kyckling som hon får när vi lagar kycklingmiddag, det passar minsann inte! Och inte heller bitarna i blötmaten. Sedan kan hon sitta i köksfönstret i timmar och sukta efter fåglarna på fågelbordet. Vi undrar alla hur hon skulle bete sig då, om hon faktiskt fick en hel levande fågel eller ekorre? Hon är heller inte någon fotomodell och som ni ser på bilderna var hon måttligt imponerad av att jag kom och störde.
Mvh Lisbeth


2012-03-16

Zenon
Adopterad 2011-12-10

Zenon is doing very well and is now feeling completely at home with us. At the beginning he was very shy when we had friends over and hid under the bed, but now, curiosity is winning and he comes out and says hello to everyone. He likes to cuddle a lot and to play around, whether it is with Evelynes hairband, a string of wool or with his toys. He especially likes the little plastic eggs you find in the Kinder surprise which we filled with a little bit of rice :) He also likes to make sure that we wake up in the morning and as soon as the alarm goes off (sometimes even before that) he jumps on the bed and walks all over us making sure that we wake up and give him the appropriate amount of cuddles in the morning.
Best Regards,
Philip & Evelyne


2012-03-16

Brie och Miranda H
Adopterade 2012-01-07

Hej hej!
Vi trivs väldigt bra tillsammans alla tre!
Miranda vill alltid ska vara med, det räcker med att man reser sig för att hämta telefonen för att hon ska hoppa upp och följa efter. Brie är lite lugnare på dagarna och brukar ligga och sova antingen i solen på soffan eller andra lite mörkare platser till exempel under sängen.
På nätterna brukar dom först gosa i sängen men sen när man somnat börja springa runt och jaga varandra och varje morgon får man rätta till samtliga mattor och dukar i huset. Man blir också väckt av att Brie buffar på händerna och vill ha mat och gos.
Miranda leker helst med sina bollar och älskar att klättra runt på en gammal soffa som jag har stående på högkant i sovrummet. Där uppe kan hon också ligga och spana efter Brie som dock kan klättra på soffan hon också när hon känner för det.
När man kommer hem efter jobbet kommer båda kissarna för att hälsa. Miranda är pratig och berättar om dagen och Brie vill bli struken på ryggen och buffa lite på händerna. Båda katterna spinner som ångmotorer när dom gosar ner sig i knäet och är verkligen superkeliga.
Hälsar
Husse


2012-03-11

Daisy och Mimer
Adopterade 2008-05-03

Daisy och Mimer har det väldigt bra. Daisy var väldigt rädd i början och vi såg knappt till henne då hon gömde sig under diskbänken. Efter några månader började hon komma fram mer och mer och visade sig vara den keligaste katten jag sett. Nu är hon en väldigt glad och kelig katt. Mimer har tagit bra hand om henne. För snart två år sen tog vi över en katt från en granne, en hona som heter Poppy. Det har fungerat väldigt bra, alla tre verkar trivas bra med varandra.
Tackar för att vi fick adoptera katterna.
Mvh Stefan


2012-03-11

Nevada
Adopterad 2011-12-17

Cocos, som Nevada kallas, mår bra och är lycklig över att våren har kommit. Nu springer hon lyckligt runt på tomten och gottar sig över värmen och att det är allt torrare. På vintern ligger hon mest med sin snuttefilt i sängen och sover. Då är hon också bara ute två-tre minuter åt gången för att göra sin toalett. Hon är frisk och pigg och gillar att vara en del för sig själv men uppskattar också mycket när vi vill gosa lite extra. Hon kommer eventuellt få en ny kompis under våren, hon har visat att hon saknar kattsällskap.
Vänligen, Elaine


2012-03-09

Lucky
Adopterad 2011-11-10

"Kissen" som jag kallar honom trivs jättebra. Han är inte som andra katter som jag är van vid, han hoppar knappt upp någonstans och snokar inte heller. Kissen har även bestämda åsikter om kosthållningen, strömming, räkor, tonfisk etc passar inte... Han är väldigt pratglad och kommer alltid till dörren när jag kommer hem och även när det kommer besök. Han har sina favoritsovplatser men ligger ofta i sängen bredvid mig hela natten.
Kissen tycker om att sitta i fönstret och titta på fåglarna. det finns ett träd precis utanför där ofta talgoxarna håller hus. I sommar ska han följa med till sommarstugan och få känna gräs under trampdynorna i sin sele. Har provat selen hemma och det fungerar rätt bra men han kommer säkert bli platt som en pannkaka och vilja gå in för världen blir nog alldeles för stor och läskig för min fega innerkatt :p
Men, han är ett riktigt kap :)
Mvh Sofie


2012-03-08

Aretha och Lemur
Adopterade 2011-11-01 och 2012-02-20

Aretha, som numer kallas Skorpan, tog nog över både hem och hjärta när hon flyttade in för 1,5 år sedan. Hon har gått från att vara en ganska reserverad misse till en mycket framåt och social katt! Skorpan gillar rinnande vatten, myntamöss, spana på fåglar men det bästa verkar nog vara alla tupplurer man kan ta som katt! Sedan några månader tillbaka har familjen utökas av ytterligare en fröken, Lemur, som minst sagt satt fart på tillvaron. På några veckor gick hon från en liten fräsig fröken till ett busfrö som oftast är en hack i häl oavsett vad man försöker ta sig an. Lemur släpar alla sina byten till sängen, har hittat ett antal påsklämmor, råttor och skor där! Brukar vakna av att hon ligger tvärs över mig, tur att hon inte väger så mycket! Katterna kommer väldigt bra överens och Skorpan har blivit mer lekfull. Är mycket glad över denna match making!
kram matte


2012-03-07

Vera
Adopterad 2011-11-11

Vera är en söt och go misse som älskar att bli ompysslad och vara med i centrum. Helst vill hon ligga nära någon som kan klappa och kela lite, vid fötterna, på bordet eller till och med på tangentbordet vid datorn. När hon först kom hem till oss va förhållandet med vår äldre katt, Flizan, lite frostigt men efter ett par veckor var de kompisar. De leker ofta och har kul ihop samt delar både mat- och sovplatser.
Hälsningar Birgitta


2012-02-23

Hilda och Vile
Adopterade 2008-08-22

Hilda och Vile mår alldeles utmärkt. De har hållit ihop sen de föddes och de trivs fortfarande mycket bra tillsammans!
Hilda är en bestämd kattdam som gör precis som hon vill. Allting ska vara på hennes villkor. Hon vill gärna bli klappad, på sina villkor förstås, och sover ofta bredvid oss i sängen på natten. Ett annat favoritställe är det lilla huset på klös- och klätterställningen där hon antingen ligger och sover eller spanar på oss andra. Favoritleksaken är en liten tygmus.
Vile är en pratglad, social och oerhört kärvänlig katt. Han älskar att bli kliad på magen och buren på axeln. Han sover allra helst på sin plats uppe på en garderob där han har utsikt över hela rummet eller i fåtöljen i vardagsrummet. Favoritleksaken är ett tyghjärta, ett julpynt som han snodde en jul.
Ibland sover de tillsammans på garderoben eller på vår säng. Fönsterbrädet i vardagsrummet är en gemensam favoritplats. Att busa med varandra eller att på egen hand rusa runt i lägenheten med diverse leksaker är oerhört kul!
Hälsningar
Charloth och Martin


2012-02-22

Lucy
Adopterad 2011-12-13

Hej
Det funkar jättebra med Lucy, hon har vuxit till sig lite grann och har gjort sig hemmastadd! I början var hon och Pi inte "bästisar" men nu funkar det helt okej, nu kan man komma in och se dom tvätta varandra vilket känns kul. Lucy gillar att bråka lite med Pi och plaska med vattenskålen, helst med en isbit i. Hon är jättemysig och vill helst ligga så nära som möjligt.
Vi är jätteglada att vi fick adoptera henne från er.
Mvh Hanna, Magnus, Pi och Lucy


2012-02-16

Oxalis och Oleander
Adopterade 2011-10-16

Hej!
Allt är toppen här. Alla sex trivs jättebra med varandra. Ja, dels är det ju vi människor och så hade vi två katter sedan tidigare. Nu får den lugna damen vara ifred och den vilda damen röjer runt med killarna, vilket var precis vad vi hade hoppats på.
Killarna har lite roliga saker för sig som har gett oss många skratt. Dels är det en liten kör som stämmer upp på morgonen vid frukosten. Blötmaten kommer inte ner på golvet tillräckligt fort. Oleander är ett riktigt litet matvrak som tycker att allt som matte äter det kan även jag äta. Oxalis däremot är lite kräsnare, men föredrar att leka med maten, så i köket så ligger det torrfoder över hela golvet. Han tar en stor skopa med tassen ur skålen så att de hamnar på golvet och sedan är det full fart till han anser att bytet är dödat. Först då äter han upp torrisen.
Oleander har sin specialitet med att döda husses strumpor och sedan stolt bära iväg bytet. Vid ett tillfälle så tvättade jag benlindor till hästen och då skulle han dra iväg med dessa. Det såg för härligt ut.
Deras favoritleksak är ett snöre som det är fastknutet ett godispapper i. Den jagas vilt med både smyg och gymnastiska hopp. När bytet är fångat bärs det stolt iväg av en av herrarna och genast följer den andra efter och jagar andra änden av snöret. Ibland uppstår riktiga dragkamper om vem som ska ha snöret.
På nätterna gillar de att ligga i eller vid sängen. Oleander vill ligga vid husses fötter med en fot som huvudkudde, medan Oxalis hellre ligger på en av bäddarna som finns bredvid sängen på var sin sida om huvudgaveln. I början kände de sig nog lite ensamma för då hade de en förkärlek att komma ca kl 3 på morgonen och ville ha kel. Först Oleander som gosade upp sig under hakan och vaknade matte inte så knådade han med sina små tassar på var sin kind. Av någon anledning så vaknade jag... När Oleander var nöjd så kom Oxalis och ville ha kel. Dock var hans metod något lugnare. Nu är de tack och lov så stora att de inte är lika intresserade av att väcka mig på morgonen förrän jag själv har vaknat. Då kelar vi alla tre istället.
När vi var och kastrerade killarna så tyckte alla att Oxalis och Oleander hade jättevackra namn, vilket vi också tycker.
Kram Carina och Björn
(bilder från tiden som kattungar)


2012-02-16

Adolf och Otto
Adopterade 2008-03-28

Hej,
Otto och Adolf sitter här med mig nu faktiskt, vi har det jättebra! De är helt otroligt charmiga och trevliga kattherrar! Dom vill alltid vara med överallt, Adolf ska sitta i knät eller ligga på ens mage (när han inte "bastar" på elementet). Otto är också sällskaplig men sitter gärna på soffkanten, eller gillar att göra spexiga skuggor i projektorn när man ser på film. Otto är ibland lite rädd för främmande, men han har tuffat till sig ordentligt. Han kommer alltid fram och hälsar, sedan håller han sig ofta i bakgrunden, men brukar komma fram igen efter ett tag. Lite roligt är också att han verkar ha väldigt specifikt tycke för vissa personer, som han tyr sig till med en gång och då är han inte rädd alls, nästan lite framfusig! Numera är de också ute-katter några veckor på sommaren. Vi har skaffat fäbod i Dalarna. Otto älskar det! Han är verkligen fenomenal jägare och tar massa sork (det finns gott om dem), klättrar på husen och tittar på korna. Adolf däremot är inte lika exalterad, han gillar dock att ligga och sola sig i farstun, men går sällan längre än så. Däremot är det ju kul att bossa runt med de två labradorerna som de bor ihop med i den lilla stugan, men det går också bra, även om de inte älskar varandra...
Ha det bra!
/ Elisabet


2012-02-13

Arizona
Adopterad 2008-10-26

Hej!
Arizona, eller "Zona" som vi kallar henne kom till oss som liten kattunge i oktober 2008. Hon var mycket efterlängtad. Dom första dagarna, kanske var det en hel vecka, gömde hon sig bland våra skor i hallgarderoben. Hon var mycket skygg och fräste mest när vi tog upp henne. Men det gick snart över. Hon har alltid varit en pigg liten krabat med betoning på liten. Hon är en mycket småväxt men kaxig katt. Vi har en Norsk Skogkatt i familjen också, som är ungefär dubbelt så stor som hon, men honom sätter hon ofta på plats, i alla fall vid matskålen. Arizona har ett litet lustigt beteende på sommaren. Då "flyttar hon ut" till en skogsdunge i närheten av vårt hus (vi bor på landet) dit man kan gå och hälsa på henne. Då och då bär vi hem henne igen för att vi vill ha lite koll på henne, men efter något dygn eller så är hon tillbaka i sin dunge. Fram på höstkanten flyttar hon in igen.
mvh Ylva


2012-02-01

Mini och Ferrary
Adopterade 2011-11-24

Hej!
Här går det jättebra, katterna har vuxit och blivit riktiga kelisar. Ferrary älskar att göra mig sällskap i soffan när jag stickar medan Mini är den teknikintresserade och "hjälper mig" när jag sitter vid datorn. De kommer välidgt bra överens, de leker med varandra och kelar. Båda katterna är ganska lata så jag försöker aktivera dem lite med lek. Har provat att gå ut med Mini i sele, men det var inte så populärt, det kanske var för kallt, ska vänta tillls det blir lite varmare och prova selpromanad igen.
Hälsningar Nathalie


2012-01-27

Lipton
Adopterad 2011-01-15

Vill hälsa en god fortsättning på det nya året till alla kattvänner. Lipton är ett riktigt charmtroll. Han gillar att hitta på nya upptåg och leta upp platser som är varma och sköna gardrober att krypa in i, men gillar också att sitta och spana i bokhyllan. Är man upptagen med annat slänger han sig gärna framför fötterna på en och berättar: Här är jag och jag vill faktiskt ha massage.
Innälvsmat har blivit en ny favorit. Allt som går att tigga från husfolket smakar gott.
Ha det så gott. Mvh
Anna och Mentor
Lipton


2012-01-27

Lilly och Simon
Adopterade 2011-10-02

Hej,
I höstas adopterade vi kattmamman Lilly som i sitt jourhem hade fött fyra kattungar. Vi fick förmånen att adoptera både Lilly och en av hennes ungar, Simon, som vi nu kallar Simba. Att de fick fortsätta tillsammans har nog varit bra för både mamma och kattunge. Lilly är reserverad men vi jobbar på att vinna hennes tillit. Simba däremot hänger på i alla situationer, han är nyfiken, pigg och full av bus.
Vi är glada och tacksamma för våra nya familjemedlemmar,
hälsningar Anki, Rebecka och Elin samt marsvinen Splitt och Cousis :-)


2012-01-24

Stadsparkens Albert och Freja Liv Caerulea
Adopterade 2010-06-14 och 2011-11-12

Albert blev ”bryggan” mellan vår lilla hund och katten Katarina samt gjorde att vi fick ihop vår lilla flock. Han är en av de katter som kommer från kolonin i Stadsparken. Alberts favoritsak är att komma och gosa i sängen på morgonkvisten när väckarklockan ringer. Om klockan dröjer för länge så hjälper han till med själva vaknandet genom att tassa lite på oss, först med tassen, sen med klorna om det inte skulle hjälpa. Han är en väldigt glad och social kille och han är oftast först med att hälsa på oss när vi kommer hem.
Freja Liv Caerula är en mycket speciell liten tös. Hon kom till oss som jourhemskatt när hon bara var 2 veckor gammal. En liten, liten, föräldralös, svart, kladdig ulltuss. Med massor av vilja. Och röstresurser som hon gärna använde om man inte var snabb nog med matsprutan eller om man inte klappade henne konstant. Hon kurrade sig in i våra hjärtan på en dag ungefär. Freja är uppkallad efter ungdomens och livets gudinna, livet självt och en kombination av sina fostermammors namn. Hon blev nämligen genast antagen till den storfamilj vi hade i somras bestående av två jourkattsmammor och deras två kullar. Freja är den mest keliga katt du kan tänka dig. Hennes favoritsovplats är på någons hals med sin kind inkilad så nära det går. När hon möter oss i dörren börjar hon spinna så fort hon ser oss och springer fram och hoppar upp i famnen på oss. Om man försöker gå förbi henne i lägenheten får man ett upprört jamande ”MÄÄ!” Hon är helt enkelt den finaste katten någonsin.
/My & Marie


2012-01-22

Gräddnos och Isa
Adopterade 2008-06-14 och 2008-12-07

Min son och jag hade länge längtat efter att skaffa katt men vi var båda allergiska. Så för att prova oss fram fick vi komma hem till familjer som hade ”allergivänliga” kattraser: Sibirisk katt och Cornish Rex. Men vi kände båda av allergiska symtom vid dessa besök. En av familjerna tipsade om Bioresonansterapi för att bli av med allergin. Jag googlade och tog kontakt med en sådan terapeut och både min son och jag gick den behandlingen. Sen tänkte vi prova, och ett utmärkt sätt att testa var ju genom att först bli jourhem till en katt på Samvetet. Så fick vi vänta en vecka, och vad vi längtade… Allt gick bra och efter några månader ville vi ge Lillan (Gräddnos) sällskap. Vi fick då direkt ta hand om en katt som nyligen hade fångats upp och nästan svultit ihjäl – hon raglade när hon gick och var mycket smal. Vi hade nog tänkt oss en kattunge, men Isa var en sån personlighet att hon givetvis fick stanna. Ibland påminner hon om en hund, hon hoppar gärna efter saker, bär grejer i munnen och står alltid vid dörren och möter när vi kommer hem. Hon vill också vara i samma rum där vi är. Tyvärr blev inte katterna sådana kompisar som vi hade hoppats, men de har sällskap av varandra, de vill hålla till i samma rum, sover i samma säng om nätterna (mattes!) och kan numera ”pussas” efter att ha dresserats till det med hjälp av massor av kattgodis. Att båda är funktionshindrade på olika sätt var en tillfällighet: Lillan har förhårdnader på trampdynorna, så hon ”klampar” när hon går – rätt så förnedrande för en kisse kan jag tänka mig. Och Isa saknar svans, så hon balanserar inte så bra, men hon är mycket smidig så hon klarar sig bra ändå. Vi har nu haft katterna i snart 4 år, och känner inte av allergin. Nu kan ju det bero på andra saker, att vi har vant oss eller kanske inte är lika stressade – vad vet jag? Men vi mår gott med katterna och de verkar trivas – mycket kurr blir det!
I tidningen Kattliv nummer 5, 2011 finns en artikel om kattallergi, bioresonansterapi och andra behandlingsmetoder. Gräddnos och Isas kattägare är intervjuade och de urtjusiga missarna förevigade på bild.
Hälsningar från Inger


2012-01-19

Findus och Mister Li
Adopterade 2011-11-02

Hej!
Om man kan kalla det kärlek vid första mjauet så var det så. Jag och min sambo hade hälsat på kissarna i deras jourhem och behövde inte ens diskutera saken - vi ville ha dem. Och när de sedan blev hemskjutsade till oss och jag hörde deras mjauande i trapphuset så började jag faktiskt gråta. Så glad var jag över att de skulle bo här.
Och de har bara gett oss ännu mer kärlek sedan dess. I början var de lite avvaktande och undrade vad det var för märkliga människor som gullade med dem och skulle klappas hela tiden, men med tiden har de tytt sig till oss och nu kan man t.o.m. vakna mitt i natten av att Findus står och trampar i sängen och vill gosa, eller att Lisan (som Mister Li kallas) försiktigt nosar på ens mun för att se om man är vaken. Findus och Lisan är lite som Piff och Puff - Findus är den mer strategiska av dem två, t.ex. ligger han alltid och "sover" oskyldigt på byrån eller bokhyllan i hallen - alldeles perfekt för att bli klappad på varje gång någon ska gå genom lägenheten. Lisan är inte lika eftertänksam, han kan komma på att han vill gosa jättejättejättemycket och i nästa sekund komma på att det ville han ju inte alls det. Findus ligger som sagt mest i hallen, där vi "råkat" placera ut mjuka filtar och t.o.m. ett par kvarglömda gardiner. Lisan gillar att gömma sig under en filt under fåtöljen i vardagsrummet, eller att sitta högst upp i klätterträdet och skälla på fåglar. När det är dags för mat glömmer Lisan ofta bort att äta för att han måste kela med allt, och även om det inte finns något att kela med så kan man ju alltid pussas rakt ut i luften!
De är inte knäkatter, men om man är uppe och rör på sig så följer de med en som två små hundar, för att kolla läget. Speciellt spännande är det förstås att följa med in i köket, där det kanske serveras ugnsbakad lax med potatis, eller "tappade" ostbitar. I övrigt gillar de att fixa snygga frisyrer på husse och mattes krukväxter, samt att förbättra inredningen genom att råka putta ner fula vaser och blomkrukor. Till våren kommer de att få gå ut på innätad balkong, vilket jag tror kommer bli en stor hit ... katt-TV deluxe.
Kort sagt är de två fantastiska katter som ger oss massor med kärlek och gos, och vi är så tacksamma att de valde oss som husse och matte! Och tusen tack till er på katthemmet för allt arbete ni gör. Utan er skulle vi inte få bo med de här två små mjuka pälsbollarna!
Hälsningar Emma, Fredrik, Lisan och Findus


2012-01-19

Alva
Adopterad 2008-04-02

Hej!
Det har gått jättebra för Alva. Hon bor i en liten by på landet i Dalarna utan närhet till stora vägar. Alva är numera utekatt och lever livet, dock tycker hon att det är väldigt mysigt att ligga på varma platser då vädret inte tillåter utomhusaktiviteter. Grannkatten Bimbo är dock lite läskig, men inget hot då Alva lätt kan springa ifrån henne. =) Alva älskar sin husse över allt annat och blir riktigt bortskämd. Ofta pratar vi i familjen om "dagens-Alva", om vad hon hittat på för tokerier. =)
MVH Tilde


2012-01-16

Vilda Mathilda
Adopterad 2011-02-01

Hej!
Här kommer en hälsning från Vilda Mathilda, numera Milda Mathilda. Hon kom till oss som jourhemskatt och blev sedan vår katt. Milda Mathilda är en alldeles förtjusande och intelligent äldre kattdam som vet vad hon vill.
Det har dock inte varit helt problemfritt. Mathilda visade sig ha ett allvarligt hjärtfel samt leversvikt, som i sin tur berodde på giftstruma. Denna behandlades först med tabletter och sedan med radiojod på Ultuna. Tur att Mathilda är försäkrad! Blåsljudet på hjärtat är nu helt borta och hon har normala levervärden. Hon är också en mycket lugnare och mer harmonisk katt som njuter av livet igen och uppskattar att bli kelad med.
Vi är mycket glada att vi fått ta hand om Matilda och vi tror att hon tycker att det är ok att bo hos oss. Hon verkar nöjd med att vara innekatt och att det räcker med att gå ut på den nätade balkongen och att ta en promenad med husse i trapphuset ibland. På kvällarna kan hon trots sin ålder busa rejält och rusa runt. Hon är också en kommunikativ katt som talar om för oss vad hon vill, även om det inte alltid är helt lätt att förstå.
Tack till Uppsala veterinärmottagning som haft tålamod med oss och Vilda Matilda, vid veterinärbesök är hon definitivt inte ”Milda” Mathilda och tack till Samvetet för det värdefulla arbete ni gör!
Här berättar Milda Mathilda om hur hon har det: http://photopeach.com/album/e7g2nr
Hälsningar Annika, Lars-Göran och Milda Mathilda


2012-01-15

Stina
Adopterad 2011-10-02

Hej!
Vi blev jourhem för katten Lilly i juni 2011. Lilly var då högdräktig och födde fyra små rara kattungar hemma hos oss. Vi blev väldigt förtjusta i allihop, men då det inte var möjligt för oss att adoptera alla bestämde vi oss till slut för Stina. Stina var också den katt som våra två vuxna katter verkade fungera bäst ihop med. Vi är alla överlyckliga över att Stina har kommit till vår familj. Hon är en tuff liten krabat som gärna leker och busar med katterna Elsa, 5 år, och Cindy, 4 år. Cindy är väl måttligt förtjust i Stinas upptåg ibland, men Elsa har verkligen adopterat Stina som sin egen kattunge. Hon låter fortfarande Stina ligga och dia på henne. Snacka om att ställa upp som surrogatmamma! Stina har fått vara ute i trädgården i sele med oss. Hon tycker då mycket om att träna på att klättra i träden, allt under uppsikt av katten Elsa. Stina tycker också mycket om att hämta leksaker som hon går runt med och placera ut över hela huset. Hon är väldigt snäll och älskar att ligga i knäet och spinna. Vi är väldigt glada över vår nya underbara lilla familjemedlem!
Hälsningar från familjen Römer Bergstrand


2012-01-15

Fredman
Adopterad 2011-10-02

Hej!
Fredman har anpassat sig väl och kommer bra överens med vår andra katt Gösta. Han har lyckats skaffa sig ett alterego, Skatan, då han älskar att stjäla allt som blänker och prasslar. Badkaret är en favoritplats att bära leksaker till och sen leker han gärna däri med allt han släpat dit. Att sitta på balkongen och titta ut är också en favorit, dock tycker han att vi öppnar balkongen för sällan just nu. Han är väldigt tillgiven och älskar att gosa.
Vi är glada i att Fredman kommit till vår familj, nu behöver Gösta aldrig vara ensam längre när vi andra jobbar eller är i skolan.
Mvh Sara


2012-01-13

Stumpan
Adopterad 2011-07-29

Hej hej!
Panter, som Stumpan nu kallas, har det jättebra hos mig och mina två kattpojkar. Hon har särskilt fattat tycke för katten Bäver, jag ser dem nästan alltid tillsammans :) Hon är jättetrevlig och tigger sött, har tyvärr råkat lära henne det.
Hålla henne får man inte än, men man får gärna klappa. Mvh Saska


2012-01-12

Athos
Adopterad 2011-07-29

Hej!
Athos mår jättebra! Vi åkte till Värmland över nyåret och hade mysigt tillsammans. Han är fortfarande skeptisk till familjens hund men till sommaren kommer vi vara ute på landet en månad och då får Athos mer tid att lära känna de andra katterna och hunden. Alla jag känner och min familj har blivit lika kära i Athos som jag är! Varje natt ligger han på rygg brevid min kudde och vill bli kliad på magen.
Athos tycker om att leka med små grå möss och för några dar sedan fick han sällskap här hemma, en liten jourkatt. Kattungen är lite blyg, men jag är stolt över Athos som har varit jättelugn och snäll!
Stor kram Camilla


2012-01-10

Solero
Adopterad 2011-10-09

Hej,
Det har gott över förväntan bra med min kattflicka Solero som jag kallar Lillan. Hon verkar oberörd av namnbytet :=). Jag adopterade henne i september och vi har nu "bott ihop" ca 3 månader. I början var det förstås väldigt skrämmande för henne på en främmande plats med en läskig person som ville klappa och gosa med henne, men redan efter några dagar började hon vara mera mottaglig för kontakt. Hon är innekatt nu och verkar vara nöjd med det. Har varit ute med henne i famnen, men hon tycker inte om den stora vilda världen och vill helst in. Matglad är hon också. Hon har blivit en väldigt tillgiven och sällskaplig liten kisse som sover hos mig i sängen och håller stenhård koll på mig hela tiden, även i skrivande stund slappar hon bredvid datorn på bordet och låtsas sova. Lillan är en vacker blandning av olika saker: ljus- och mörkbrun, vitrandig, prickig, lite rund med små tassar, pratsam, tillgiven tjej, alltså är hon en perfekt katt och jag älskar henne mycket!
Med vänlig hälsning/Ulla


2012-01-06

Modig
Adopterad 2011-10-09

Hej!
Det går alldeles utmärkt för Modig (eller Herman som han numera heter). Han kommer väl överrens med den äldre katten Sigge. Kanske är han ibland lite för leksugen i Sigges smak men så är det ju med kattungar. För min egen del är det bara härligt när de jagar varandra eller brottas lite. Aptiten är det sannerligen inget fel på. Han är minst sagt glupsk så det blir till att hålla en lite striktare diet i framtiden. Han är kelig, go och kommer gärna och ligger i ens knä när man sitter vid datorn eller sover en stund i sängen om natten. Precis sånt som jag uppskattar med katter. =)
Mvh/ Simon


2012-01-06

Elsie Johansson
Adopterad 2011-11-02

Hej!
Allt har gått bra med Elsie! Hon gör små framsteg hela tiden, men det är fortfarande en bit kvar tills hon är som en "vanlig katt". De första dagarna hon bodde hos mig låg hon bara under sängen. När jag satte ner fötterna vid sängkanten på morgonen bemöttes de av ett argt fräsande! Sakta men säkert vågade hon komma fram och ta för sig. Det dröjde inte länge innan hon la beslag på min fåtölj och en stor tjock filt, dessa är nu mer hennes än mina. Hon är ganska lekglad och det är genom leken som jag jobbat med att få närma mig henne. Nu uppskattar hon att bli klappad, men jag får lura henne lite till det. Att komma fram och klappa henne när hon ligger och vilar går inte än, en hand som närmar sig är lite läskig (om det inte ligger något gott i den). Men att passa på att klappa henne när vi leker fungerar utmärkt! När man väl har börjat är det ju rätt skönt ändå! Hon spinner, följer efter handen och kisar nöjt med ögonen när hon blir kliad på huvudet. Hon har också börjat prata lite. När vi leker och hon tycker att jag är lite långsam med att slänga med snöret (favoritleksaken är en mus fastbunden i ett snöre) kurrar hon lite. I övrigt verkar hon känna sig trygg i lägenheten, hon kan busa runt som en liten vilde med leksaksmöss och sätter av i full galopp när de kastas iväg! Det var annat än när hon kom hit, då gick hon och gömde sig så fort något nytt kom fram istället för att gå och kolla läget. Hon håller sig ofta ganska nära mig även om hon inte vill ha kroppskontakt. Hon ligger ofta på mattan och spanar eller ligger i andra delen av soffan. När det kommer folk på besök är hon gärna med då också och har koll på läget, hon ligger gärna på mattan på betryggande avstånd och spanar. Hon kommer fram och hälsar och leker efter en stund.
Det är jätteroligt att se hur Elsie utvecklas och blir tryggare med både sig själv och med människor! Vi ska fortsätta att jobba med klappande som jag tycker att det har lossnat lite med nu den sista tiden.
Mvh Lovisa


2012-01-03

Tweed
Adopterad 2011-10-25

Hej!
För det första vill jag säga att Tweed är en helt underbar katt som fann sig till rätta på en gång. Eftersom vi hade en kattunge innan så var vi lite oroliga att det inte skulle fungera, men det gjorde det. Tweed och hans kattkompis Sally leker och sover tillsammans för det mesta.
Tweed är en busig kille som älskar att leka. Upptäckte en dag att han faktiskt kan apportera, och det är inget vi lärt honom. Kul! När det vankas mat så kommer han springandes som en raket och jamar i högan sky. Han älskar mat! Tycker också mycket om att ligga och mysa med någon i familjen.
Vi hoppas att vi ska få många härliga år med denna underbara katt.
Hälsningar från Tweed med familj


2012-01-03

Eros
Adopterad 2008-08-22

Jag kom till min matte och husse tillsammans men mina syskon Cosmos, Nova och min mamma Minna när jag var ungefär tre veckor gammal. Min första tid här var mest bus med mina syskon, när dom blev för jobbiga drog jag mig helst undan och tittade på istället. När det serverades något extra gott, som viltkött blev mina syskon helt vilda och kunde börja slåss på riktigt. Då drog jag mig undan och väntade till dom hade ätit och jag kunde få äta i lugn och ro.
När mina syskon och min mamma hade flyttat vidare till andra hem (jag hade förmånen att få stanna kvar) kunde jag börja umgås med mattes andra katter Felix och Katt-Ja. Katt-Ja och jag kom inte så bra överens, efter en klo i nosen fick hon vara ifred men Felix och jag hade mycket skoj. Båda två är borta nu men jag har fått en ny kompis i Harry. Han är visst 10 år säger matte men det märks inte, det är oftast han som gör allt för att få i gång mig, och det lyckas han bra med. Mattes mattor ligger aldrig där dom skall när vi sätter igång och ”rejsar” men hon säjer aldrig något om det.
Det bästa är att jag får vara ute så mycket jag vill och jag har blivit riktigt duktig på att komma hem med riktigt stora råttor och dom lägger jag på mattan utanför dörren så att matte skall se dom. Ja, matte tycker inte om det men jag brukar få beröm ändå. Jag har blivit lovad en kattlucka in till altanen i vår, men något nattsudd blir det inte trots lucka, det kommer matte att se till.
När jag är inne vill jag gärna ha koll på matte och husse, jag ligger ofta så jag ser vad dom gör. Jag försöker ofta att gosa med husse när han sitter vid datorn, jag lägga mig på tangentbordet, det är inte så populärt. Det har nyligen firats nyår och det var inte roligt. Jag fick naturligtvis inte vara ute och det var tur. Smällarna hördes ända in och jag blev rädd och sprang och gömde mig så husse fick leta rätt på mig och tröstade.
På nätterna sover jag på mattes huvudkudde, vi gillar att gosa hon och jag.
Hälsningar EROS, Jill & Erik


2012-01-02

Skrållan
Adopterad 2011-10-02

Hej
Här kommer en hälsning från Skrållan. Hon mår utmärkt och har blivit en kavat kattfröken. Vi har ju två katter till, hanar 4 och 17 år, vilka hon trivs utmärkt med och de är så snälla med henne. Vi brukar gå ut med henne (i koppel än så länge så hon inte smiter) och det tycker hon är toppen. Vi ska i dagarna beställa tid för kastration vilken ju kan vara bra till våren då vi siktar på att låta henne gå ut själv – vilket vi tror hon längtar till, hon tycker det är lite trist när de andra två får gå ut och inte hon… Skrållan är en väldigt enkel katt att ha, hon har alltid gått på lådan perfekt och är väldigt kelig med alla i familjen. Vi har två pojkar 7 och 10 år som hon gärna leker med och sover i deras sängar.
Tack för en jättefin kisse önskar familjen Wengelin


2011-12-30

Skott, Tiger och Lakris
Adopterade 2011-10-02

Hej!
Katterna är inga små dunbollar längre, men går ändå under epitetet kattungar, smågrisarna etc! Lakris (född som nr 1) är jättestor (blir nog en sån där 6 kilos katt...) och klart ledaren. Han bus-attackerar våra fötter och ben när det är tomt i matskålen – väldigt tydlig uppmaning alltså. Han är den som har störst behov av att vara ute och har därmed också tjockare päls än de andra. Kolsvart – mycket stilig med beslöjad blick! Han är en attack-kelare också: snor runt benen och trampar och vissel-spinner tills man lyfter upp honom i famnen en stund. Där kan han sitta och mysa och spinna med framtassarna på axeln en stund – sen räcker det. Om man sätter sig med honom i knät går han, om man inte håller kvar honom en stund – då lägger han sig till rätta. En stund... Lakris är väldigt social och är med där det händer och småpratar lite, även om det oftast inte kommer nåt ljud. Våra barn är ganska små (4 och 6 år) och lyfter och kånkar på alla katterna, ibland säger Lakris ifrån och tuggar lite på en arm –men bara lite. Han är högt älskad!
Skott (född som nr 4) – vår lill-prins! Vi kallar honom det för att han utvecklats till en lite ängslig, väldigt söt och lite klumpig tonårskatt. Han vill ändå verka cool - när vi genomskådat detta blev det helt enkelt lill-prinsen! Skott fick han ju heta tack vare sin äventyrslusta och framfusighet som väldigt liten kattunge, och då tänkte jag på äventyrarna Amundsen och Scott som tävlade om att komma först till sydpolen. Amundsen som kattnamn var ju förstås uteslutet :-) så Skott fick det bli, med svensk stavning. Om det nu inte varit så att alla tre var födda här och jag därmed vet allt om dem och vad de varit med om, så skulle jag tro att Skott tidigare fått gå hungrig – han är mat-tokig! När vi ska tillaga nåt med köttfärs så ylar han galet och mer eller mindre leviterar upp i höjd med köksbänken, oavsett om han nyss ätit eller inte (det står alltid en skål med foder framme)! De får oftast lite rå köttfärs och Skott kastar i sig och är helt vild medans de andra tar det med ro. Han är trots detta en mellanviktskatt. Skott är vår enda riktiga knäkatt. Han söker upp oss överallt och ligger en hel kväll i knät/på bröstet – gärna nära ansiktet. Ofta lägger han sig lite för långt utanför så han ramlar ner – både från våra knän och från armstödet på soffan – underhållande kille! Han pratar mycket och ojjar sig högljutt när han varit ute en stund, som om han varit utelåst länge (vilket heller aldrig hänt) – en riktig ynklis! Han springer in och kollar matskålen sen skuttar han runt i hela huset och talar om för alla att han minsann är hemma nu och vill ha kärlek – MYCKET och NU! Lillprinsen! Från födseln var han halvmörk grå med ännu mörkare grå tabby-teckning. Nu är han helt svart, man kan kanske ana tabbyn ute i solen. Strukturen i pälsen påminner om Tigerns, som har jättefin tabby-teckning. Skott är även han högt älskad även om vi ler åt hans stukade image. Vi är väldigt tacksamma över att ha fått åtminstone en kelgris!
Tigern (född som nr 2) kallade vi för Tigern innan hon ens var ute ur fostersäcken eftersom vi såg att hon var tigerrandig (vi hade aldrig hört talas om tabby :-)). Jag och barnen satt på rad brevid lådan vi inrett åt mamma Ellwa och tittade storögt på. Åh vad vi tyckte att hon var duktig, Ellwa! Tiger eller Tigerflickan som vi också säger, är väldigt liten! Hon får ibland specialtreatment, rå köttfärs eller kycklingrester när de andra är ute. Hon är social på sitt sätt, är gärna i närheten men helst inte i knät. Någon gång per dag söker hon upp mig och vill prata lite, men vill helst bara få uppmärksamhet, småprat och bli kliad på hakan. Ibland kan hon uppskatta att bli hållen i famnen: mot bröstet inkilad under min haka, men bara ibland. Sätter jag mig ner och lägger henne i knät så hoppar hon iväg. Hon ligger dock gärna vid fötterna i sängen eller soffan, och man får gärna kela med henne där hon ligger. Barnen, som inte alltid är så lyhörda, håller kvar både henne och Lakris i sina knän – och då somnar de minsann! Kanke ger de upp..:-). Tiger är otroligt söt, vackert tecknad tabby i brunbeige, gulbeige, vit och svart. Fint tecknad i ansiktet med vita morrhår och engelskt röd nos, en underbar mage som är gyllene med svarta prickar – som på en gepard – och man får klappa den!
Hejja er att ni orkar bedriva denna fantastiska verksamhet!!! Jag tipsar om er så fort jag får chansen!
Vänliga hälsningar från Gullan med familj, kala och håriga!


2011-12-30

Isis
Adopterad 2011-10-12

Hejsan,
Allting har gått bra med Isis. De första dagarna var hon väldigt försiktig men nu några månader senare så växer hennes självförtroende även om hon kanske aldrig blir en modig katt så är hon i alla fall en rikig myskisse!
Vi är jättenöjda och det är jättemysigt att ha henne här hemma hos oss. Hon tyr sig till oss båda och hon är inte längre rädd för besök. Hon kommer fram och hälsar värdigt på nya människor och härom kvällen somnade hon till och med i knät på en killkompis, så hon känner sig trygg.
Hon älskar att gosa och spinner väldigt mycket och vi gillar det bägge. Det är charmigt att ha en liten pratmaja som skruttar omking här hemma.
Summa kardemumma är vi väldigt glada för Isis och vi kände att vi träffade rätt direkt.
MVH Rebecca & Emil


2011-12-29

Atalanta
Adopterad 2011-10-02

Hej!
Atalanta kallades Ebba hos jourfamiljen och eftersom hon lyssnade till det namnet är det vad hon heter hos oss. Ebba fann sig snabbt tillrätta och det verkar som hon känner sig som hemma. Hon är en fantastiskt tillgiven och mysig tjej och hon är barnens favorit. Hon tycker mycket om att både leka och sova i sitt klätterträd. Ebba är en lugn misse, men ibland flyger något i henne och hon jagar både bollar och bästa leksaksmusen. Vi är så glada över att ha henne i vår familj! Tack för hjälpen med det!
Hälsningar familjen Gunnars


2011-12-29

Silke och Velour
Adopterade 2011-10-05

Hej
Silke och Velour, som numera heter Silke och Svante (vi tyckte det passade bättre på en hankatt), växer och frodas. De har funnit sig väl tillrätta. Svante är mer livlig och gosig, medan Silke är försiktigare och bara vill gosa på sina villkor. Vi är väldigt glada över att vi valde dessa två missar, som ju faktiskt tydde sig till varann redan från födseln.
MVH
Lycklig matte till Silke och Svante :-)


2011-12-29

Peter och Pan
Adopterade 2011-10-31

Här kommer en hälsning från bröderna Peter och Pan, som numera lystrar till namnen Caspar (Pan) och Melchior (Peter).
De bor numera i ett stort hus på landet utanför Enköping och verkar trivas hur bra som helst. Dagarna ägnar de mest åt att sova, frisera mattes blommor, spana på hönsen genom fönstret eller smyga på Chihuahuan Junior.
Det märks verkligen hur mycket Caspar och Melchior tycker om varandra. De sover gärna tätt ihop, antingen använder Caspar Melchiors stora och mjuka mage som huvudkudde, eller så rullar han ihop sig till en liten boll vid Melchiors mage medan Melchior håller om brorsan med tassarna.
Caspar trivs med att vara ute medan Melchior mest håller sig inne och myser med oss. Båda katterna är verkligen hur snälla som helst och vi är glada över att få följa dessa gosiga och spinniga katter genom livet.
Hälsningar från Lotta, Stefan, Caspar och Melchior


2011-12-27

Minnesota
Adopterad 2009-08-18

Hej,
Det går bra med Minnesota (som har fått tillbaka sitt "gamla" namn Maja hos oss), eller rättare sagt, med Maja har det gått bra hela tiden när det har handlat om oss människor. Hon är en supermysig tuff tjej och vi tyckte om henne mycket redan från början, när hon kom till oss som jourhemskatt. Men under ganska lång tid hade hon och vår Russian blue Nelly svårt att samsas i närheten av varandra, det var sura miner hela tiden och ingen ville ge sig. Inga direkta fajter, men mycket fräsande och morrande och en och annan örfil då och då. De funkade bra i närheten av varandra när de åt, men i övrigt delade de upp vårt hus mellan sig. Men det har gått successivt bättre hela tiden och det verkade som om Nelly bestämde sig för att göra klart vilken katt som bestämmer i hennes hus. Hon har hela tiden försökt närma sig Maja då och då och sluta fred men Maja har varit svårflörtad. Nu återtog Nelly resolut de platser hon hade gillat förut och det gick bra. Samtidigt jobbade hon på att göra "snälla saker" mot Maja och gick allt oftare fram och gnuggade nosen mot Majas nos. Hon tog tillbaka sin tv-fåtölj, vardagsrummet och altanen så nu går allt sådant bra för det mesta. De är inte jättekompisar, men de kan vara i samma rum och nära varandra utan att det blir något gruff och det är ett stort framsteg och det blir lite bättre hela tiden. Maja får till och med komma upp i vår säng när Nelly är där, något som tidigare var helt otänkbart. Då gick det bara med en katt i taget, en blev alltid nerjagad av den andra.
Nelly tycker nog att hon har kommandot nu och jag tror inte att Maja tycker att det är i sin ordning eftersom alla borde förstå att det är hon, Maja, som är född med ledartröja. Men hon verkar ta det med jämnmod. Hon har fått ett eget rum på övervåningen, eller rättare sagt tagit sig det, och dit ska man bära upp henne på kvällarna och natta henne i hennes korg och lägga på henne en filt.
Nelly har alltid varit ett riktigt kramdjur. Maja har varit lite mer sparsam med sådant, men numera får man gosa länge med henne om man vill. Man får till och med klia henne på magen både länge och väl, hon är det första katt jag haft som tillåtit det. Vi försöker vara så rättvisa vi kan med att kela med katterna, och de har löst det hela genom att Maja har blivit mer "pappakatt" och Nelly håller sig till mig.
Det är roligt med två katter, att se hur olika de är. Nelly är med i allt vi gör precis hela tiden och har alltid varit sådan. Hon tror inte att vi klarar någonting utan assistans av en grå katt. Maja betraktar det vi håller på med lite på avstånd från fönsterbrädan eller en stol, medan Nelly lägger sig i allt man gör. Så det är ingen konkurrens där, varje kisse deltar på eget valt avstånd.
I början försökte Maja smita ut när man öppnade ytterdörren men numera stannar hon i hallen. Jag har gått ut med henne i koppel och hon är jätteduktig på det, som att gå ut med en hund, fast jag tror inte att hon har rastats i koppel innan hon kom till oss. Vi är jätteglada för Maja, hon är en fin liten kompis och alla som träffar henne tycker om henne. Hon är cool och smart och kan öppna dörrar och skåp och bra på att tala om vad hon vill.
Hälsningar från Gunilla & Karl-Harry, Minnesota/Maja och Nelly


2011-12-26

Valter
Adopterad 2009-12-16

Hej!
När Valter kom till mig var han gosig, men på hans villkor. Han har nu tre hundkompisar som han älskar att hänga med, även på långa promenader. Människor skrattar när de ser oss med tre hundar och en katt. Vi tar även med honom ut i lingonskogen och på härliga promenader vid havet en bit härifrån. Han är otroligt duktig på att gå i kopplel.
Han har blivit så gudomligt snäll, från att ge hundarna ett litet klös i början till att springa under deras magar och gå fram och pussa på dem men även blivit mycket snällare mot oss. Han passar otroligt bra i våran familj och har haft väldigt lätt att anpassa sig bara han har fått känna sig fri.
mvh Malin


2011-12-26

Hedvig
Adopterad 2007-03-22

Hejsan!
Hedvig kallas numera BipBop och bor i Täby där hon trivs utmärkt och är ett stort sällskap.
Hälsningar Karolina


2011-12-20

Cohen och Sätra
Adopterade 2009-06-10

Hej.
Numera heter våra kära älsklingar inte Cohen och Sätra som de gjorde då vi adopterade dem, utan Trym och Einride. Einride är en tjock liten katt som älskar att ligga på soffryggstödet och bevaka familjen. Han ser ut som en riktig liten mafioso med sin vackra svartvita teckning och vita tassar och vita krage. Han har alltid varit lite rädd men är samtidigt nyfiken och kan inte hålla sig borta från där man är. Vid människobesök måste han helt enkelt vara närvarande fast han tycker det är lite läskigt med nytt folk. Då bara den vanliga familjen är hemma är han den som vill vara i centrum. Han följer efter en in i varje rum och vart man än går. Han älskar att bli kliad under hakan mest av allt och kluckar då med högljudda spinnande ljud som gör att vi ibland kallar honom Mr Kluck. Hans andra älsklingsplats är ovanpå UNT oavsett om den ligger på bordet eller på golvet. Helst på bordet då matte ska läsa den. Han är också känd för att attackera UNT då den sitter i brevinkastet. Vår andra katt Trym är en vacker blågrå och smidig katt som fortfarande leker som en kattunge. Han är familjens busfrö och sötnos. Han älskar att ligga i ens knä under en filt och rullar då ihop sig som en kanelbulle. Om han är uppstressad eller rädd är det bara att lägga en filt på honom så lugnar han ner sig och börjar spinna. Trym har fått ett hög klösmöbel (egentligen var den ju till båda katterna men Einride är för lat) och den älskar han att sitta på och bevaka allt han ser därifrån. Där sitter han tillsammans med sin lilla plasträka som är båda katternas favoritleksak - förutom laserpekaren som Trym aldrig tröttnar på. Vi ångrar inte en sekund att vi bestämde oss för att ta emot katterna och skulle idag inte kunna klara oss utan dem!


2011-12-20

Måns och Blackie
Adopterade 2010-12-20

Hej!
Nu har vi haft Måns och Felix (som förut hette Blackie) i ett år. De gjorde sig hemmastadda direkt när de kom hit, och är väldigt sociala och trevliga. De gillar att sitta i fönstren och titta ut, och när vädret är bra älskar de att sitta på den innätade balkongen och spana. De är friska och pigga (och matglada!) Hälsningar Gunilla och Jenny.


2011-12-19

Sixten och Edith
Adopterade 2007-04-19 och 2007-09-06

Sixten och Edith (som kallas Fia) mår bra och trivs bra med oss.
Vår son och Sixten fann varandra direkt. Sixten låter sig bäras runt och bli gosad med nästan utan begränsningar. Han var tidigare överviktig men har nu tappat lite i vikt och verkar må bättre med sitt lättare jag, nu är han mer lekfull.
Fia, som var ganska skygg, har tuffat på sig, och tillåter sig bli klappad även av besökande barn. Hon är också en gosekatt och älskar att ligga och sova i ett knä framför tv:n.
Katterna har varit på sommarlov med oss i sommarhuset på Öland, Fia försvann ut när vi öppnade ytterdörren för dagen och kom tillbaka in igen vid skymningen. Vi såg henne rätt ofta ligga på muren spanandes på fåglar och kaniner. Sixten var dock bara ute när någon i familjen rörde sig ute i trädgården. Det är uppenbart att han har fått nog av utevistelse i sitt liv och uppskattar husvärmen.
Med vänlig hälsning Susanne


2011-12-18

Hera och Kaliste
Adopterade 2007-03-14

Hej!
Det går bra för båda katterna. De verkar trivas bra med oss och vi med dem. De fångar möss och fågelungar på löpande band och verkar trivas bra här hemma. Hera kommer på inkallning men Kaliste bryr sig föga, så dom är väldigt självständiga!
Varken Hera eller Kaliste är speciellt sociala såvida de inte vill ha något, till exempel när matskålen är tom. På dagarna ligger de helst på badrumsgolvet där vi har värmeslingor och sover. På kvällen när barnen sover och vi sitter i soffan så kommer de och hoppar upp i husse Peters knä.
Vänliga hälsningar Cecilia


2011-12-18

Goliat
Adopterad 2008-02-17

Hej!
Här kommer en hälsning från mig, Goliat ca 9 år. En före detta illa åtgången och hemlös utekatt. Sen 3 år tillbaka bor jag hos husse och matte och trivs alldeles förträffligt. Jag har två hem, ett i stan och ett på landet. Sommartid åker vi ibland till sommarlandet, där går jag fritt men lämnar inte tomten. Sitter gärna på en sten eller trappan och tittar ut över ägorna. Ibland blir det nån mus, ödla etc. Men jag hatar att åka bil, jag blir så bilsjuk. Maten här hemma är ganska god, helst vill jag ha tre-rätters så jag kan välja själv men det får jag inte för dom säger att jag har lagt på mig lite hull. Men jag blir överlycklig när jag kan få en rå köttbit. Min favoritplats är TV- fåtöljen som även husse vill sitta i, men jag hinner oftast först. Nattetid sover jag antingen hos matte, tätt tätt eller i min egen säng när det blir för varmt. Livet artade sig bra till slut!
Matte och husse hälsar.


2011-12-13

Sol
Adopterad 2008-07-12

Hej!
Det har gått väldigt bra med Sol (fast vi döpte om henne till Isadora). Vi bor nu långt ute på landet där hon springer ute och jagar möss och spanar på småfåglarna. När det blir för kallt och blött kommer hon in och myser i famnen. Eller så lägger hon sig i favoritfåtöljen bredvid kaminen, för där blir det varmt och gott. Isadora är enda tjejen i djurflocken, vi har 2 hankatter (en av dom syns på bilden, Isadora är röda katten) och en hund samt kaniner. Men hon har skinn på nosen och kan verkligen säga ifrån när grabbarna blir för dryga.
Mvh/ Jessica och Isadora


2011-12-09

Orion
Adopterad 2007-02-24

Hej,
Morris som Orion numera kallas har kattlucka med fri ut- och ingång. Hade två kattdamer sedan tidigare och det var häftigt att se hur klok Morris var i början för att få dem att acceptera att även han skulle bo här. Nu leker Morris med min yngsta katt och den äldre har han som sin idol och följer gärna efter till hennes blandade förtjusning.. :) Morris är en helt förtjusande katt och charmar alla i sin omgivning.
Må så gott!
Med vänliga hälsningar Annika


2011-12-08

Malva och Muskot
Adopterade 2011-08-06

Muffin (Malva) och Dino (Muskot) växer och frodas och är busigare än nånsin. De lever om rätt rejält med sina nya kattkompisar hemma hos oss. I storkatten Simbad (kastrerad hane, 1 1/2 år) har de dessutom fått en snäll och ibland sträng adoptivpappa som leker med dem, ser till att de sköter sin tvättning och försvarar dem om den andra storkatten, Simbads syster Addis, ibland bråkar med dem. Dessutom har de fått en jämnårig kompis i Arthur. Dino älskar sin pipleksak och kan jaga den över hela lägenheten. Därefter vill han gärna vila ut hos syrran eller ännu hellre hos storkatterna. Muffin kallas allmän "kattegojan" på grund av hennes förkärlek för att sitta på axeln, gärna när man står och lagar mat. Hon och Arthur har blivit riktiga kompisar och hänger ofta tillsammans. Både Muffin och Dino har nyligen blivit kastrerade och det har läkt fint, så nu är det full fart på dem igen.
Hälsar Lena


2011-12-07

Meia
Adopterad 2007-04-29

Hej allihopa,
Meia, som vi kallar för Milli (efter hennes mamma) mår jättebra. Hon blev efter en längre anpassningstid en riktig bra kattdam. Vi var så stolta när vi för första gången fick beröra hennes ena tass! Hon har ett härligt uteliv och inneliv, hon har två(!) kattluckor, den ena i ytterdörren och den andra i vardagsrumsdörren. Efter ca ett år av kontrollerat umgänge med vår tax var det hon som adopterade honom och sedan dess brukar vi komma i andra hand. Hon kan leva som en fri katt och gör det, under sommaren sover hon mycket i vedboden men är alltid i vår närhet. Hon är förtstås inne vintertid och leker då med hunden. De två kan bete sig som ouppfostrade barn men sedan älskar de varandra och putsar sig ömsesidigt. När taxen reser bort, ja då får också jag en chans igen att klappa henne :-) Milli-Meia gillar inte att bli upplyft eller buren men hon är tam och kelig samt står ut med främmande folk i huset.
Milli-Meia är frisk men har drabbats av ormbett en gång, då svullnade ena tassen upp. Med hembesök (ett stort tack till till veterinär Kristina Viktorsson!) och matningshjälp fick vi henne frisk igen. Vid ett annat tillfälle fick Milli-Meia salmonella eftersom hon ätit en smittad fågel, men med veterinärhjälp klarade hon det också. Vi hoppas på många friska, busiga kattår till.
Vi är jätte glada att ni finns och lite stolta över att vi lyckats med en sådan, lite mer kompicerad, kattdam. Varje gång när jag tittar på henne och när jag ser hur bra hon mår (och har det) då får jag varma känslor i bröstet.
Hälsningar Birkhild, stolt matte till Milli-Meia


2011-12-06

Kiwi
Adopterad 2009-02-11

Hej!
Här kommer en hälsning från Kiwi, fast numera heter jag Findus. Jag har en storebror som heter Snobben och han är 9 år. Själv är jag nu 3 år. Det bästa som finns är att bli borstad av min matte på morgonkvisten, det är en härlig start på dagen.
En godisbit då och då tackar jag inte nej till. Min storebror brukar ta med mig ut på äventyr i vardagrummet där det blir bus till 100%. Så jag trivs helt oerhört bra med livet och blir så väl omhändertagen av min kära matte Solveig. Tack!


2011-12-05

T-bird
Adopterad 2009-12-10

T-bird, som vi nu kallar Tindra, hittades vid en bilverkstad i Broby där våra barns farfar arbetar, då var hon ca 4 veckor gammal. Vi fick hem henne till oss när hon var 12 veckor gammal. Hon är så fantastiskt fin med sina sköldpaddsfärger, så det var absolut inget svårt val när vi bestämde oss för att adoptera henne! Hon är en jättemysig katt som är väldigt social och gosig. Hon bor med oss i vårt hus som ligger 2 mil utanför Uppsala. Familjen består av 2 vuxna och 2 barn som är 12 och 8 år gamla. Hon har också en kattkompis i familjen som heter Tusse, som snart är 14 år. Dom leker med varandra ibland, men skulle Tindra få bestämma skulle det bli ännu oftare! När dom sover så ligger dom gärna bredvid varandra. Vi har också en labrador som heter Ludde och en kanin som heter Sally. När vi fick hem Tindra var hon rädd för Ludde som hon tyckte var såå stor! Det tog någon vecka innan hon vågade sig fram till honom, men nu är dom verkligen bästa vänner! Hon går gärna och stryker sig mot honom när hon vill gosa! Eftersom vi bor på landet så kan Tindra gå ut och in som hon vill. Och hon är absolut den bästa råttjägaren i familjen! Det är ofta hon kommer hem med sina råttor, som hon stolt visar upp för oss alla! Det har hänt några gånger att vi har fått burit ut både henne och råttan, för får hon tillfälle tar hon gärna in råttan i huset och leker med den!
Vi är så otroligt tacksamma för att vi har fått adopterat denna underbara katt! Hon blev verkligen en kär familjemedlem från första stund! Ett stort Tack till Uppsala Katthem och Föreningen Samvetet!
Kram från familjen Persson


2011-12-03

Sibdan och Sanika
Adopterade 2009-04-02

Hej!
Sibdan och Sanika kallas numera för Oscar och Nika. När de kom till oss ville de till en början vara mest för sig själva, men efterhand har de blivit mer sociala och vill gärna vara i närheten av oss, om så bara för att hålla koll. Oscar har alltid varit lite skeptisk mot främlingar, men med dem han känner igen tycker han om att busa och gosa. Nika bestämmer själv när och med vem hon vill kela, men när hon kommer och lägger sig i knät och spinner som bara hon kan så är man såld. Oscar är en stor katt med aptit på livet. Nika har alltid varit liten men hon är bestämd och nöjer sig inte med mindre än att hon får som hon vill.
Mvh Matilda


2011-12-02

Båtsman
Adopterad 2008-08-16

Hej!
Det går jättebra för Båtsman, han är en kelig och go katt med en underbar personlighet. Han har sina två små hussar som leker med honom enormt mycket, det gillar han. I början fick han vara lite ute, men det slutade med att han trodde att han var ”kungen” i området, så efter det har han förblivit innekatt. Båtsman äter nästan allt och mår toppenbra. Han sover mellan mina fötter på nätterna. Bättre katt kan man inte önska sig.
Mvh
//Anneli, Mattias & Pojkarna


2011-11-30

Ella
Adopterad 2009-09-23

Hej
Det har gått mycket bra för oss. Ella är en mycket härlig katt med en stor personlighet. Hon är mycket pratglad och svarar alltid på "tilltal". Hon anpassar sig mycket bra till olika situationer och är mycket sällskaplig. Hon funkar mycket bra med andra katter, vill gärna leka vilket inte alltid uppskattas. :-) Vi har för lite mer än ett halv år sen lämnat stan och en lägenhet och flyttat till ett parhus på landet, dock i ett tätbebyggt område så hon är fortfarande innekatt. Funkar mycket bra att gå ut i koppel då jag lärde henne det från tidig ålder.
Hälsningar Matte Maria


2011-11-29

Mimsan, Hilda, Oskar, Mysan och Heidi
Adopterade 2008-08-27. 2008-12-19 (Mysan) och 2009-09-11 (Heidi)

Hej!
I början av sommaren 2008 kom Missan (Mysan) då 3 år gammal och hennes ungar Oskar, Sara (Hilda) och Filippa (Mimsan) till oss som jourhemskatter. Missan, Oskar och Sara adopterades av oss i slutet av sommaren och deras syster, Filippa, av min son och hans familj i Björklinge. Katterna har det mycket bra.
År 2009 kom mammakatten Saba till oss tillsammans med sina fyra ungar som jourhemskatter. Vi hade mycket trevligt hela sommaren. Sabas dotter Ester (Heidi) som jag inte kunde skiljas från adopterades av oss.
Alla våra katter är helt olika varandra men väldigt fina. Vi har även en hund, dvärgpudel Frida, så vi har aldrig långsamt.
Hälsningar Ingrid
(Mysan och Heidi på bild)


2011-11-28

Fazer
Adopterad 2011-09-27

Fazer, numera Hamilton, är en fantastisk katt med ett gott temperament. Det bästa han vet är hans stora kompis Harry, de följer varandra överallt och tillsammans hittar de på bus. Näst efter Harry är husse och matte favoriter att mysa med. Båda missarna är riktiga knäkatter och när klockan ringer på morgonen kommer de för att mysa ordentligt!
Hamilton har en innätad balkong där han gärna spenderar sin tid. Annars är det himla kul att leka med bollar, tygmöss eller att leka i klätterträdet! Favoritmaten är sik och räkor, då morrar han högt för att ingen ska ta det ifrån honom. Vi har haft en himla tur som fått Hamilton till oss. Han är en mysig kille som verkligen har kommit in i vår familj med buller och bång!
Jenny, Martin, Harry och Hamilton


2011-11-27

Edgar
Adopterad 2008-06-15

Hej!
Vi trivs jättebra med Edgar och har älskat honom sen dagen vi hämtade honom. Han kommer bra överens med vår andra katt. Edgar ligger just nu i soffan och sover.
/Johanna och Lina


2011-11-27

Carne, Wille och Con (Lex Luthor)
Adopterade 2011-08-06 och 2011-10-07

Hej! Wille (Samvetets Wille) och Charlie (Samvetets Carne) kom först till oss och en månad senare fick vi tillskott i familjen med Felix (Samvetets Con). Charlie och Felix är ungar till Samvetets söta Chilli, Wille är hennes adoptivunge.
Charlie a.k.a ”Bosse bus", för att han vill vara boss och för att han busar, är en mycket kelig och snabb jägare. Han är fascinerad av vatten och försöker alltid fånga vattenstrålen från kranen i tvättstället. Han är kaxig och helt orädd, inte ens rädd för dammsugaren. Han verkar gå efter principen ”håll dina vänner nära men dina fiender ännu närmare”. Wille är husets virvelvind som gärna leker apport och klättrar högt upp i träden i trädgården. Han kommer alltid när man ropar men är inte mycket för att bli buren eller sitta i knä, är dock mycket kelig och ”snuttig” när han känner för det. Felix är en riktig nallebjörn, han har en härlig och gosig personlighet, man ska dock inte luras av utseendet för han är lika ”full i Bellman” som de andra. Hans favoritleksak är en färgglad tofs på pinne som han gärna bär runt. Han älskar att bli klappad på magen.
Första veckan Felix kom till oss var lite jobbig, Charlie var upprörd och fräste hela tiden och Felix gömde sig i tvättstugan. Vi fick hålla isär och introducera dem långsamt för varandra. Efter den veckan blev det allt bättre, Wille hjälpte till genom att medla mellan bröderna. Nu går det jättebra, de leker tillsammans, tvättar varandra och småbråkar ibland som syskon gör.
Det är jättehärligt att bli välkomnad hem varje dag av kissarna, varav Wille hämtar sin boll på en gång och vill leka apport. Varje morgon kommer de till sängen och kurrar ”god morgon” till oss. De är väldigt nyfikna och vill vara med överallt, även i duschen!
Vi är så glada att Wille, Charlie och Felix är en del i vår familj. Ni får hälsa Chilli att hennes grabbar sköter sig, de växer och mår bra, att de hoppas hon också har det bra och att hon snart får ett permanent hem.
Med vänliga hälsningar Mats och Alexandra


2011-11-25

Asta
Adopterad 2008-12-07

Oj, vilken katt vi har! Asta är en härlig, vacker och stolt tjej! Hon är bästa kompis med gamle katten Gustav, de ligger ofta omslingrade och sover tillsammans. Hon är också en kvick och utmärkt musjägare som alltid placerar bytet på exakt samma ställe och vill ha beröm för sin enastående insats som införskaffare av föda..
Hälsar Maj-Britt


2011-11-25

Bamse
Adopterad 2011-08-17

Hej! I am very happy with Bamse, and he seems to be very happy with me too (or maybe mainly with my house and the forest around…)! He has lost a lot of his shyness and sleeps in every place of the house, but not in his hiding places from the beginning anymore. He prefers the sofa, my bed, chairs or his cushion on the window sill now. He certainly still runs away and hisses when I come closer, but when I lie with him on the floor and play with a grass straw or the laser pointer, he forgets all his fear and runs around like a young cat, even very close to me. He goes out for excursions in the surrounding forest a few times a week, sometimes nights, sometimes days, he decides himself and always comes home very content and tired.
All the best, Angelika


2011-11-24

Jailbird
Adopterad 2011-09-04

Hej,
Troy, som Jailbird numer kallas, är frisk och mår bra. Han har blivit lugnare och mer social sedan han har fått en liten vit kattkompis att leka med. Det är full fart hela dagarna. Katterna har fått en innätad uteplats som dom utforskar och luftar sig i.
MVH Sofie och Patrik


2011-11-23

Tero och Zalar
Adopterade 2011-09-20

Hej!
Här kommer åter en hälsning från Tero och Zalar. Grabbarna är adopterade den 20 september 2011 och har alltså varit hos oss i precis 2 månader. För varje dag så blir allting litet bättre och sånt som från början var skrämmande, som bl a höga eller oväntade ljud eller hastiga rörelser, är inte längre så farligt. I bland är Tero den som är modigast och andra gånger är det Zalar som är helt oförvägen inför något nytt och spännande. Men, medan Tero är mer trögstartad vid lek (fast det tar han igen med råge sedan!) är Zalar supersnabb och är fort uppe i varv. Fast när Tero får fart på benen, dundrar det i golvet och trasmattorna far ihop i en hög. Han har har ju byggt upp sig litet sen sist och är en stor och imponerande man i sina bästa år. Ja då, Zalar ligger inte långt efter han heller! Båda killarna är mycket keliga både mot husse och matte som mot varandra. De är rörande att se när de nyvakna lutar sina huvuden emot varandra och sedan tvättar och putsar den andre noga och kärleksfullt. Är husse för sen med att komma upp om mornarna, då kommer Tero och småknorrar litet försynt först. Men hjälper inte det, tar han en tass och klappar försiktigt på husses kind. Tero har annars en stark röst som han gärna använder när han så tycker behövs. Zalar är litet mer cool när det gäller att få upp oss för att få frukost, han nöjer sig med att "knarra" litet tystare. Ja, de har blivit ena riktiga "gosgubbar" som verkligen visar att de trivs och tycker lika mycket om oss som vi om dem.
Nu får vi alla 4 önska en kommande trevlig jul och nyår
Vi hörs och ses på Kattens dag!
Doris och Leif samt Tero och Zalar


2011-11-23

Sven
Adopterad 2011-08-03

Hi,
I adopted Sven from Uppsala cat home back in August 2011, and he and I are both extremely happy together. We have now moved to a bigger flat, and Sven is now the King of a beautiful castle. He spends his time sitting on my lap when I am working on my computer, or laying on my bed snoozing.
He also loves to look out of the window, across the beautiful scenery.
He is a Swedish cat, but since I am English, he is beginning to learn a lot of English words!! We play together for an hour or so each night, and I think Sven is looking very well and happy.
Best wishes, Samantha


2011-11-23

Klara, Lova och Mojja
Adopterade 2008-05-21, 2008-10-21 och 2010-08-25

Klara som vi adopterade för flera år sedan har givetvis högst rang i hushållet. Hon bossar över de andra katterna och delar ut tvättpass och även örfilar vid behov. Klara som enligt föreningen uppskattas vara runt 5-6 år tycker mest om att vila (och gärna på varma ställen) - med några undantag vid kvällssnåret/natten då hon får några energiska ryck men ENDAST med EN leksak (en vid det här laget tilltufsad rosa mus) - inga andra duger.
Lova som kom därefter är 2,5 år och hon är en mycket dramatisk (stort temperament och växlande humör) fröken som gillar att visa upp sig. Det innebär att rulla runt på golvet och visa magen för alla som besöker hemmet. Även för hundar, hennes bästa kompis är en dvärgpincher Lectus (men om han är för närgången så kommer Klara genast farande och klöser honom).
Mojja, minstingen som kom hit förförra året är en mycket social katt (som jag ibland misstänker ha orientaliskt raspåbrå, eller Mojja vill gärna själv tro det) som pratar, sjunger, skriker, dagarna långa. Hon är också mycket sällskaplig av sig och gillar olika former av lekar vilket har resulterat i att hon även lärt sig ett och annat trix. Till exempel påbörjar hon inte äta maten förrän man knäppt med fingrarna (eller ja, jag har testat knepet några gånger men det får stanna vid det eftersom Mojja inte anser sig vara någon cirkuskatt).
Efter en något turbulent början (Lova accepterade inte Mojja) så har katterna nu blivit bästa vänner. De sover, leker och äter ihop. Hemmet har sina givna favoritplatser för respektive katt, till exempel måste vi varje natt lägga en handduk på diskstället eftersom de gillar att ligga där.
Jag har bifogat några bilder och här följer en liten beskrivning:
Bild 1: katterna tycker mycket om att vila tillsammans i sofforna som är täckta med filtar så att det ska bli mysigare/varmare.
Bild 2: under klöspelaren har katterna sin leksakskorg som man ständigt får fylla på med nya leksaker eftersom flertalet "mystiskt" försvinner. Har upptäckt att mellankatten Lova brukar underhålla sig med att bygga upp s.k. "skattgömmor" under hyllor och på andra för mig svåråtkomliga ställen: där kan man hitta leksaker, godispapper, några mynt, en strumpa o.s.v.
Bild 3: på vår innätade balkong har vi tidigare installerat ett klätterträd (hyllplan bakom trädet) och några extra ovanför så de kan ligga och spana på fåglar m.m. Som ni ser är det mycket uppskattat, de vill bli utsläppta på balkongen en stund varje dag (morgon helst och natten när det är mörkt)
Bild 4: vårt populära diskställ där katterna brukar sova
Ja, det var lite information om våra katter. Hoppas allting är bra med er på katthemmet!
Hälsningar
Stéphanie, Klara, Lova och Mojja


2011-11-22

Puss
Adopterad 2011-08-03

Hej!
Här kommer en hälsning från Samvetets Puss som numera är omdöpt till Majsan vilket hon till och med lystrar till! En mer pratglad och social katt får man leta efter, hon vill alltid vara med där det händer och hälsar alla gäster väkomna genom att kasta sig på rygg för att få lite kli på magen! Hon är väldigt matglad och säger tydligt till när det är dags för påfyllning i skålen. Att bli borstad och ompysslad är enligt Majsan det bästa som finns. Ibland verkar hon längta lite ut men att jaga tygmössen här hemma i lägenheten är inte fy skam det heller. Någon väckarklocka behöver vi inte längre, Majsan låter oss tydligt veta när det är dags att gå upp, ibland lite väl tidigt enligt husse och matte...
Hon har inte haft klorna framme en enda gång förutom när hon river på sitt klösbräda. Vi är väldigt glada att vi fått denna söta och gosiga familjemedlem!
Hälsningar Karin och Pär


2011-11-22

Betina
Adopterad 2008-10-21

Hej!
Betina är en väldigt kelig och gosig katt som helst vill vara där jag är. Vid soligt väder ligger hon gärna ute på balkongen. Betina är frisk och gillar att sova, jag ångrar inte att jag tog hand om henne, hon är så fin.
Många Betinakramar via hennes matte Ingvor


2011-11-21

Cinnamon och Aroma
Adopterade 2011-06-17

Hej,
Aroma och Cinnamon är två goskissar av rang. Cinnamon vill alltid ligga bredvid i soffan eller sängen eller vart man än sätter sig för att bli kliad på magen. Kliar man inte på henne så påtalar hon tydligt sin närvaro för att få den uppmärksamhet hon vill ha. Kliar man inte efter att den pratglada kissen försökt säga till så tar hon tag i ens hand och gnager till lite. Då vet man att man får lite kli på magen! Det är så Cinnamon allra helst tillbringar sina dagar :)
Aroma däremot vill gärna kela men bara på sina egna villkor, allra helst kl 05:00 på morgonen när matte och husse har sovit på tok för länge för henne! I övrigt tillbringar Aroma sina dagar med att klättra, springa, leka, busa och gärna ha ner saker :) Hon är över året men har oerhört mycket kattunge kvar i sig. Att ligga stilla för länge är inte hennes grej. Bestämd är hon också! Bära runt på Aroma är inget man gör i första taget, då sprattlar hon och vill ner och busa! Hon har inte riktigt tid för sånt!
Kissarna leker gärna ihop. Brottas och busa är bland det bästa som finns och oftast är det Aroma som anfaller Cinnamon, som ofta tröttnar på "lillasysters" upptåg och får säga ifrån!
Katterna trivs oerhört bra ihop och vi hade inte kunnat vara utan dessa bedårande lurvbollar!
Jannike


2011-11-20

Viggo
Adopterad 2008-08-27

I augusti 2008 adopterade vi Viggo. Till en början var det en väldigt skygg katt som flyttade in hos oss, den första månaden tillbringade han under sängen i gästrummet. Men så sakta vågade han börja undersöka sitt nya boende och det var fantastiskt kul att följa hans utveckling. Efter ytterligare några månader sov han i vår säng och vi fick klappa honom.
Viggo är en riktig knäkatt som vill vara med oss hela tiden. Han vill gärna framstå som tuff och orädd, verkligheten är dock en helt annan. Viggo är mycket tillgiven och följer så gott som varje steg vi tar. Som bäst trivs han i soffan på kvällarna där han gosar och spinner så det ekar i lägenheten. Han tycker också om att hänga på balkongen, i alla fall när det är någorlunda varmt ute.
Att adoptera är ett beslut vi aldrig ångrat.
Sebastian och Sofia


2011-11-20

Gandalf
Adopterad 2008-12-23

Gandalf heter numera Luna och älskar att leka kull med husse och matte eller att skojbråka med familjens andra två katter. Oftast är det hon som startar skojbråken och så fort hon hamnar i underläge piper hon så ynkligt, så ynkligt. Tills hon kommer loss det vill säga, då hoppar hon på sin motståndare igen! Någon knäkatt blev det aldrig av Luna men hon tycker om att kela, på hennes villkor. Att krypa in i kojor som husse har byggt, eller varma vrår tycker hon om. Hon sover i sängen ibland, i knävecket hos matte eller på husses ben. Luna jamar inte, hon kuttrar som en duva och när hon kryper upp i sängen hos husse spinner hon som en skördetröska. Ayla, en av familjens andra katter, är Lunas bästa kompis och hon älskar att gosa in sig i kojor eller i klösträd där Ayla befinner sig. Ayla är dock inte lika road av Lunas beundran och måste ibland säga ifrån. De busar dock gärna och gång från annan så offrar Ayla sig och tvättar Luna. Utöver all sin energi och lekfullhet är Luna vår kämpe. I juni i år insjuknade hon i ett virus, sakta men säkert började Luna må bättre, idag är hon helt återställd och har gått upp den vikt hon tappade. Luna är idag drygt 3 år men kommer alltid att vara ”Lillen” för oss. Att adoptera henne har förgyllt allas våra liv! :-)
Hälsningar Familjen Sandström-Kamppinen


2011-11-17

Zorro
Adopterad 2009-09-11

Hej!
Zorro var en riktig buse när han kom så Turbo blev ett mer passande namn. Turbo gör stor succé på kattutställningar, han får lovord från domare och knorrande kommentarer från konkurrenter: "Ska Turbo komma på utställningen? Då är det ju ingen idé att mina katter ställer upp!" Han älskar att åka på utställning och titta på allt spännande som händer och att få många beundrare.
Spänningen är på topp eftersom han 2011, i skrivande stund, ligger på andra plats i SVERAKs tävling "Årets Katt" i huskattsklassen!
Mer om Samvetets Zorro/Turbo kan läsas i Agrias artikel Turbo gick från hemlös till Best in Show
Hälsningar
Birgitta
(bild från tiden som kattunge)


2011-11-17

Malin och Lillan
Adopterade 2008-11-16

Hej!
Att adoptera Malin och Lillan var det bästa vi någonsin gjort! De är verkligen en del av vår lilla familj, känns som om vi alltid har haft dem! När vi fick dem så bytte vi faktiskt namn på dem, vi tyckte de är mer Digimon och Piraten. Digimon är Malin och Piraten är Lillan. Fast nu har de massa olika namn, kärt barn har många namn.
Piraten är extremt pratglad och extremt hungrig. Räkor och skinka är hennes favoritmat. Hon brukar sova med oss hela natten, mellan våra kuddar (eller helst PÅ våra kuddar). När vi vaknar på mornarna sätter hon full fart och pratar och nafsar och visar att hon är jättehungrig. Så brukar hon få lite skinka.
Digimon har förändrats en hel del sedan hon kom. Hon var rätt skygg i början och sprang under soffan och under sängen. Men nu är hennes favoritsyssla att ligga på Samuels tangentbord (fast hon vet att hon inte får). På nätterna brukar hon springa runt och knappa på tangentbordet, så om datorn stått på så brukar hon ha skrivit saker till folk. Annars älskar hon att ligga och softa, gärna i någons knä.
Jag skickar med två bilder på dem. Katten som står som en linslus på soffan är Piraten. Katten som ligger och gosar är Digimon.
Tack för att vi fick adoptera dem!
Vänlig hälsning
Maria


2011-11-16

Saga och Sindra
Adopterade 2008-02-22

Hej!
Saga och Sindra heter numera Sissel & Selma :). De har växt till sig och blivit två ordentliga katt-tjejer. De bor i ett litet hus långt ut på landet och kommer och går som de vill. De njuter av livet och fångar råttor och klättrar på stock och sten. Även fast de är utekatter så är de väldigt sociala och sällskapliga, de är aldrig borta mer än en dag. Kräsna är de också, här försöker man göra sig till och köpa lyxmat eller bjuda på lite fisk, men det duger inte, möjligen kan en klick skinkost smaka gott ibland :).
Jag tror att de har det väldigt bra hos oss och vi är så glada att de trivs hos oss! Jag skickar med två kort på dem, Sissel är den vita och Selma är den svarta. Jag skickar också med ett gammalt kort från när de var små, de ligger tillsammans på en filt i fönstret. Det var innan de fick bege sig ut i det vilda... :)
Fortsätt med ert braiga arbete! Jag rekommenderar alltid er om någon funderar på att skaffa kisse!
Bästa hälsningar Ylwa


2011-11-15

Opus
Adopterad 2008-07-18

Hej!
Det har gått jättebra för oss, Opus och vi trivs bra ihop. Vi bor i ett hus på landet och Opus har egen kattlucka så att han kan komma och gå som han vill. Opus är en mycket vänlig och sällskaplig katt som gärna vill vara där vi är hela tiden, i alla fall den här årstiden, på sommaren är han mest ute och jagar. Sen vi adopterade Opus har vi fått tillökning i familjen, en son som snart är tre år. Opus visade sig vara en mycket barnkär och tålig katt. Han gick gärna och lade sig hos vår son när han var liten och brydde sig inte om att han blev ryckt i pälsen och i öronen ibland.
Hälsningar
Emelie


2011-11-15

Kitty
Adopterad 2008-12-07

Hej!
Det blev stor ömsesidig kärlek vid första ögonkastet när jag träffade Isolde (som då hette Kitty) på Uppsala katthem. Hon kom till oss i november 2008 då vi just flyttat in i ett mysigt gammalt hus med stor sjötomt. Där bodde tidigare en familj vars katt heter Tristan och med tanke på den drottninglika lady som kom till oss valde vi namnet Isolde som passar henne utmärkt.
Sedan dag ett har hon och vi stortrivts, hon är en cool kisse som inte var särskilt skärrad ens då hon kom. Efter en timme var Isolde tillfreds och ville äta och gosa. Hon sitter gärna i mitt knä och spinner så det dånar - lite rättvis vill hon också vara så hon ligger ibland på husses bröst och "nattar" honom. Fram på småtimmarna kan det kännas lite ensamt och om Isolde märker att jag är vaken vill hon gärna hoppa upp i sängen och gosa en stund.
Första vintern fick Isolde vara innekatt för att "bonda" med oss och huset men i mars 2009 fick hon börja gå ut. Hon har ett stort revir där hon inventerar och konsumerar gnagarbeståndet - till grannarnas stora glädje. Isolde går ut på morgonen men kommer alltid tillbaka innan vi åker till våra arbeten - inte en enda gång har vi behövt vänta på henne. När vi sedan kommer hem är det dags att gå ut igen men först måste hon och jag gosa lite. Isolde går ogärna på sin toalåda utan föredrar att göra sina behov utomhus - även om det är 25 grader kallt. På natten är hon inne och har många spaningsmöjligheter från fönstren. Fast Isolde är en medelålders kattdam är hon lekfull, varje kväll får hon ett "piggryck" då vi ska leka med hennes favoritboll. Enligt beräkning ska hon var runt tio år men veterinären tycker att hon är i så pass god form att hon nog kan vara ett par år yngre. Oftast är Isolde pigg och frisk men hon har också varit sjuk några gånger. Tack vare försäkringen blev vi inte ruinerade - direktreglering är fint!
Isolde är en mycket älskad katt som vi hoppas få vara sambo med i många år till. Hon gillar särskilt att vara med ute i trädgården och vill ibland följa med på promenad nästan som en liten hund.
Med vänliga hälsningar Anna Karin


2011-11-14

Fina
Adopterad 2009-03-01

Hej!
Detta är min fina "Fina" som jag adopterade i mars 2009. Fina är social, lugn och lite försiktig. Hon är nyfiken och tycker om när det kommer besökare med nya dofter. Fina är frisk, matglad och sköter noggrant sin päls. Vi har snälla grannar som Fina bor hos när jag reser bort.
Vad vore livet utan min katt!
Hälsningar Anita


2011-11-14

Ingo och Irmeli
Adopterade 2009-10-06

I oktober 2009 adopterade vi de då 5 månader gamla syskonen Ingo och Irmeli. Nu har de hunnit bli nästan 2 ½ år gamla, men de är fortfarande lika busiga som de var när de var små. Att de har varandra att vara med tror vi har bidragit till att de fortfarande är så busiga och lekfulla. När man kommer hem från jobbet märks det ofta om de har varit i farten och lekt, då ligger deras leksaker utspridda över hela lägenheten och allt som oftast står ett eller annat skåp på glänt. Irmeli tycker det är väldigt kul att öppna skåp och se vad som kan tänkas finnas däri, så hon är väldigt nyfiken av sig. Ingo är en riktig liten klätterapa han, vilket vi märkte redan då vi var och hälsade på dem i deras jourhem för första gången. Då var han fortfarande så pass liten att han kunde klättra på folks axlar. Nu är det deras klätterträd som sträcker sig från golv till tak som är favoritstället att klättra i, och där finns även hans favoritsovplats. Irmeli däremot har sin favoritplats på vår soffas divan, eller när solen skiner så ligger hon gärna på frysen i köket där solen lätt lyser in
. Under sommaren är de mer än gärna ute på balkongen och undersöker omvärlden. Direkt när vi vaknat på morgonen kommer Ingo springandes till balkongdörren och vill bli utsläppt, så det märks att de trivs med att få vara ute i friska luften. Lika så om man öppnar ett fönster lite för att vädra, då är de båda där direkt och ska försöka se vad som händer där utanför.
Det märks att de är två olika individer, men det märks även att de är väldigt lika varandra. Ingo är en riktig knäkatt, han älskar att ligga och gosa i knät och han vill gärna ligga där även om han egentligen inte riktigt får plats (till exempel om man sitter med datorn i knät så ska han trots det försöka hitta en liten plats att ligga på). Irmeli är väldigt gosig hon med, men hon ligger hellre bredvid och myser. När vi kommer hem om dagarna så hälsar de oss välkomna hem på olika sätt. Irmeli kommer ofta och jamar ljudligt för att visa att hon är där, och Ingo brukar komma och lägga sig pladask på golvet mitt framför än så man nästan snubblar på honom. När någon av oss står och lagar mat är det inte allt för sällan man har den ena eller båda av dem kring benen, det kan ju faktiskt trilla ner något gott på golvet ibland. Och när skafferiet öppnas kan man nästan vara helt säker på att de kommer springande, de vet ju så väl att det är där husse och matte förvarar lördagsgodiset.
De har båda olika favoritleksaker, Ingo älskar bollar och små mjukdjur som han kan släpa runt på och Irmeli är löjligt förtjust i att leka med flärpen som blir över när man öppnar ett mjölkpaket. Hon kan leka med en sådan flärp i flera timmar, och hon använder mer än gärna mattan i hallen för att göra leken ännu lite intressantare.
Med vänlig hälsning Andrea och David


2011-11-14

Elvira
Adopterad 2011-08-20

Hej!
Jo, jag tycker det går väldigt bra! Vi bekantar oss mer och mer, och Elvira visar alla tecken på att trivas. Pälsen är blank och fin, och hon kommer och gosar med mig i sängen på kvällen. Jag har skaffat olika leksaker och klöspelare, men bäst av allt är det att gå ut! Hon testar ut alla bra mysställen i huset. Det är en bestämd dam, ingen tvekan om det! Man äter tex inte vad som helst...
Allt gott, mvh Sat Nam


2011-11-14

Tiara
Adopterad 2009-10-11

Hejsan!
Tiara är en helt annan katt nu, en extremt gosig & kelig liten dam! Hon är ett riktigt litet vanedjur som alltid ligger hos min dotter & sover på nätterna. Tiara älskar att sitta på den innätade balkongen & spana, den vetter ut mot en stor parkering, så det händer alltid något spännande:-)
Kan ärligt säga att hon är det bästa som hänt oss!
Med vänlig hälsning Cecilia


2011-11-13

Astrid
Adopterad 2008-08-23

Hej!
Vi är så glada över att ha Astrid som vi adopterade 2008, och vi tror att hon trivs bra med oss också. Hon var mycket tystlåten och tillbakadragen när hon först kom till oss. Men med tiden började hon öppna sig så sakteliga. Hon är nu en "pratig" men i övrigt cool kattdam som ska vara med och se vad som händer, hon håller gärna uppsikt över vardagsrummet från favoritbädden ovanpå en bokhylla.
Det senaste året började vi fundera på om hon skulle uppskatta en kattkompis, och därmed lite mer aktivitet eftersom hon är innekatt. I juli i år gjorde slumpen att vi hittade en bortsprungen 12-veckors kattunge väääldigt högt uppe i ett träd. Efter en tripp till polisen slutade det med att vi adopterade den lilla tjejkatten, som nu som heter Gizmo. Efter lite initialt fräsande från Astrids sida, så har de börjat leka och ibland vila tillsammans. Astrid försöker också putsa Gizmo, vilket dessvärre ofta tolkas som inbjudan till lek, varpå Astrid får en "tass-kyss" på nosen. Vi tror att de kommer trivas ännu bättre ihop nu när kattungen blivit kastrerad, och i och med att Gizmo blir äldre.
Tack för allt ert fina arbete, och för att ni gjorde det möjligt för oss att träffa och adoptera vår vackra Astrid!
Vänliga hälsningar
Ingrid & Michael


2011-11-11

Zibell och Glenn
Adopterade 2009-01-24 och 2010-07-06

Nu har vi haft Glenne sen den 6 juli 2010 och Zibbe sen den 21 januari 2009 och dom två fungerar bra ihop. Det är inga katter som sover ihop, dom kan äta tillsammans och hälsar på varandra. Sen älskar dom att sitta och lurpassa, iallafall Glenne
Zibbe är en väldigt försiktig liten dam, hon är väldigt pratig och hon trippar fram. En näpen liten fröken. Hon älskar att vara hemma på tomten och hon har ett favoritträd, en tuja, som är 10 meter hög, där är hon ofta. Kommer det besök är hon osynlig. Det bästa hon vet är räkor hon kan nästan gå fot om man lockar med en räka.
Glenne är Zibbes motpol. Han säger inte mycket kan hälsa ibland när han kommer in för att få mat. Han är väldigt nyfiken av sig, här om dagen kontrollerade han diskmaskinen. Han har hälsat på alla grannar och kontrollerat hur det ser ut under sängen. Så dom vet var han bor. Sen Glenne flyttade in ser vi inte längre andra katter så ofta. Man kan säga att han är en cool katt.
Båda katterna älskar att jaga och kommer ofta hem med sin fångst.
En vanlig dag för Glenne & Zibbe är att någon av dom väcker matte ca 03.00-05.00 så jag släpper ut dom och vanligtvis brukar dom dyka upp runt 07.00 för då vill dom har mat. Runt Glennes matskål är det alltid mat utanför, han slafsar i sig maten och Zibbe har inget utanför. Sen är det ut och in hela dagen om någon är hemma. När vi kommer hem ska det serveras mat fort fort. Zibbe hon pratar hela tiden och Glenne sitter och tittar på en när man håller på att lägga upp maten. Sen blir det en sväng till ute. På nätterna är dom inne. Zibbe går och lägger sig på sin plats i ett fönster och Glenne bevakar husse för så fort husse lämnar fåtöljen är den hans då gosar han ner sig och somnar. Zibbe kan ibland komma på nätterna och sova på en av oss, det har Glenne aldrig gjort, än.
Tack för den fina matchningen mellan Zibbe och Glenne.
Hälsningar
Kicki


2011-11-11

Cornelia
Adopterad 2008-02-29

Hej!
Allt är så bra med lilla Cornelia! Hon trivs bra med med sin tjejkompis Totte som är lika gammal som Cornelia. Vi brukar ta tåget upp till Hudiksvall och hälsa på ibland och dom är så tysta och snälla på tåget så, tror dom gillar att åka X2000! :-) Linda


2011-11-11

Svarten
Adopterad 2008-03-04

Hejsan!
Svarten, som ganska snabbt döptes om till Herr Katt, lever så som han önskar leva sitt liv... På sommaren är han i stallet och jagar möss och lapar sol, och sätter skräck i en och annan grannkatt. På vintern ligger han i sängen och går bara ut för att göra sina behov. Kel sker fortfarande på hans villkor och helst av husse! Men han kan sjunka till att gosa med alla om det vankas mat, han får fortfarande lätt panik om matskålen är tom, vikten är därefter... Vi har flyttat och bor nu på en egen gård med åtta hästar, fyra katter, en hund, en gris och en kanin. Så han har fullt upp att hålla på alla och se till att ingen tar maten!
Han är en riktig karaktär som har sin givna plats på gården! Ingen är som Herr Katt!
Mvh
Mickan och Jörgen


2011-11-10

Frida
Adopterad 2009-07-14

Hej
Frida mår bra och har gjort det hela tiden. I april 2010 blev hon kastrerad och i samband därmed även öronmärkt. En gång per år förnyar vi Fridas vaccination. Frida är också försäkrad vilket vi lyckligtvis ännu inte har behövt utnyttja.
Vi har mycket nöje av hennes sällskap och är tacksamma för att ni tänker på henne.
Med vänlig hälsning Roger
(bild från tiden som busig kattunge)


2011-11-09

Filmer och Lenora
Adopterade 2010-06-01 och 2011-08-11

Lenora är en väldig häftig tjej, trots att hon är så liten. Hon är full av energi och kan springa runt i lägenheten "non-stop" i 20 minuter. Hon är otroligt nyfiken och vill vara med där saker händer. Dammsugaren är inte hennes favorit men hon tycker fortfarande det är roligt. Hon är också jättesöt. När hon känner sig kärleksfull så lägger hon på min bröstkorg eller ben och spinner högt. Det går bara inte att säga nej till den här häftiga lilla tjejen om hon vill nåt!!! Hon håller kontroll över alla (samt Filmer, vår andra katt) med sin kraft och charm.
I början tyckte katterna inte om varandra. Lenora var ganska tuff, det här var redan Filmers hem och hon är häften i storlek (Filmer är stor!). Men det blev bättre och bättre: de började att äta tillsammans, sova i samma rum, leka med varandra (fast ibland vet vi inte om de lekar eller bråkar). Nuförtiden ligger de och sover alldeles bredvid varandra, ibland lade vi Filmer vid Lenora och båda stannade och till slut somnade de harmoniskt. En kväll började Lenora att tvätta Filmers huvud åt honom i nästan 20 minuter! Filmer tyckte det var kul och sött men det killade liten i öronen :) Varje morgon springer de runt och jagar varandra. Det verkar som att de har det jätteroligt trots att det blir lite svårt att sova för oss :)
Vi är jätteglada att ha både katterna. De ger varandra sällskap och kärlek. Och vi får två katter att gosa med! Det är fantastiskt!
Vänligen, Chris


2011-11-09

Ms Marple
Adopterad 2010-10-03

Ms Marple kallas numera mest för Fisan - för att hon ser ut som en Fisan helt enklet, det namnet kom till oss redan efter första gången vi träffade henne i jourhemmet. Där satt en liten tjock katt med de allra finaste blå ögon, det var kärlek redan från första ögonklastet! De som träffar Fisan kommer ihåg henne för hennes "tjockismage" och hennes nyfikenhet. Fisan ska lukta och titta på allt - om det intresserar henne vill säga, ibland har vi besök som hon inte alls bryr sig om. Fisan är gärna med när man gör saker och ting, om man sitter vid datorn ligger hon gärna på tagentbordet eller på de papper eller böcker man arbetar med, när man lagar mat sitter hon gärna på matbordet och tittar på. Varje morgon har sin fasta rutin - 6-7 på morgonen är det dags att väcka matte genom att mjaua och peta med tassen, frukostdags!
Fisan är en livsnjutare som trivs på sina olika "ligga och filosofera" eller "sova" ställen. Hon gillar även att sitta och titta ut genom fönstret på allt som händer där ute. På våren, sommaren och tidiga hösten är balkongen favoritstället.
Fisan är en bestämd katt som vet vad hon vill. Om hon lägger sig på rygg på golvet, då SKA hon bli klappad, när hon sedan känner sig klar då går hon och så sitter man själv kvar, ganska snopen över det abrupta slutet. Två gånger har vi hälsat på hemma hos mina föräldrar, som bor i ett stort hus med två katter, en hankatt och en honkatt. Fisan försöker genast hävda sig på denna främmande mark, vilket ser ganska roligt ut med tanke på att hon är liten och rund och hankatten är stor och muskulös. Fisan gör dock vad hon kan =)
Fisan är en självklar del i famljen och hur livet såg ut innan hon kom är svårt att tänka sig!
Tack Samvetet för att ni tar hand om katter och förde samman Fisan och oss!
Många hälsningar från Katten Fisan (ms Marple) Matte Hanna och Husse Danne


2011-11-08

Dizzy och Mizzy Adopterade 2009-12-07

Hej!

Mizzy och Dizzy har det mycket bra, kanske har de blivit lite för bortskämda, men det är de värda! Dizzy är en riktig liten prinsessa här hemma och har sedan första dagen trivts mycket bra och gjorde sig hemmastadd direkt. Mizzy var lite mer reserverad under det första halvåret och vi fick kämpa med henne för att få henne att slappna av. Men förra sommaren hände det någonting med henne och hon blev som en ny katt! Nu är hon världens mysigaste och pratar (låter som en duva tycker vi =) och springer runt och leker mest hela tiden. Rent fysiskt har Mizzy blivit större, inte tjock, bara muskler, och har den finaste pälsen vi någonsin har sett på en katt.
På helgerna och under somrarna är de med oss i vår sommarstuga, vilket är det bästa de vet. Båda blir som kattungar och springer, klättrar och gräver så mycket de bara kan. De har även fått en ny kattkompis där, Mizzy och han leker hela dagarna och på kvällarna står hon vid fönstret och ylar som en varg för att hon vill ut och leka mer. Dizzy vill helst ligga i solen och rulla runt eller följa med husse på några små promenader.
Alla i vår omgivning är överens om att det inte finns några katter som har det bättre än våra två fantastiska små bollar. Vi skulle inte kunna tänka oss att vara en dag utan dem, och vet inte vad vi gjorde innan vi hade dem.
Tack för det fantastiska arbete ni gör!
Vänliga hälsningar Anna och Daniel
Mizzy och Dizzy (eller Lillkatt och Storkatt som de ofta heter nu)


2011-11-08

Marilyn Monroe och Mynta
Adopterade 2011-08-22

Hej
Här kommer kära hälsningar från Marilyn Monroe och Mynta och deras numera trogna betjänter. Marilyn Monroe lystrar nu till namnet Zabira och Mynta till namnet Zarah. De har varit så goda vänner sedan första kvällen de flyttade in i sitt nya hem, vi får påminna oss om att de inte är riktiga syskon. De putsar och håller ordning på varandra som om de alltid varit tillsammans. Fantastiska små karaktärer och egna individer är de likaså. Zarah älskar vatten och vill gärna diska, bada, tvätta och "vispa" i vatten när det tillagas mat, hon är också ett litet matvrak. Hon har en så vacker profil, långa ben och ett eget "väsande ljud" – spinner tyst och pratar mycket. Hennes första matte och husse var nyligen och hälsade på – de berättade att hennes syskon också hade detta lite hesa ljud. Zarah älskar verkligen att sträcka på sig och blir så lååång! Zabirah är helt orädd och pratar med små kurrande ljud och spinner som en liten maskin. Hon är så fylld av energi och nyfikenhet! Hon äter och sover mindre än Zarah och är verkligen kräsen med vad som serveras! Helst vill hon ut och hoppa i höstlöven på tomten med Husse när han gör trädgårdsarbete. Hon är vädligt social och dyker alltid upp med sitt "kurr" – även när man smyger upp på natten. Naturen lockar med allt som rör sig och trädgårdens alla äppelträd är roliga att klättra i. Sover gärna nära oss och vill ha mycket kontakt – ja, det gäller båda fröknarna. Matte och Husse är överlyckliga för dessa små spinnande kärleksfulla missar och så lättade att de trivs så bra ihop. Vi har verkligen tid att "skämma bort dem" eftersom Husse är pensionär och Matte jobbar hemma i veckorna. Missarna är heltidssysselsättning för Lennart som alltid varit förtjust i katter.
Glada hälsningar Tina & Lennart


2011-11-08

Viti och Tate
Adopterade 2011-08-16

Hej
Viti och Tate mår jättebra och vi trivs med dom. Nu är de delaktiga i vår familj, är där vi finns, vill bli klappade, sträcker ut sig på rygg och visar magen, lägger sig i sängen med barnen. Lite tendenser att snabbt springa och gömma sig finns kvar men det är facinerande att se utvecklingen. De är verkligen inte samma katter som kom till oss, skygga och ville gömma sig och hålla sig undan.
Hälsningar Elisabet


2011-11-07

Maja och Molly
Adopterade 2011-08-21

Hej !
Här kommer en hälsning från Maja & Molly.
Vi börjar morgonen med att springa ut och sätta oss på bordet ute på balkongen och se allt spännande som finns där ute. Sen blir det lite mat och ännu en stund ute på balkongen. Maja har hittat sin plats här i livet i mattes fina skurhink & Molly har hittat sin plats i en balja på balkongen men annars gillar dom att ligga i olika lådor som matte har glömt att stänga. Men vi gillar oxså att få vara i badrummet efter matte har tappat ut vattnet i badkaret. Spännande att titta och känna med tassen när vattnet rinner ner.
Såklart ska vi vara med och hjälpa matte att städa, nja iaf hjälpa till när det ska moppas på golvet. Hatthyllan är en annan plats som vi gillar att vara på. Nej, nu ska vi gå ut och vädra näsan igen, ha det bäst där ute <3


2011-11-07

Ålbo
Adopterad 2011-08-20

Hej!
Ålbo är numera omdöpt av barnen till Musse. Musse har blivit en del av familjen och vi tycker att vi fick en bra katt. Han är stor och hungrig och påhittig. Vi trodde att vi skulle kunna banta ner honom genom att han skulle få springa ute efter ett år inomhus, och genom att begränsa fodertillgången. Men han förser sig med mat själv. Ute blir det möss och inne hittar han mat som vi har glömt framme. En kvarglömd smörgås blir snart renslickat på smör. Vi har fått skärpa till oss. Trots sin storhet är han mycket smidig och hoppar högt, för han gillar att ha koll. Ligger man högt inne kan man möta familjen i ansiktshöjd och i fönster kan man titta på fåglar och annat spännande. Han trycker nosen mot rutan så numera har vi nosavtryck i lagom Mussehöjd överallt.
Han har ”egen nyckel” till kattluckan och går in och ut som han vill. Han var lite försiktig och kollade först in omgivningarna från ett säkert ställe under en stol, men när det kändes OK ”avancerade” han vidare mot äppelträdet och tog ett smidigt hopp upp på en gren. Sen spatserade han runt på grenarna. Musse vill gärna vara med oss i familjen. Han har lärt sig våra scheman och behöver bara säga till när han tycker att det är dags för påfyllning i matskålen. Det är hans viktigaste uppgift. Han följer oss runt i huset eller på gården. Sitter jag och arbetar vid datorn så ska han absolut ligga bredvid helst med huvudet på min hand eller genom att slänga ut tassen på handen. På kvällarna kommer han när vi sitter i TVsoffan och då tar han en bit av filten som ligger över mina ben försiktigt i munnen och börjar trampa. Så småningom har han trampat klart och kan lägga sig ner. Vi tycker det ser väldigt gulligt ut. Som sagt vi trivs med varandra!
Hälsningar Tina


2011-11-06

Hillevi och Tigo
Adopterade 2010-02-12

Hej.
Vi har det jättebra ute i Klev. Grannarna säger att Tigo är byns bästa musjägare Men jag, Hillevi, befattar mig inte med det, är för fin dam för det. Jag sover som prinsessan på ärten hela dagen och är busig på kvällarna. Dom har satt i kattlucka åt oss så vi kan komma och gå som vi vill. Vi hjälps åt att hålla grannkattorna borta från vår gård och det lyckas vi bra med. Tigo går helst inte ut på vintern om det inte är skottat medan jag älskar att springa i djup snö. Alltså vi har det underbart här på landet och saknar inte stan.
Med vänlig hälsning Hillevi och Tigo.


2011-11-03

Zippo
Adopterad 2009-04-29

Hej!
En vårdag 2009 kom Zippo till mig och gården Edeby. När han kom var han rädd och tillbakadragen men till min stora lättnad kom han väl överens med min andra katt Sol. Han verkade känna sig trygg med mig men så fort jag fick besök låg han under madrassen till min säng och gömde sig.
Allteftersom tiden gick blev Zippo lugnare och tryggare och nu charmar han alla mina vänner med sitt rättframma men samtidigt vaksamma sätt. Han har en otrolig förkärlek för ost och eftersom och han vet att det är stor chans att gäster ger honom det, håller han sig framme så att de inte ska glömma bort honom. Det visade sig snabbt att Zippo är en mycket skicklig råttjägare och han bär då och då in ”mat” genom kattluckan. På vintern när han inte hittar råttor fångar han duvor istället, vilket jag är mindre nöjd över…
Nu har vi flyttat från Edeby till en gård utanför Vänge, där vi bor i ett litet tvåvåningshus. Zippo älskar att vara här, långt bort från bilar, hundar och stressade människor. Här tillbringar han och Sol sin tid med att fånga möss, vaka över mig (särskilt Zippo som tycker om att vara nära) och vara ute och klättra i lador och utehus. Zippo håller mycket noga koll på när jag kommer hem från jobbet och kommer ofta och möter mig när jag ställer in cykeln. Sedan visar han mig vägen in genom att gå strax framför mina fötter, med svansen i värdet och hans lite tilltufsade svanstipp stolt vajande.
Allt gott!
Vänligen Therese


2011-11-03

Ester och Yamaha
Adopterade 2009-12-17

Hej!
Ester och Yamaha kom till oss vintern 2009 och hade innan dess aldrig träffat varandra. Ester var från början den mer orädda katten som var nyfiken och undersökte varje litet skrymsle, med undantag för de ställen vår gamla hund Wihlma befann sig på. Yamaha var skygg och försiktig, men blev tvärtemot Ester tryggare när hon eller Wihlma var i närheten. Efter ett tag vande sig dock Ester med Wihlma såpass att hon t.o.m följde med på hundpromenaderna i skogen. För ett år sedan utökade vi vår familj med en valp vid namn av Dahlia, vilket inte alls uppskattas av Ester som på det hela nog skulle föredra att vara ensamhusdjur. Hon smiter oftast iväg när Yamaha eller Dahlia kommer i närheten och håller sig för sig själv. Men när hon är själv med oss människor och slipper tävla om uppmärksamheten blir hon kanonnöjd och följer efter oss vart vi än går. Yamaha är mycket tryggare nu och älskar att gosa och bli kliad på magen, men blir fortfarande lätt rädd när han är utomhus. Han och Dahlia trivs bra ihop då båda har samma lite hårdhänt buffliga kelsätt (vilket inte alls uppskattas av Ester). Båda tycker om att leka, men inte så ofta tillsammans eftersom Ester vanligen blir arg när Yamaha försöker sig på ett bus med henne. Som tur är så är Yamaha inte jättesmart och förstår inte att Ester inte är lika förtjust i honom som han är i henne. Bägge katterna är utomhus nästan dygnet om under sommaren och jagar insekter, fåglar och sorkar. Yamaha har visat sig vara en riktig dödsmaskin, vilket han är mäkta stolt över men som inte är lika uppskattat av oss. Men när hösten kommer och värmen i huset mer lockande är de inne under längre stunder, främst Ester som gärna ligger och jäser i sin favoritfotölj.
Själva uppskattar vi mycket våra katter med sina stora personligheter och härliga sällskap och vi tror att de lever ett förnöjsamt kattliv med mycket kel, gos och frihet.
Hälsningar Cecilia o Jimmy


2011-11-02

Dina
Adopterad 2009-07-10

Hej!
Dina, eller Doris som hon nu heter, är världens goaste kisse som älskar att alla gosar med henne. Hon är otroligt lättsam på alla sätt och har en massa roliga egenheter. På morgonen när vi har ätit frukost och min man ska i väg till jobbet så trampar Doris runt och vill att han ska hänga hans morgonrock över en köksstol så hon kan leka under den ett tag, ja, hon är superbusig då. Sen ska man vrida upp kran så hon kan stå och låta vattnet rinna över henne så hon blir genomvåt, därefter springer hon iväg och busar och man ser tydligt var hennes väg gått. Sen får hon ny mat och vatten och sen sover hon flera timmar.
I augusti 2010 skaffade vi en dobbermankille som heter Oscar, Doris tycker att han är jättekul när han busar. När han somnar då går hon fram till honom och pillar på ögonlocken och sätter hennes tassar i hans öron så han vaknar. För när hon är vaken då gillar hon bus och då får ingen annan sova. Mysigare katt får man leta efter. Tack för Doris.
Anette & Roger


2011-11-02

Theia
Adopterad 2009-10-31

Hej!
Theia är en lugn, trygg, mycket snäll och säker katt vilket glädjer oss. Det tog lite tid för henne (full förståelse för detta!) att vänja sig vid barnen som vill väl men kanske är lite väl hårdhänta. Numera lägger hon sig på magen och "låter dem hålla på" och när hon har fått nog skuttar hon upp och springer därifrån. Theia saknar nog utelivet lite. Hon fick prova på några veckor utonmhus i somras då vi alla fick möjlighet att få låna ett hus. Där fick hon gå ut och in som hon ville och hon njöt nog fullt ut, det syntes på henne att hon var riktigt lycklig när hon fick hoppa i gräset och springa runt på tomten. Annars har hon ju balkongen här som hon också trivs på. Vi hoppas på att så småningom komma till ett hem som är lite större för allas skull. Hon pratar fortfarande lika mycket, och är väldigt tydlig med vad hon vill vilket är bra i ett rörigt hem! Favoritstället är uppe i våningssängen i barnens rum. Där har hon sin plats, sin filt. Eller i tvättfatet i badrummet - där låg hon när det var som varmast i somras.
Med vänliga hälsningar från familjen Tångeberg-André.


2011-10-31

Elis och Evelina
Adoptrerade 2009-11-13

Nu har Elis och Evelina (som vi kallar Fia-Lisa) bott hos oss snart två år! Trots sin dåliga start här i livet (hittades övergivna ute ca 3 veckor gamla) mår de mycket bra, mest beroende på fantastiskt god omvårdnad i jourhemmet. De har hållt sig friska och verkar trivas med livet, både ute och inne. De är ju syskon och har så mycket glädje av varandra, inne leker de fortfarande och har brottningsmatcher och jagar varandra genom huset. Men de är verkligen två olika individer: Elis tycker om att vara ute, men kommer gärna in och sover några timmar då och då, medan Fia-Lisa gärna är ute hela dagarna, kommer in och äter och går på lådan, sedan ut igen. De tycker inte om stängda dörrar, tycker inte om när hundar kommer på besök och är ganska skygga för nya människor. Elis tyckte redan i jourhemmet om att bli buren, och att man går omkring med honom hängande på axeln, och det vill han fortfarande göra! Han kommer och säger till när han tycker det är dags. Fia-Lisa är ganska försiktig, tycker inte om att man lyfter henne, men kommer och vill kela ibland, speciellt med husse. Båda sover till och från i sängarna, speciellt Elis och vi försöker ha båda katterna inne på nätterna, då vi bor nära skogen där det finns bl a räv!
Livet har fått en ny dimension sedan Elis och Fia-Lisa kom till oss, mycket kretsar kring dem, och vi älskar dem så mycket!
Mvh Elis och Fia-Lisas matte och husse


2011-10-31

Volbeat
Adopterad 2009-03-22

Hej!
Här kommer en hälsning från f d Volbeat. Jag heter numera Stikkan och och är en tuff kille på 3 år. Jag adopterades från Samvetet i mars 2009. Jag mår väldigt bra och blir så bortskämd av både husse och matte. Mitt största intresse är mat i alla dess former och jag är väldigt snabb att hålla mig framme och äta från kompisens matskål också. Matte tycker att jag behöver banta. Hon har börjat kalla mig för köttbullen. Hela sommaren har jag varit ute. Det tycker jag är skoj. Det finns en damm här i trädgården med trollsländor och grodor. Det är spännande. En gång hoppade jag efter en trollslända så jag ramlade i vattnet. Då skrattade husse och matte, men jag tyckte inte alls att det var så kul. Nu när det har blivit kallare älskar jag att ligga och sova i husses säng eller på soffan med utsikt över köket ifall matte skulle öppna kylskåpet. Då är jag snabbt på plats. När matte kammar mig eller kelar med mig då dreglar jag. Jag är en riktig livsnjutare.
Många hälsningar från Stikkan, kompisen Nisse, matte Lena och husse Håkan


2011-10-29

Toby
Adopterad 2009-09-26

Hej!
Här kommer en hälsning från Samvetets Toby, som numera bor i Dalby. Toby kom till oss en septemberdag för två år sen, det var en frimodig misse som klev ut ur buren, med svansen högt för att inspektera sitt nya hem. Vi bor på landet och ville ha en utekatt - och tuffe Toby ville verkligen vara en utekatt! När vi var klara med utskolningen och han fick börja vara ute på egen hand blev vi förskräckta! Vi såg Toby dra runt i grannarnas trädgårdar för att hitta någom att vara kaxig mot! En gång fick vi hämta honom hos grannen, då han tagit sig in genom deras kattlucka och satt på deras köksbord och spanade. Inte kul… och vi började undra hur det här skulle gå…??? Det kändes som att ha en värsting-tonåring hemma! Men vi försökte vara konsekventa och skaffa rutiner för honom. Och bit för bit lugnade han ner sig! Idag är han en harmonisk och gosig kisse - som fortfarande älskar att vara ute oavsett väder! Han är också en skicklig jägare, till mattes stora förskräckelse… Möss, fåglar, småödlor, en och annan ekorre… Men vi är fullkomligt trygga i att han vet var han bor! Idag går hans rundor upp i skogen i stället. Är vi ute på tomten håller han sig gärna i vår närhet. Klättrar lite i äppelträdet eller på vedhögen…. Eller har lite spaning från altanen! Inomhus har han många favoritplatser, oftast där vi är! Lagar vi mat ligger han gärna på köksbänken och tittar, slår vi oss ner i soffan på kvällen så dröjer det inte lång stund förrän han kommer upp i knäet och vill gosa. Han har också varit med oss till Gotland några vändor! Vi är väldigt glada att vi tog oss igenom "tonårstiden" för idag har vi världens mysigaste katt!
Hälsningar från tuffe Toby, Henrik & Maria
P.S Matte och Toby bloggar ibland på Kattsajten, http://www.hemmetsjournal.se/tobykatt/katt/blogg


2011-10-28

Rafael
Adopterad 2009-08-05

Hejsan
Lille Rafael som vi döpt till Nisse var vår bortgångne katts, Sigges, bebis. Han följde Sigge överallt och de sov tillsammans. När vi hade begravt Sigge och planterat ett körsbärsträd på platsen satt Nisse där i 3 dygn utan att komma in och äta. Det kan man kalla sorg! Nisse blev en väldigt rädd kisse efter det men nu sedan i våras har han äntligen öppnat upp igen:) Nu är Nisse en stor vacker och kelig katt men bara på hans egna villkor! Det är lönlöst att försöka kela med honom då han själv inte vill. :)
Tack för att ni finns! :)
Carina


2011-10-28

Lejonet
Adopterad 2009-03-28

Hej,
Lejonet som heter Sigge hos mig kom redan i december 2008 som jourhemskatt. Han är en mycket försiktig katt som behöver trygghet. När jag dammsuger springer han förstås och gömmer sig, det är ju inte konstigt, men han gömmer sig också så fort jag öppnar dörren till städskåpet för att ta fram dammsugaren. Men sista månaden har han börjat stanna kvar där han är. Det tar matte som ett hoppfullt tecken, om än väldigt beskedligt, på att det händer något. (Hans hörsel är det inget fel på!)
Sigge är mycket kelig men det är matte också, så vi har det bra tillsammans.
Med vänlig hälsning
Mimi


2011-10-28

Eskil
Adopterad 2009-10-08

Hej,
Eskil mår jättebra! Han tycker om att vara båda inne och ute, är aktiv och glad och har tappat 2kg i vikt.
Mvh, Fer


2011-10-28

Saffran och Nirvana

Adopterade 2007-12-27 och 2009-10 24

Hej! Här kommer hälsningar från oss tre katter, Saffran, Nirvana och gamla gubben Tin-tin. Vi i kattfamiljen kommer bra överens, vi är ute när vi vill eller inne när det börjar bli kulet och mörkt ute. Mat finns i olika former vilket syns på rondören, kanske är det så att vi gillar för mycket att ta en munsbit lite då och då på en mus, fågel, orm eller groda. Matte blir inte så glad när fåglarna försvinner men vad skall man göra när jaktintresset tar över. Främmande människor är inte vår styrka, vi blir väldigt rädda och skygga när det dyker upp okända röster, gubben Tin-tin är den sociala och en förebild för oss andra skyggisar. Men när kaminen är varm och maten är serverad då vill vi gossa hela gänget.
Hälsar tre katter i Skölsta genom matte Rita


2011-10-28

Ellinor
Adopterad 2009-09-30

Hej!
Ellinor trivs och har det bra här hemma, hon går till vardags under namnet Ellie! Hon är en lite blyg tjej så när vi har gäster befinner hon sig för det mesta under soffan som är, och har varit, hennes favoritställe ända sen hon kom till oss, i alla fall när vi har gäster! När det bara är vi i familjen hemma är hon mycket social och gosig, dock på hennes villkor såklart!! Kommer gärna upp i sängen och klättrar på oss när hon tycker det är dax för mat på morgonen, detta gör även hennes bästis Bruce :D Bruce som är en 6-årig hankatt hade vi innan vi skaffade Ellie och det tog nån vecka... med en del revirmorrande och onda blickar dom emellan tills de hittade varandra! Sen dess har de varit bästa vänner, dom är såå mysiga med varandra! Så härligt att se! Som bilden visar ser det ofta ut här hemma! Så tack för att vi fick möjligheten ta in Ellinor i vårt hem, hon är en mycket uppskattad familjemedlem och kommer vara det i många år framöver!
Hälsningar Emma och Martin


2011-10-28

Bosse
Adopterad 2009-10-26

Bosse är en underbar varelse, han litar fortfarande inte helt på människor men älskar att man kelar med honom Han rullar gärna runt och blir klappad på magen. Bosse har ett säkert rum, i gästsängen kan inget skada honom, där är det han som bestämmer. Han verkar trivas med sin nya familj, men han skulle nog vilja ha ännu mer uppmärksamhet och kel. Problemet är att det är så läskigt, så då får man nöja sig med sena kvällar och väldigt lugna stunder. På några fronter är det dock fortfarande han som bestämmer, han är alfahanen i vår lilla familj. Vi har gjort några framsteg de senaste veckorna, tex får jag bära honom ibland och när det kommer gäster över, så hänger han bara under sängen några minuter innan har försiktigt kommer fram för att undersöka vilka hans nya inneboende är...
Vi trivs tillsammans och steg efter steg litar han mer på mänskligheten, men det är korta långsamma steg.


2011-10-27

Darwin och Melbourne
Adopterade 2009-08-19

Hej!
Darwin och Melbourne döptes om till Kantarell och Kremla. De mår mycket bra och är väldigt älskade. Kantarell är väldigt kelig mot alla medans Kremla är mer reserverad och visar sin kärlek mest till mig. :-)
Nu är de vuxna och leker inte lika mycket som när de var nykomna till mig då de fick flera blommor och lampor till småbitar. De älskar att leka med laserpekaren och reagerar direkt när de hör att jag plockar ut den från lådan.
Visa perioder har de varit svartsjuka på varandra. Nu får de maximalt mycket kel då både min dotter, hennes pojkvän och alla deras vänner är väldigt förtjusta i katterna! Det är en fröjd att se hur de hoppar upp i famnen på någon och kelar! Jodå! jag törs påstå att de är lyckliga!
Med tacksamma hälsningar
Graciela


2011-10-27

Kasper
Adopterad 2009-12-20

Hej på er alla goda kattvänner!
Kasper är numera känd som Sorkarnas Skräck här i byn. Han levererar dom alltid mycket prydligt på rygg med framtassarna i kors o tänderna framme. Storleken på dom är ibland häpnadsväckande, en var nästan lika lång som min toffel (nr 37). En gång la han en nedanför grillen när vi just skulle till att lägga på köttet, undrar om han ville ha den medium rare… Han trivs mycket bra med sitt liv (till skillnad mot dom stackars sorkarna) och hälsar så mycket. Han assisterar alltid när jag skriver + med allt hushållsarbete, matlagning, städning, tvätt osv och är en mycket glad o kärvänlig katt.
Vänliga hälsningar
Kaspers matte


2011-10-27

Chania
Adopterad 2009-10-13

Hej!
Chania mår mycket bra! Hon bor för tillfället hos mina föräldrar, eftersom jag flyttade till en liten etta förra året och nu ska flytta igen. Vill inte förvirra henne med massa olika nya miljöer hela tiden. Dessutom trivs hon så bra där hon bor nu! Hon har en katt- och en hundkompis också. Visst blir det smågnabb ibland, men för det mesta trivs de tillsammans, vilket jag inte trodde från början eftersom Chania var så skygg. Men hon har blivit mycket mer social och sällskaplig, söker kontakt och pratar en hel del också. När jag väl får större boende vill jag hämta hem henne, men visar det sig att hon mår bättre där hon bor nu så får hon bo kvar. Huvudsaken att hon mår bra! =)
Hälsningar Malin


2011-10-27

Augusti
Adopterad 2009-12-16

Hej
Augusti som numer kallas Agge verkar trivas hos oss. Han ägnar sig åt sina favoritsysslor: klättra högt och öppna skåp. Just nu jobbar han på att få upp skåpet under diskbänken. Jag bifogar en bild på när han har klättrat upp och tagit sig in i ett överskåp i köket. Det är ett av hans favoritställen.
Han och hans kompis Leon kommer bra överens. De jagar varandra runt lägenheten, och sen lägger de sig och sover tillsammans. Agge och Leon har också charmat morföräldrarna, så de får komma och bo hos dem på semestern när vi andra är ute och far och flyger.
/Malin


2011-10-26

Tigris (Brumma)
Adopterad 2009-10-10

Hej
Moa, som hon numera heter, mår bra, hon äter fortfarande kortison mot klåda men i betydligt lägre dos. Hon har även slutat med specialfoder och äter numera Pussis "möra bitar av kött" och magen fungerar jättebra. Nä, dyrt och gott i påse ska det vara. Pälsen är vackert glänsande, hon är smal och smärt.
För 1½ år sedan blev jag med valp, en shetland sheepdog, Moa och valpen fann varandra från första stund. Numera sover de ofta bredvid varandra och Moa spinner när Myra slickar henne djupt ner i öronen.
Moa är mycket rädd för främmande människor, men jag får gosa och hantera henne, Men jag får inte ta upp henne i famnen, ännu, hon vill åtminstone ha bägge bakbenen på fast mark. Ligga i knät i 5 min går bra.
Hälsningar Kerstin o Moa


2011-10-26

Fender
Adopterad 2009-04-01

Hej hej!
Här kommer en kort rapport om Fender. Han mår efter omständigheterna bra, Fender har astma men den medicineras. Han är en mysig kille som är så svårt att inte älska. Han gör inte mycket om dagarna men efter kl 21 så lever han rövare. :) Vi är jätte nöjda med vår solstråle!
Mvh Ilona


2011-10-23

Prinsessan och Otis
Adopterade 2007-02-25 och 2009-02-25

Hej!
Jag berättar gärna om våra katter. Börjar med Prinsessan, eller Sessan som vi kallar henne för. Hon kom en kall kväll i november-06 till oss, upphittad i ett bostadsområde i Uppsala. Hon var då full med löss, hade diarré och var helt utmärglad, enligt veterinären Stina så hade hon ej klarat sig så länge till. Vi höll henne isolerad och matade henne var fjärde timme med kokt torsk. Hon återhämtade sig jättebra. Efter ca 3 veckor var hon redo att få träffa resten av kattgänget här hemma. Vi bestämde på en gång att vi ville adoptera henne, fanns ingen tanke på att hon skulle flytta från oss. Nu är hon en rund och trind, jättegosig katt. Hon har sin "plats" varje kväll i mitt knä, där hon gosar för fullt. Vad som är lite tråkigt är att hon nu är överviktig. Hon äter bantningsfoder, (våra två andra äter samma foder) men är som en"dammsugare" och springer runt och äter upp de andras mat... Men Sessan är världens gosigaste katt, med sin runda mage!!
Otis är vår andra katt från Samvetet. Hon hittades i hissen hos veterinären 2008 där hon satt i en transportbur, en fredag när de stängde. Fy för människor som gör så!!
Otis är en social och mycket snäll katt. Hon är den som är först upp i vår säng på kvällen när vi ska lägga oss. Då lägger hon sig vid mina ben och börjar snutta på sin svans, det är en ritual som hon gör varje kväll. Från början så snuttade hon väldigt ofta, men nu så är det bara ett par minuter. Även Otis var en självklar katt för oss, en katt som vi fäste oss vid på en gång. Både Sessan och Otis älslar att ligga i tomma kartonger.
Mvh
Lena


2011-10-23

Siri von Essen och Dakota
Adopterade 2009-02-25

Siri Von Essen och Dakota har fått behålla sina namn då de passar deras personligheter så bra. Eftersom vi lever i ett bostadsrättsområde har katterna fått en innätad altan att spana ut ifrån, förutom de (minst) två dagliga promenaderna i koppel och sele. Dessa promenader uppskattas enormt och ska göras i ur och i skur. Siri är lite mer försiktig av sig medan Dakota är modigare och vill upptäcka världen. Dakota är en mycket aktiv katt som gillar att röra på sig och patrullera “sitt” område. Siri föredrar att ta det lite lugnare, förutom då hon också får kattfnatt.
Katterna har lärt sig göra konster som att ligga, vinka och ge “vacker tass”... men Dakota kan nog tycka att det är mycket roligare att få jaga godiset istället. Siri är den som har varit den självutsedda fotvärmaren i sängen men på sista tiden har även Dakota börjat flytta in på den fronten. När det är dags att leka hemma brukar Dakota lägga en leksaksmus framför fötterna på en, apport är en favorit! Siri gillar att attackera snören som dras runt, man får alltid kattnapp.
Båda katterna är enormt uppskattade och älskade, de utgör en påtaglig del i vår familj. De är pratkvarnar bägge två när det är något de vill föremedla, så att förbise dem är inte möjligt. :)
Hälsningar Linda


2011-10-22

Olle och Cayenne
Adopterade 2008-10-18 och 2010-02-24

Olle kom till oss en liten halvskygg kattunge som i en månad var i sovrummet och inte vågade gå ut. Är i dag mycket tuffare och en stor mysig och superkelig katt, lite feg ute
Cayenne kallas nu Cleo, hon kom till oss som en liten trygg katt med svansen upp, blev Olles älskling. Idag leker och boxas dom med varann. Cleo åt papper som kattunge, vi fick sätta brevlådan utanför eftersom hon tuggade på all post, hyresavin mm. Ett tag bet hon på lådor, det gick åt många lådor vi hade små lådbitar överallt. Olle började också bita ett tag. Idag är Cleo mycket lungare och så kelen. Fast det är hon som bestämmer när vi skall gå ut ca 3 ggr per dag i band och är pratglad och vi älskar våra katter
Hälsning Rose-Marie, Kenneth, Olle och Cleopatra


2011-10-21

Dixon
Adopterad 2011-07-21

Hej!
Det går jättebra för Dixon, han trivs med oss och vi med honom, han är världens gosigaste. I början när Dixon sov så var han nästan medvetslös, så skönt avslappnad och trygg när han äntligen blivit omhändertagen och slapp oroa sig för nånting annat än att serveringen av frukost och middag gick lite för långsamt enligt hans åsikt :-) Jag funderar nästan på att köpa en sådan där bärsele för bebisar till honom, han vill vara med oss ständigt och överallt.
Det finns mer att läsa om Dixon på Uppsala Katthems bild- och videoblogg, där har Miranda skrivit ett (kärleks)brev till Dixon, och Dixon, med lite hjälp av matte, har skrivit ett svar till henne.
Jag har också en blogg själv, där jag har Dixon som en egen "kattegori", det finns en hel del bilder och också en dagbok som jag skrivit från hans första tid hos oss, och de framsteg han gjort. Adressen till den är blog.irma.se
Kram från IngerR och Dixie, han hälsar till alla sina gamla kompisar


2011-10-20

Tero och Zalar
Adopterade 2011-09-20
Hejsan!
Nu har Tero och Zalar varit våra kattpojkar i drygt en månad! Det har gått förvånansvärt smidigt. I början var de väldigt rädda för oväntade ljud, men numera har det mesta av dessa problem helt försvunnit. De har lärt sig att det inte alls är så farligt som det låter. Märkligt att de inte var rädda alls för en brummande dammsugare dock!
Maten har det gått bra med också. Ingen av grabbarna har problem med magarna, utan "går på lådan" som de ska. När det gäller att leka, så föredrar de att vi springer runt med ett långt snöre med en papperstuss fastsatt, alla finare leksaker till trots. Det ska vara laserpekaren då, enligt Zalar, men Tero tycker den är ganska läskig, tyvärr. Zalar sitter på "sin" klätter/klöspåle och tittar ut genom ett fönster i ett rum och kollar fåglarna i träden utanför medan Tero föredrar ett fönster i ett annat rum. Han gillar också att ligga på en hög byrå och spana ut genom fönstret. Just nu sitter han brevid mig och kollar när jag skriver, så att allt blir OK.
Jag skulle kunna skriva och berätta mycket mera, men nu får jag nog sluta, Tero har övergått till att försöka göra en inbrytning i ett skåp för att få mig att intressera mig för honom i stället!
Många glada och tacksamma hälsningar från oss!
Doris och Leif, och grabbarna förstås!


2011-10-19

Isak
Adopterad 2009-01-07

Hej!
Isak heter numera Léon. Han kom till mig i november 2008, då jag blev hans jourhem. Jag adopterade honom sedan i januari 2009. Han är en väldigt trygg katt och gjorde sig genast hemmastadd i min säng och började spinna ljudligt. Léon har ett väldigt speciellt spinn som ibland låter som en kuttrande fågel, och ibland som en gnisslande dörr. Han var undernärd och lite tilltufsad till en början, men blev ganska snabbt rund om magen, något jag har ständigt sjå att hålla reda på nu. Hans favoritsysselsättning är nämligen att äta. Han är gärna med när jag pysslar i köket och tycker att det är spännande med vatten. Han dricker gärna vatten ur glas, så man kan inte lämna några sådana framme och tro att man får ha det ifred. Förutom att äta tycker han mycket om att leka med sin fjädervippa och brottas med sin mjukis-fladdermus. Men hans favoritstund på dagen är när han blir borstad, och det gör vi varje kväll innan vi går och lägger oss. Då kommer han alltid springande och lägger sig genast på rygg med tassarna i vädret. Han sover gärna bredvid mig i sängen på en egen kudde, eller på sin favoritplats på en filt i fönstret. Léon är en oerhört lugn, trygg och gosig katt. Han har inget emot att bli lyft och vill gärna ligga i knät och bli kliad på magen. Han tycker mycket om alla människor och är inte blyg för att lägga sig i knät på nästan vem som helst. Han står nästan alltid innanför dörren och väntar när man kommer hem, och då spinner han ljudligt! Kort sagt är Léon den underbaraste katt jag har haft äran att träffa, och jag är glad att han vill bo hos mig.
mvh
/Anna


2011-10-19

Loranga
Adopterad 2010-05-03

Loranga kom först till oss som jourhemskatt i september 2009. Då var hon en tanig, lite nervös katt med tunn päls. Men även om hon var orolig så var hon oerhört nyfiken och aldrig rädd. Den här nyfikenheten har hon kvar även i dag och gör henne till den modigaste och tuffaste lilla katt som vi någonsin har sett maken till. En förutsättning för att vi skulle kunna behålla henne var just att hon inte skulle vara rädd för att resa och att komma till nya platser, eftersom vi själva ofta åker på besök hos släkt och vänner. Men detta har Loranga klarat galant. Vart vi än åker förundras människor över vilken modig katt vi har, som när hon kommer till ett nytt ställe travar runt och tittar nyfiket på var hon har hamnat. Inget gömma sig bakom soffan här inte! Numera bor vi alla i Småland och även om vi fortfarande bor i lägenhet finns det möjlighet för henne att komma ut i koppel. Men det bästa är när vi åker på besök hos svärföräldrarna för där får hon springa fritt ute på landet. Då överraskar hon igen: med sin otrolig jaktförmåga. Rekordet ligger på sju sorkar på en dag! Och naturligtvis vill hon stolt visa upp sina byten för matte och husse, som är mindre förtjusta…
När vi tittar på Loranga i dag ser vi inte längre en tanig, tunnhårig och nervös katt: vi ser en välmående, glad och självsäker donna med mjuk, fluffig päls. Hon är väldigt tillgiven och vill hela tiden vara med – vid middagsbordet, framför teven, i sängen. Hon älskar att krypa upp i famnen och kela eller att busa. Vi är så glada att vi har fått en sådan liten guldklimp!
Hälsningar från matte Ida och husse Mårten


2011-10-15

Newton
Adopterad 2010-12-19

Hej
Vi är väldigt glada att vi tog emot Newton från Föreningen Samvetet.
Newton är en väldigt social katt och väldigt tillgiven. Han vill gärna sitta i knä och gärna vara med när man gör saker, exempelvis när man jobbar framför datorn lägger han sig mitt på skrivbordet och vill ha uppmarksamhet.
När Newton först kom till oss var han innekatt tills snön smälte bort och det blev vår. Då ville han mer och mer vara ute, gärna på nätterna, och komma in och sova på dagarna. Alla i vår omgivning är helt fascinerade av Newton eftersom han är så social, vänlig och charmig. Vi är till 100 % nöjda med att vi till slut bestämde oss att bli kattägare.
Med vänliga hälsningar
Sven-Åke


2011-10-10

Sumo
Adopterad 2010-09-15

Sumo vann mitt hjärta ungefär två minuter efter att han kommit till mig genom att krypa fram under soffan och bara vara hur gosig som helst och spinna högre än någon annan katt jag träffat och det stod ganska snart klart att han skulle adopteras istället för att vara jourhemskatt. Han har aldrig verkat särskilt rädd och han är bra på att förstå vad man får och inte får göra, jätteduktig att gå på lådan och ingen annanstans. Han har inte förändrats så mycket sedan han kom, bara blivit lite mindre girig när det gäller mat. Vatten vill han helst dricka i duschen eller handfatet. Han är lite känslig för plötsliga ljud, framförallt när han befinner sig på nya platser, men annars är han väldigt lugn och snäll. I somras fick han bo i mammas sommarstuga i Dalarna en månad och det gillades skarpt att få springa fritt utomhus, men han höll sig alltid i närheten och skaffade sig en favoritplats under en björk där han brukade ligga och observera naturen. Han är fortfarande jättegosig, hoppar ofta upp i knät så fort man sätter sig, gillar att bli kliad på magen och att sova bredvid i sängen. Jag skulle inte kunna önska mig en bättre katt!
Varma hälsningar
Paulina och Sumo


2011-09-28

Lotus
Adopterad 2011-06-26

Hej!
Lotus fortsätter att roa oss här hemma, hon är vår lilla solstråle! Hon lärde sig snabbt att gå i koppel och har nu måttat in ett lagom revir på innergården som hon patrullerar och håller ordning på så länge det är tillräckligt varmt. Regnar det håller hon sig hellre på sin balkong och skäller på områdets stackars hundar som råkar gå förbi på gatan.
Hon har tyvärr fortfarande besvär med ömmande leder i bakkärran till och från, och ska nu utredas för fästingburna sjukdomar. Förhoppningsvis ger den utredningen lite svar och bot! Hon låter sig inte hindras av det, utan kör minst två motionsrundor runt lägenheten varje dag (eller väldigt tidig morgon.... )
Bifogar en bild på Lotus (eller Majsan som vi kallar henne här) i sin favoritposition på ryamattan.
Hälsningar Erika


2011-09-23

Sprallig
Adopterad 2011-06-01

Hej! Det går jättebra! Sprallig är så mysig och otroligt rolig (!). Hon försöker ofta få igång våra gamla katt-tanter genom att plötsligt kasta sig över dem, inte alltid så uppskattat men det är ju bara att försöka igen lite senare :) Hon följer vår hankatt Franco som en skugga, hon börjar spinna bara hon ser honom, urgulligt! Vi är så glada att hon fick stanna kvar hos oss :)
Mvh Ola


2011-09-23

Evin
Adopterad 2011-06-11

Hej!
Vår nya familjemedlem verkar trivas mycket bra och har med all tydlighet visat att en halvtimmes mys är det som gäller - varje morgon, kvällstid går inte lika bra! Hon verkar helt trygg med oss. Vi tänker att det är bra för blodtrycket så det är helt OK att hon myser länge. Vi trivs med Miss(e) Evina, lekfull och företagsam som hon är. Vi kan inte åka spontant på semester som tidigare men vi får planera så det kommer att bli bra. Hon äter, dricker och lämnar igen det, så vi har ingenting att oroa oss för ang. hennes hälsa. Kort sagt: läget är under kontroll.
Hälsningar Evinas matte Dora


2011-09-20

Maj Jansson
Adopterad 2010-04-30

Hejsan
Tack för ert engagemang och allt stöd. Jansson har ett alldeles fantastiskt liv. Hon kommer och går hur hon vill, äter, dricker och blir matad med kycklinglever ibland. Kattluckan gör att hon är helt fri att bestämma när hon vill komma. Vi accepterar henne som hon är. Hon har sin backe och skogen bakom huset där hon alltid varit, en före detta hemlös hungrig vagabond är nu en mätt välmående huskatt (om än ovanligt vild). Det syns att hon mår bra, hennes kroppshållning visar självkänsla och pondus. Hon sitter ofta på tomtgränsen, i häcken eller på terassen till huset och "tillhör" huset liksom. Vintertid är hon mer inomhus men sommartid mest ute.
Tack för allt ni gjort, hälsningar GunBritt


2011-09-18

Godzilla
Adopterad 2010-11-02

Hej
Det har gått jättebra med Godzilla, som bytt namn till Chaima. Vi märkte på en gång att det här är en katt med väldigt mycket personlighet och det som från början var tänkt som en tillfällig lösning med jourhem ledde till att vi adopterade Chaima. När hon släpptes ut i lägenhet skyndade hon sig snabbt upp i blivande husses knä och vägrade gå ner igen (hon hade tydligen bestämt sig redan då för att här ska jag stanna). Chaima är idag 13 år men är inte på några sätt en gammal katt. Hon är väldigt nyfiken och lekfull och utnyttjar alla tillfällen hon kan till att utforska våra garderober. Och när hon följer med och hälsar på släkten utforskar hon gärna alla vinklar och vrår i husen. Chaima är även oerhört bra på att prata med husse och matte. När man kommer hem och ropar på henne så får man genast ett svar. Frågar man: "Chaima var är du nånstans" då får man genast ett svar och hon kommer springandes. Något som Chaima verkligen älskar är att sitta och mysa med husse och matte i soffan. Så snart hon ser att matte börjar gå mot soffan så susar hon fram med siktet inställt på mattes knä och oftast hinner matte inte ens sätta sig tillrätta innan Chaima är uppe i knäet. På kvällen så håller Chaima noggrann koll på vart husse och matte befinner sig. För hon vet att snart är det läggdags, och då är det dags att än en gång ligga bredvid husse och matte för att gosa. Då ligger hon gärna uppkrupen på husses bröstkorg (så högt upp det bara går) och myser. Det är så man kan tro att de använde Chaima när de hittade på definitionen för ordet kelsjuk. När vi fick henne var hon så kelsjuk att hon dreglade så snart man började klappa henne (vilket hon fortfarande kan göra). Hon är en väldigt busig och bestämd dam och brukar säga åt husse när det är dags och leka.
Tack för att vi fick möjlighet att ta hand om, och senare adoptera Chaima. Hon är våran ögonsten och vi hoppas på många år med våran kelsjuka misse.
Mvh Andreas & Lottis
PS. Chaima hälsar. DS


2011-09-18

Ginger
Adopterad 2011-06-02

När vi hämtade upp Ginger (nu kallad Kira) var hon lite passiv mot oss men ändå väldigt medgörlig. De första timmarna spenderades i hallen bland skorna, vår store grabb Finn (3 år gammal kattherre) var framme och fjäskade för henne men hon lät sig inte falla för hans charm. Under natten vågade hon sig dock runt litegrann och gick på lådan och åt. Följande dag var hon mycket mindre rädd och lekte för fullt i gästsängen med alla leksaker som vi kastade till henne. Finn var dock fortfarande inte så intressant utan honom fräste hon på och sa till honom att hålla sig undan.
Dag 3 var en helt annan visa. Hon sprang runt i hela huset och pratade för fullt. Har aldrig varit med om en katt som är så pratglad som denna lilla tjej. Hon betedde sig som om hon alltid hade bott hos oss och var inte rädd för något alls. Hon fräste inte längre på Finn och började gosa med oss mer och mer.
Nu 4 månader senare är hon en helt annan katt än den lilla rädda damen hon var dagen då vi tog hem henne. Hon är som en liten svans som hänger efter oss vart vi än går och pratar hela tiden. Hon kommer när vi ropar "Kira!" och pratar även då för fullt. Sängen är favoritstället att ligga i tillsammans med oss och trampar och spinner för fullt när det ska gosas. Finn är hennes bästa kompis. De leker med varandra och sover tillsammans. Hon ser verkligen upp till honom vilket är skönt för han har haft det tufft som har förlorat sin bror samt vår lille 6-månaders kattunge på väldigt kort tid. Kira har underlättat den tuffa tiden både för Finn och för oss. Vi är otroligt tacksamma som har fått chansen att ta hand om denna underbara lilla tjej. Hon är verkligen en liten solstråle som skämmer bort oss med värme och kärlek. Tack än en gång för denna underbara chans! Det hade verkligen inte kunnat gå bättre och vi är så tacksamma. Underbart att ni gör det ni gör mot de små härliga djuren! Tack igen!
Många varma hälsningar från Frida, Didrik, Kira och Finn!

Ginger/Kira kan ses på: http://www.youtube.com/watch?v=SvqZEVLXLrs http://www.youtube.com/watch?v=09tR0R39xXY&feature=related


2011-09-16

Livia
Adopterad 2010-01-21

Hej!
Jo, det går jättebra med Livia. Jag var jourhem åt henne innan jag till slut bestämde mig för att adoptera henne, så att det skulle funka var ingen större överraskning! Livia är ju lite försiktig katt men har faktiskt börjat komma fram även när vi har gäster, när bara jag och mannen är hemma är hon framme hela tiden, mycket gos ska det vara! I övrigt är favoriterna kattgräs och röda laserprickar att jaga runt vardagsrummet!
Hälsningar Linda och Livia!


2011-09-16

Carrie
Adopterad 2010-08-19

Hej!
Vi är väldigt glada att vi valde att adoptera Carrie, vår Leia. Under det här året har hon växt massor på många sätt. Hon är fortfarande liten till växten, 3 kg (i jämförelse med vår andra pälsboll som väger nästan det dubbla). Leia har dessutom tuffat till sig och är inte lika harig längre, vilket är roligt att se. Hon är glad och spinner så gott som alltid och är fortfarande väldigt busig och lekfull. Dessutom är hon en riktig kelgris, hon är jättemysig på alla sätt.
Leia följer efter vart än vår andra katt går, helst skulle hon nog vilja gosa med Bella också men det händer inte så ofta. Istället brukar det bli en och annan lekstund och de galopperar genom hela lägenheten när de jagar varandra.
Skickar med bild på Leia så ni får se hur mycket hon har växt och hur fin hon är :)
Hälsningar
Maria


2011-09-16

Bowser och Luigi
Adopterade 2010-01-31

Hej,
I januari 2010 adopterade vi två kattungar från Samvetet, Luigi och Bowser. Bowser var den försiktiga och keliga killen medan Luigi var mer framåt, självständig och nyfiken. De anpassade sig snabbt till oss, vår son och vår stora hund, Cane Corson Basse. De var såklart rädda för Basse i början men förstod snabbt att han inte alls var farlig. Nu älskar de honom och går ofta och gärna fram till honom för att kela.
Ute har de åkrar, skog och en stor tomt att ströva runt på. De är duktiga jägare bägge två! Nu på sommaren är de ute mest hela tiden, men kommer gärna in för att ligga i soffan för att sova och gosa. Vi är jätteglada att vi fick adoptera dessa härliga killar, tack till er på Samvetet!
Hälsningar Caroline & Johan med familj


2011-09-16

Stadsparkens Gösta
Adopterad 2010-03-20

Hej!
Gösta kom till mig som jourhemskatt. Han tillbringade sina första tre månader under sängen och fräste så fort man tittade på honom. Men efter ett tag började han smyga runt i lägenheten på dagtid, och senare till och med fast jag gick runt. En dag kom jag hem och hittade honom sovandes i soffan. När han sedan vågade börja leka helt öppet på köksgolvet var jag fast. Han är ju så väldigt söt och ser ut som en liten kanin när han skuttar runt utan sin svans. Den dagen han började sova i sängen hos mig och jag kunde klappa honom utan att han sprang iväg bestämde jag mig för att adoptera honom. Nuförtiden är Gösta en gos-katt, speciellt på morgonen. Han är kaxig och busig med sina kattkompisar. Däremot är han blyg när det kommer främlingar på besök. Om de är lugna och tysta kan de dock få klappa honom. Han en väldigt pigg och glad kisse som älskar att jaga laserpekaren!
Allt gott!
// Annica


2011-09-16

Lisa och Sonja
Adopterade 2010-03-13

Vi blev adopterade av matte Cindy och husse Anders i mars 2010. Vi var ganska nervösa och rädda i början men hur mycket vi än testade dem så älskade de oss så mycket att de behöll oss.
En sak som vi båda gillar att göra är att ligga och mysa i utemöblerna på balkongen eller bara gosa med matte och husse. Vi gillar inte att bli burna så det slipper vi men Lisa älskar att sova på matte under nätterna och gärna i knät på husse på dagarna, Sonja ligger gärna bredvid den som för tillfället har tid för gos eller lek. Lisa älskar också att leka apport, kastar man en sak så kommer hon med den och så kan hon hålla på ett bra tag. Sonja leker gärna kurragömma under soffan och leker med fötterna som rör sig utanför den.
Vi har nu även hunnit med en flytt till en ort som heter Västervik och dessutom fick vi i augusti 2010 en liten matte till i huset så då fick vi en till som gosar och busar med oss.
Så Lisa och Sonja vill tillsammans med matte Cindy, husse Anders och lillmatte Julia säga tack till alla som gjorde denna adoption möjlig.


2011-09-13

Nano och V-tolvan
Adopterade 2010-10-30

Hej katthemmet!
Tänkte berätta om våra älskade lillasystrar Chavi (fd Nano) och Tikal (fd V-tolvan). Snart är det ett år sedan våra ögonstenar fyllde våra hjärtor och hem med kärlek och skratt. Vi kan börja berätta om busungen Chavi som har hunnit bli steriliserad, tatuerad, chipad och fyllt ett år.
Chavi är fortfarande lika busig som när hon kom till oss, sover ganska mycket, älskar att gosa och hennes favoritplatser är våra sängar helst tillsammans med oss barnen. Hon spinner och ibland kan hon få för sig att nafsa på händerna och fötterna men bara när hon blir glad och är med oss. Föräldrarna nafsar hon inte på, hon försöker, men hon får inte. Hon är frisk, har blivit lång och efter steriliseringen älskar hon mat i alla kombinationer. Helst äter hon vaniljyoghurt, kalkon och skinka. Fast vi kallar henne för vår lilla dammsugaren eftersom hon äter allt. Hon bråkar inte när vi måste klippa klorna, kammar henne eller gör henne allmänt fint. Hon gillar att få uppmärksamhet, därför låter hon oss att sätta på en fluga som hon bär på sitt halsband dyngnet runt så fint så fint som Pelle Svanslös. Chavi kan dock vara lite för dominant, hon bråkar med stackars Tikal, välter omkull henne och biter henne. Hon vill ha en säng för sig själv och då kan det ibland uppstå lite konflikter då Tikal vill också sova med t.ex. mamma. Chavi är vår lilla apa då hon älskar höjder och att klättra. Hon bråkar mycket med pappa, då pappa inte förstår att Chavi vill bara utforska gardinstången varje gång hon klättrar på de och "förstör" de enligt pappa, ha, ha. Chavi älskar rutiner, klockan 21:00 står hon i korridoren och väntar på att gå och lägga sig tillsammans med mamma och 04:59 varje morgon kommer hon tillbaka till mammas säng för att göra henne sällskap i toalettrutinerna innan mamma går till jobbet.
Tikal var i början osäker och rädd för allt ljud och rörelse. Hon ville absolut inte bli klappad eller buren. Hon bet och klöste, speciellt de vuxna och hon tålde inte Chavi som envisades med att umgås med henne. Hon typ förstod inte vitsen med att dela hus med en annan katt. Senare började hon vänja sig med oss och Chavi, och tillätt oss bära och klappa henne samt leka med henne. I början var Tikal lite sjuk, hon andades konstig så mamma och pappa ringde till veterinären som kom hem till oss. Tikal hade astma och det lät konstigt från ena lungan, hon fick medicin först en spruta och detta uppfattade hon som provocerande så hon bet och klöste mamma så att hon fick vård också. Hon fick tablettmediciner och en krämmedicin som hon avskydde men åt ändå. Nu mår hon lite bättre men andas forfarande snarkliknande men låter mycket bättre. Veterinären tyckte att det var Ok med henne. Hennes favoritleksaker har alltid varit gummisnoddar, helst storasysterns hårsnoddar. Det tycker hon är spännnande att tjuva och leka med. Hon agerar som en liten hund då hon helst av allt leker apport med oss. Hon gillar också fjädrar och topsar och har speciella platser som är hennes egna, inte ens Chavi får vara där. Hennes favoritsovplats är en lagom högt hylla (hon gillar inte att hoppa högt) som vi har inrett med kuddar samt en pall som vi också har fixat fint till henne. Nu för tiden jamar hon inte så mycket på nätterna, ibland gör hon det, men mamma och pappa har berättat att Tikal har haft en svår bakgrund och att hon (precis som oss människor) har mardrömmar då hon vaknar skrämd och ensam och därför ropar efter oss i mörkret. Tikal har svårt att bli kammad, duschad och att vi klipper hennes klor. Däremot har mamma lyckats övertala henne genom en belöningssystem där hon får kattgodis om hon låter sig bli fixad. Tikal är gosig, hon älskar att sova mycket, är busig och "förstör" inte möblerna som sin lillasyster, däremot kan hon bestämt markera när kattlådan är smutsig då hon kissar utanför lådan. Tikal har fått ett halsband som liknar Chavis, hon har aldrig velat ta bort den till skillnad från Chavi som helst vill vara utan. Hennes favoritmat är skaldjur helst sushi som gör henne galet glad. Bade Chavi och Tikal verkar älska sitt nya hus där de har en 105 kvadratmeter gavellägenhet med öppen planlösning samt 2 stora inglassade balkonger till sin förfogan med massor av leksaker.
Ja, som ni har fått läsa så har våra älskade systrar och vi haft en underbart och lärorikt år. Där Chavi och Tikal, främst Tikal, har lärt sig att lita på människor inte bara oss, hennes familj, utan också släkten. Släkten innefattar allt från farmor, mormor, farbröder, morbröder och massor av småbarn i form av kusiner som älskar katter. Senast var Chavi och Tikal en hel vecka hemma hos oss tillsammans med farmor medan vi var på semester. Farmor är en god och varmt person som för drygt ett år sedan förlorade sin älskade Sussie, hennes katt, som blev hela 18 år gammal och dog av ålder. Farmor uppskattade tiden med våra katter och hjälper oss alltid som den goda farmor hon är, inte bara för oss barn utan för sina "nya" håriga barnbarn Chavi och Tikal som trivs bra med henne. För oss barn innebär våra katter, våra små systrar, att en av våra största önkan har uppfyllts. Tack!
Hälsningar
Diego-Umán och Zitlaly


2011-09-13

Lipton
Adopterad 2011-01-15

Det var några månader sedan vi adopterade Lipton nu. Allt har gått bra, från att ha matvägrat till att nu äta nästan allt vad som bjuds. Han har en underbar personlighet, en riktig kompis. Gillar att bli kliad, klappad och krypa intill i soffan och på nätterna sover han gärna i sängen. Han gillar att leka med sina leksaksmöss och förstås sina gamla favoriter kattspöet och tunneln. Selträningen har också gått bra så idag blev det första riktiga promenaden.
Anna


2011-09-13

Urban
Adopterad 2011-04-12

Jag hade länge sökt efter en kattkompis till Samvetets Champis när jag fick förslaget att testa med Urban. (Han kallas numera för Isak.)
Isak bodde i mitt badrum i ca 2 veckor innan han vågade titta ut och se vad som fanns utanför badrumsdörren. Han började att söka sig ut i lägenheten på nätterna och låg ibland i vardagsrumsfönstret och tittade ut. Så fort han såg att jag var uppe sprang han in i badrummet igen. Det här pågick i flera veckor. Därefter började han själv att söka kontakt och sedan dess har han gjort stora framsteg.
Matintresset delar han med persern Gunnar. När jag äter vill de gärna ligga tätt tillsammans framför min tallrik. Det går inte att lämna tallriken obevakad. Speciellt grillade kycklingben har en tendens att vandra från tallriken till just Isak och Gunnar.
Isak är gärna med Champis, som är lite som en storebror för Isak. De brottas och jagar varandra. De har samma energi och ingen av de andra katterna vill vara med i de här lekarna. Då sitter de helst på behörigt avstånd och tittar på.
Isak fungerar bra tillsammans med mina andra katter. Han är en mysig kille som vi alla trivs väldigt bra med!
Hälsningar Anneli


2011-09-08

Siri
Adopterad 2011-03-18

Vi adopterade Siri efter en ömsesidig testperiod. Redan när vi första gången öppnade transportburen hemma klev en självsäker katt ut. Denna spralliga och lekfull kisse tog oss snabbt till sitt lilla katthjärta. Hon har speciellt starka band till mina söner som hon gärna kramar/kramas av. Kort sagt en riktigt framgångsrik adoption. Jag rekommenderar alla att adoptera en av era fina kissar. Tack för allt ert arbete med att hitta nya bra hem till alla övergivna katter!
/Siris matte


2011-09-06

Esmeralda
Adopterad 2010-02-22

Esmeralda mår mycket bra och har blivit allt keligare med tiden. Hon trivs tillsammans med vår andra katt, Stisse. Båda katterna har varit ute när vi varit i vår sommarstuga. Landet är kattvänligt, det ligger i skogen utan biltrafik


2011-09-06

Gunvald
Adopterad 2010-11-12

Gunvald mår jättebra. Han är otroligt nyfiken och skall snoka i allt. Kelig och sällskapssjuk, ligger varje natt i sängen, följer efter när jag går till kontoret på tomten (där är han emellertid portförbjuden då det skall klättras på pärmar och rivas ner papper, gås på tangentbordet mm), är med när min man tvättar bilen, kommer när man ropar, ligger i knät när man sitter i soffan etc, etc. Han är den enda av de katter vi haft som kan öppna dörrar åt båda håll, tur är väl det de få gånger som någon stängt dörren till t.ex. tvättstugan och han varit därinne. Dröjer inte många minuter förrän han åtgärdat problemet. Han är också den mest envisa av de katter vi haft, och vinner varje fight. T.ex. om han får för sig att han skall ut 01.00 och man ignorerar honom. Slutar som oftast med att han står på kudden ca en centimeter från örat och piper bestämt. Till slut så rusar man ju upp och öppnar dörren. Tidigare katter har lärt sig vilka tider vi är vakna och gick då ut och in, men inte Gunvald inte. Han gör ju som han vill då vi är till för att serva honom :-)
Vi har haft en otrolig tur som fått en sådan underbar kompis, måtte han leva länge!! Avslutningsvis så är vi väldigt glada att just vi fick adoptera en katt ifrån er!
Mvh Annelie


2011-09-06

Little Chris
Adopterad 2010-01-21

Det är trevligt att se att ni följer upp era katter!
När det gäller Chris, eller Dexter som han kallas numera, så är det bara bra. Han fann sig väl tillrätta hos oss och vi är jätteglada för att ha fått honom. Det var aldrig några problem mellan honom och vår andra katt, och det funkar även väldigt bra med hundarna. Vi låter dem inte leka tillsammans eftersom vi inte vill att hundarna ska gå överstyr, men de gosar desto mer och delar gärna sovplats.
Vi höll Dexter inne förra våren men under sommaren fick han börja gå ut och han fullkomligen älskar det! Han visade sig ha fantastiska jakttalanger och kommer periodvis hem med både det ena och det andra. Han är en riktig allväderskatt men kommer alltid in på kvällen och tillbringar nätterna i vår säng eller på någon tröja som husse lämnat efter sig. Sommartid får han ofta följa med ut till mina föräldrars hus på Dalarö. I början hade vi stora bekymmer med bilåkandet men med lite tid och engagemang från vår sida så har det börjat fungera bra. Man skulle kunna tänka sig att katterna skulle reagera negativt på att byta miljö så pass ofta som våra gör, men det verkar inte bekomma dem det minsta, snarare tvärtom!
Vänliga hälsningar
Therese


2011-09-03

Diana (Maya)
Adopterad 2011-01-27

Diana, eller Lilla Skrållan som hon nu kallas för, har utvecklats enormt mycket sedan hon flyttade till mig och katten Eros. Hon har blivit allt mer avslappnad och har hittat olika favoritplatser till exempel soffan och mattes säng. När Diana hållit på med sin kattmyntestrumpa så har hon roat både matte och Eros med sin lek.
I början turades katterna om att tassa efter varandra och se vad den andre gjorde. Eros placerade sig därefter nära hennes favoritplatser och brydde sig inte om när Diana protesterade mot närmandet, en taktik som fungerade. Lilla Skrållan har inte gillat dammsugare utan posterat sig bakom soffan men så fort städningen klarats av har hon kommit fram. Främmande människor har mötts av viss skepsis men efter ett tag har hon kommit spinnandes och strukit sig mot benen.
Vänliga hälsningar Dianas/Lilla Skrållans matte


2011-09-03

Venus
Adopterad 2005-07-13

Hej!
Venus, som nu har hunnit fylla 7 år, skickar en liten hälsning och ett idolfoto, där hon syns till vänster från en av sina bästa vinklar. I mitten ser man husse som tränar magklappning i stereo.
Venus stora passioner i livet är mat (som vi försöker begränsa, men Venus har ett oslagbart födgeni) och Lennart, som är den röda katten till höger i bild.
Lennart och Venus är som ler och långhalm, och vi tror att det hänger ihop med att de delar samma intressen: nära till matskålen och lagom mycket aktivitet. När de är är ute går de gärna tillsammans på strövtåg, spanar på möss i hönshuset och slappar vid bra väder under bar himmel i varsin buske –Lennart favoriserar en enbuske medan Venus föredrar syrénbersån intill. När de är inne brukar de ligga bredvid varandra på den plats som för tillfället är bekvämast. Sommartid är det ett svalt golv i husets norra del, vintertid brukar de knöla ner sig i sängen (matte är bekvämast att ligga på), under yllepläden i soffan eller på en dyna framför kakelugnen. De är hemskt söta tillsammans, för de tvättar ofta varandra och sover tätt intill. Lennart gillar mest att tvätta andra, och eftersom han är störst och starkast brukar han få som han vill. Han har ett beslutsamt grepp om kompisen och släpper inte förrän han anser sig ha fullgjort uppgiften. Venus får snällt nöja sig med att försöka tvätta det hon för tillfället kan komma åt (vanligtvis en del av Lennarts framben).
Venus är nog den absolut soligaste katt vi träffat. Hennes grundinställning verkar vara glad, gosig och vänlig. Hon alltid snäll mot sina fem kattvänner, muckar aldrig gräl men kan säga ifrån om någon vill leka fribrottning (det tycker hon inte är så roligt). Venus är alltid först framme för att hälsa på gäster och kastar sig gärna med ett ganska ograciöst hopp upp på deras axel, där hon sedan håller sig fast och nafsar dem lite kärleksfullt i örsnibben och hoppas att människan är lika nöjd som hon. Det enda hon inte gillar är medicinering. Ett halvår efter flytten till oss fick Venus astma och har därefter i perioder fått medicineras med kortison. Det går lite upp och ner, men vi ska försöka gå över till en inhalator för katt. Förhoppningen är att hennes aptit (och rondör) ska minska något om hon slapp kortisonet, vilket förmodligen skulle göra astman bättre också. Venus är i alla avseenden en fantastiskt trevlig katt, och vi är väldigt glada över att hon bor hos oss!
Hälsningar från Cissi, Olle och Venus, samt kattkompisarna Lennart, Gizmo, Fjant, Erika och Sibylle.


2011-09-01

Cinza
Adopterad 2010-02-24

Cinza, numera Katja, trivdes direkt när hon kom till oss. Det första hon gjorde när hon kom in i vårt hus var att lägga sig på köksgolvet och rulla. Denna underbara katt har utvecklats från att vara en liten, mager och räddhågsen kattfröken till en mild, cool och gosig kattdam - älskad av en hel familj! Vi säger ofta: Vi kunde inte ha fått en finare och mysigare katt! Det märks att hon har hittat hem. En utomordentlig jägare är hon. Många är de möss och fåglar som hon släpat in. På nätterna väljer hon helst att ligga bredvid husse. Vi andra blir lite avundsjuka. Vi är jätteglada att vi får vara del av denna underbara katts liv. Tack Samvetet!
Hälsningar
Micke, Annika, Mathilda, Ronja, Lova och lilla Katja


2011-09-01

Simon och Snuffe
Adopterade 2010-07-10

När jag och min sambo bestämde oss för att adoptera katt, var det just två vuxna katter vi önskade oss. Och vi hade tur. På katthemmet fanns katterna Snuffe, 13 år och Simon, 6 år, som letade efter ett hem precis som vårt. Snuffe och Simon var kompisar som delat hem i 6 år sedan Simon var kattunge. Två underbara katter som vid första anblicken var lika som bär, röda båda två! Snuffe och Simon är typiska katthemskatter som annars hade haft svårt att få en chans hos en familj bara för att de inte är små och söta längre. Men för oss är kattungetiden en så kort tid i en katts liv ändå, redan efter några månader är ju inte katten en kattunge längre. För mig och min sambo var det bara en fördel, för en vuxen katt har mer ro i kroppen till att kela och gosa. Och dessutom får man en katt som redan utvecklat en egen personlighet. Som är lite mindre anonym än en söt unge som först ska formas och växa upp innan man ser hur den blir.
Vi var så nervösa och fulla av förväntan när vi äntligen fick hem killarna! Och säkert var de lika nervösa och som vi och undrade var de hamnat. Vi upptäckte snabbt att även om killarna såg likadana ut, hade de helt olika personligheter. Båda är underbart keliga. De pussas och buffas i ansiktet och verkligen överöser oss med kärleksbetygelser. Snuffe, som är äldst, är nyfiken, social, pratig och vill vara med överallt. Han är superkelig och gosig när han är mätt och nöjd efter maten. Simon, den yngre, är lite blygare för människor och nervös i nya miljöer. Medan Simon är klurig med aktivitetsleksaker, snabb och skuttar lätt som en fjäder, lunkar Snuffe värdigt fram som det lejon han anser sig vara. Simon är också som allra mest kelig när han är hungrig. När Snuffe uppmanande vrålar efter mat som inte serveras snabbt nog, gapar Simon ljudlöst med öppen mun som ibland får ur sig ett litet priip. De två killarna smälte snabbt hjärtat på oss båda två.
Den första tiden använde vi en Feliwayadapter och den gjorde stor skillnad, särskilt för den yngre Simon. Från att Simon varit en nervös och blyg kisse som gömt sig under soffan så fort man rörde sig lite hastigt i rummet, hoppade han helt resolut upp i knät och spann! Efter två månader kände vi att katterna börjat slappna av helt och kände sig mer trygga och vi kunde sluta med Feliway. De har båda anpassat sig utan problem till att vara innekatter och njuter av sin inhängnade balkong och promenader i sele tillsammans med oss.
Idag är våra underbara katter helt trygga och vet om att de hör hemma hos oss och alltid kommer att få stanna här. De har fostrat mig och sambon till två lydiga betjänter och de slösar varje dag sin kärlek på oss. Mer kärleksfulla och tacksamma katter än katthemskatter som äntligen fått ett hem får man leta efter! Den äldre Snuffe älskar att ligga på husses axel och spana. Ingen plats är bättre än där, och han älskar att passa på att pussa husse samtidigt! Simon har sin givna plats i famnen på mig varje gång jag sitter vid datorn. Jag och min sambo är verkligen lyckliga över att ha vunnit dessa underbara katters tillit och kärlek!
Lille Simon var igenom en riktig dust i vintras då han tuggat i sig en bit palmblad och fick operera magen! :( Men han har återhämtat sig så fint! Mer om oron över att ha en sjuk katt och vikten av att ha sin katt försäkrad kan man läsa på Kattforum.se
Tack för allt fint arbete ni gör i föreningen Samvetet!
Kramar (och nospussar) från Anna, Peter och husprinsarna

Läs gärna om Simon och Snuffe på Kattforum.se och Kattstatus.se


2011-08-31

Theo
Adopterad 2010-01-22

Vad fint att ni hör er för hur det går för era bortadopterade katter :)
Theo mår bra, det är nu andra sommaren han följde med oss ner till Skåne på semestern. Där får han ströva runt i det höga gräset, i en löplina. Han skulle nog helst löpa fritt men då är vi rädda att han skulle försvinna... Lite skrajsen är han nog, världen är en så stor plats. Hemma är han väldigt nyfiken på vad som sker bakom dörren alla går ut igenom, vart tar alla vägen... Men han har en stor balkong (7 meter) som är innätad, där brukar han tillbringa sina dagar när vi jobbar.
Han är lite kräsen i maten, favoriten är tonfisk i räkgelé, då är lyckan fullkomlig. Vi tycker nog att han är lite speciell, han vill gärna att man håller honom sällskap vid matskålarna när han äter. Han kan komma springande och mjaua uppfordrande för att sedan springa till matskålen och då måste man följa med honom dit och stå och titta när han äter :) Ibland är han som en hund, han brer ut sig på golvet som en hund, tycker inte om att ligga på varma platser, söker alltid upp skugga på balkongen.
När han sover kan han "hålla för" ögonen med tassarna, det ser för gulligt ut, skickar med en bild av detta.
Ha det gott, Stina med familj :)


2011-08-31

Kaspar
Adopterad 2009-12-10

Meningen var att vi skulle vara jourhem men efter bara en vecka var både jag och min sambo helt överens, Kaspar hade kommit för att stanna! Inte bara jag och min sambo förälskade oss i honom utan även vår ena honkatt Ella.
Veckorna och månaderna gick och Kaspars rakade päls blev längre och längre, han blev även större och större. I dag väger han ca 7 kg och är herre i vår lilla by på landet. Han har några egenheter som ingen annan i flocken har. När han är hungrig antingen på mat eller kärlek nafsar han mig på stortårna, eller knäna. När jag lyfter upp honom kan jag få ett par nafsar i axeln. Men han är alltid otroligt försiktigt. Ett tag hoppade han från golvet rakt upp i min famn när jag klappade på min mage. Men har nu tyvärr slutat med det, kanske han känner sig lite för tung (vet precis hur det känns). Han vaktar vårt hus och meddelar med morrningar när han ser något utanför som han inte gillar. Sitter ofta och håller koll i våra fönster. Där han också även ofta sover. Han är en totalt orädd och riktigt kaxig kille. Fast hundbesök uppskattar han inte. Men han springer inte för att gömma sig utan stirrar stint på inkräktaren och borstar upp sig. När det är hundar som skäller på tv brukar han morrande springa runt i huset och antagligen letar efter ”ohyran”.
Många varma hälsningar från
Lotta


2011-08-30

Lewis
Adopterad 2010-03-25

Hej!
Lewis var lite försiktig när han först kom till oss, men efter några dagar började han vänja sig vid oss. Han och Kenneth (den svartvita katten vi hade innan) hittade varandra på en gång. De tycker om att busa med varandra och tar gärna en springrunda runt lägenheten när vi andra går och lägger oss. :)
Nu när vi har haft honom i mer än ett år så har han blivit en väldigt mysig katt som gärna kommer upp och myser med en, han sover gärna i sängen. Det går allt bättre för varje gång det kommer hem nån till oss och hälsar på, då kommer Lewis smygandes fram och tittar vem de var som kom egentligen, de kanske kunde vara någon man kunde hälsa på. Det går jättebra med Lewis och det har inte varit något problem med honom alls, han är verkligen en supermysig katt!
Mvh Cornelia


2011-08-30

Barbie och Bling-Bling
Adopterade 2010-10-06

Hej!
Vi trivs jättebra med kissarna, allt har gått väldigt bra. De tillbringar mest dagarna med att leka med bollar, smyga på varandra och gosa. Båda två är mycket sociala och kommer gärna och gosar samt brukar sova i vår säng. Förutom godis uppskattar de när vi råkar tappa små bitar utav ost på golvet. På bilden ligger de och gosar på en av sina filtar.
Vänliga hälsningar Sara och Jonas


2011-08-30

Soki och Artemis
Adopterade 2010-03-31

Jag vill säga att jag tycker ni gör ett fantastiskt jobb och jag har verkligen önskat jag kunde ställa upp som jourhem (sett era annonser och fått mejl) men min bostadsyta är nu maxad med djur... Men om jag köper hus (hoppas på det snart...) så kommer jag hjälpa allt jag kan! Nu får jag nöja mig med att donera en slant då och då och köpa er kalender :)
Soki och Artemis har det fint. Artemis var ju skygg när hon kom men har förbättrats otroligt under året så hon t.o.m. ligger med mig i soffan och blir väldigt gärna kammad. Kurrar högt och är så fin. Soki var ju gosig från start och den snällaste katt jag haft! Soki blir fortfarande störd av förändringar (tex dammsugning, vi är borta och en kattvakt kommer), har insett att hon alltid kommer vara lite lättstött… men hon är en fantastiskt charmig och gosig katt i övrigt.
Nu har de en ny kompis som faktiskt är en hund. En valp som nu hunnit bli 5 månader. Valpen som heter Celda gillar verkligen katterna. Hon är uppfödd med katter och vill gärna tvätta dem. Dock tycker katterna att hon är väl burdus... Men Soki kan faktiskt sitta bredvid och få skinka tillsammans med Celda och låter sig nosas på. Artemis är mer skeptisk men uppskattar våra gömma korv och skinka lekar då hon passar på att tjuva skinka från Celda. Katterna är ju trots allt så mycket snabbare än Celda som är en riktig klumpeduns i jämförelse.
Ha det gott! Varma kramar från oss alla!


2011-08-30

Faxe
Adopterad 2010-11-08

Hej, vår lille Faxe har blivit en stor kisse. Han är otroligt förtjust i sin matte då han alltid vill vara där jag är tex. ligga i mitt knä eller bredvid mig, sova i sängen, och sitta i mitt knä när jag är på toa. Han är en riktigt gosig kisse, han vill alltid komma i första hand och att vi ska gosa med honom. Faxe trivs väldigt bra med sin kompis Zwinto. Faxe är en kisse som kan öppna dörrar, tex. köksluckorna så att han kan hoppa upp och lägga sig ovanpå köksskåpen. Vår solstråle är en enormt söt och fin kisse med mycket energi och charm.
MVH Fannie & Pär


2011-08-30

Vixen
Adopterad 2011-11-18

Zingo som Vixen kallas är ett riktigt litet busfrö och även en mat- och pratkvarn! Hon pratar gärna och ofta och kommer man in i ett rum där hon ligger möts man mer ofta än inte av ett ljudligt kvitter som hälsning, som ofta följs av en rullning till ryggläge då hon vill bli kliad. Hon tycker om att bli kliad på magen men de stora älsklingskli-punkterna är utan tvekan längs ryggen och att man masserar hennes framben. Att bli kliad på ryggen var en favorit redan när hon var lill-liten. Då fick man ett muller av kurrande till svar! :)
Zingo har en äldre "syster" som heter Skorpan. De har en väldigt speciell relation. Skorpan är noga med att tala om vem hon tycker är som bestämmer men det är mer for formalitetens skull. Om det finns något ätbart framför Skorpan och Zingo kommer så backar hon för att Zingo ska få äta. De är lite lagom aktiva under dagen men när kvällen kryper inpå husknuten lever de upp och kan ha riktiga busrace fram och tillbaka i lägenheten.
Zingo är riktigt bra på att underhålla sig själv när hon tycker att Skorpan är för tråkig och hon är lika energisk då som när hon busar med Skorpan, matte eller mormor och morfar. Jag har en kattställning (golv till tak) som båda katterna tycker om och Zingo far och hänger och dinglar som självaste Tarzan alltmedan hon kvittrar och jamar. En av favoritleksakerna är mattes pälskant som tidigare satt på hennes vinterjacka. När denna skulle läggas undan för ett tag så norpade Zingo tag i den och busade länge och väl. Det bytet har nedlagts många gånger nu och ibland har hon somnat med den mellan framtassarna.
En rutin som både Zingo och Skorpan värderar högt är när de ska ut på sin eftermiddagspromenad. Då går de ut i sele. Den är en älskad sysselsättning och skulle matte eller mormor glömma bort tiden någon gång så är Zingo inte sen att påminna oss.
Sammanfattningsvis så är livet med Zingo en härlig tillvaro. Hon är en sann livsbejakare som njuter i fulla drag av i stort sett alla inslag i tillvaron, stora som små. Hon är otroligt social och Skorpan mår också mycket bättre när hon har en liten vän att hålla ett vakande öga på.
Många hälsningar till Samvetet från Helena, Zingo och Skorpan!


2011-08-30

Rabalder
Adopterad 2011-05-14

Det går jättebra med Rabalder. Han är en mycket nyfiken liten katt som alltid är först med att ta reda på vad som gömmer sig i alla de skåp matte öppnar. Detta undersöks givetvis bäst inifrån skåpet. Rabalder är otroligt social, både med människor och andra djur. Han har blivit god vän med min katt Findus, och de leker kurragömma och jagar varandra genom lägenheten. När vi var på besök hos mina föräldrar upptäckte Rabalder att man även kan vara vän med hundar. Trots att Rabalder är enormt energisk, och verkar ha som mål att vara överallt samtidigt, tar han pauser ibland för att gosa eller ta en tupplur i fotändan av mattes säng. På morgonen är det obligatorisk gos-stund, men aldrig innan väckarklockan har ringt. Ringsignalen ser han dock som "fritt fram" att väcka matte. Han är väldigt framåt och modig, och det gläder mig att se hur han har fått Findus att leva upp och börjat leka igen. Jag är mycket glad att jag får leva tillsammans med denna fantastiskt mysiga katt!
Hälsningar Caroline, Rabalder och Findus


2011-08-30

Dahlia
Adopterad 2010-01-30

Dahlia, som nu heter Tussie, är världens goaste och mest keliga katt. Hon följer mig vart jag går eller ligger och spanar på vad jag gör. Allra bäst tycker hon om att ligga i mitt knä och bli smekt på magen eller kliad bakom öronen. När hon kom till oss var hon lite rädd och försiktig men det släppte efter en kort tid och hon gav sig sedan fullt ut till oss.
När hon sover på natten kurar hon ihop sig vid min sida och och väcker mig sedan på morgonen med att lägga sig på min mage och vill gosa och sedan menar hon att det är dags att gå upp och ge henne lite mat. Sommartid tycker hon om att vara på balkongen, ligga och ha det skönt i solen eller titta på barnen som leker på gården och på andra katter. Hon är väldigt nyfiken på fåglarna också. Och så leker vi. Favoriten är att försöka fånga ett snöre som jag har. Hon hoppar högt för att ta det eller springer runt, runt efter det. Hon apporterar också! Precis som en hund. Man blir full i skratt när man ser henne. Vi har det så bra ihop. Man får så mycket kärlek av henne och det är fint att ge tillbaks. Jag är så glad att hon fick komma till oss.
Hälsningar Liv


2011-08-30

Maserati
Adopterad 2010-01-16

Maserati döptes ganska snart om till Myran. De första månaderna fick hon vara inomhus, äta upp sig och bekanta sig ordentligt med sin nya husse och matte. Hon ville på inga villkor bli upplyft, tryggast att vara på golvet så att hon snabbt kunde springa och gömma sig om det behövdes. En av de första dagarna i mars 2010 fick hon för första gången prova på att gå ut. Det var fortfarande mycket snö så det blev mest att försiktigt tassa fram på skaren på ena sidan av huset. Efter ett tag blev utflykterna längre och längre. När snön hade smält och alla vårfåglar var i full gång fanns inga begränsningar i Myrans glädje. Framåt sommaren var hon ute och jagade möss hela nätterna och sov som en stock på dagarna. De möss hon inte orkade äta upp tog hon in till husse och matte, de skulle ju också få ta del av alla godsaker som fanns ute i naturen. Så var och varannan morgon låg det hela eller delar av muslik på hallmattan. Myran är en trygg, snäll och go katt. Hon är fortfarande tveksam till att bli buren men vi tränar och tränar. Det bästa som finns är när husse och matte kommer hem från jobbet. Då rullar hon runt på marken och vill bli kliad på magen. Numera börjar hon till och med snurra runt på marken så fort hon får syn på bilen när den kommer in på gårdsplanen.
Vänliga hälsningar Christian, Christina och Myran


2011-08-30

Tussilago och Glim
Adopterade 2010-09-14

För drygt ett år sedan flyttade killarna in i en månad på prov pga min eventuella allergi. I september var det klart... de skulle bli mina på riktigt! Samma dag, efter att vi skrivit på alla adoptionspapper, lade sig båda på mig för att visa att beslutet var enhälligt. Vi var en familj!
Tussilago, eller Castor som han heter nu, är killen som springer snabbast och hoppar högst. Favoritleksakerna är gummisnoddar och allt som rasslar, det ska kastas och skjutas... sen kommer han med dom i munnen. Apporterat har båda katterna gjort sen första veckan. Castor är även en riktig mammagris mellan lekstunderna, och gos kan man tydligen inte få för mycket av. Han älskar att ligga nära, helst på, och bli kliad på magen och i ansiktet. Det får igång motorn som kan gå i timtal. Ett enstaka dovt mjau kan han få ur sig emellanåt, men det är mest för att skvallra på brorsan.
Glim, kallas numer Morris, var från början en riktig soffpotatis som blev trött av att bara titta på när brorsan lekte. Däremot är han en riktig snackis och eventuellt är hans lek att vara kommentator åt Castors upptåg. Idag leker Morris mer normalt om än försiktigt... varför använda klorna, när man kan slicka ihjäl sina byten :) Han är bra på hyss oxå, där de flesta går ut på att skrämma brorsan. Han gömmer sig, ropar och hoppar sedan fram för att skrämmas. Jag skrattar lika gott varje gång. Mindre roande är när han sjunger serenad för mig okristligt tidigt om morgnarna, men han är ju så söt att han kommer undan med det. Eftersom Morris inte är någon hejare på vare sig klättring eller hopp så har han ett utvecklat intresse för kojor. Kojakungen även kallad, bygger en där det inte finns... mattunnlar, under filtar & täcken och bakom kuddar. Myspys! Kelas gör det endast på hans villkor, men det blir allt oftare till Castors förtret. Ibland undrar jag om han är korsad med en papegoja, för han brukar sitta på min axel och tjattra, och ordförrådet är det inget fel på kan jag lova, han har mycket att berätta den kissen. Favoritleksaken är sugrör, då kommer kattungen fram. En annan rolig sak med Morris är att så fort man kommer innanför dörren eller närmar sig honom så börjar han att spinna.
Killarna kommer väldigt bra överens och det busas en hel del mellan tvättningar och sovstunder. Trots att de kommer från samma kull så finns det inte många likheter, inte gör det mig nåt för det är två helt underbara personligheter som flyttat in. Snälla är dom oxå, till och med mot små barn som inte alltid vet det bästa för katten, dom verkar ha hur mycket tålamod som helst.
Nu blev det ju en väldans lång historia, men det har ju faktiskt hunnit gå ett år. Varje dag är fylld med pussar, kramar och tasshållning i massor. Jag tycker att sängen har krympt oxå, men det är nog katterna som har växt =) Vi vill passa på att tacka Samvetet för den insats ni gör. Vi är väldigt glada att vi funnit varandra.
Castor, Morris och Anci


2011-08-30

Cayman
Adopterad 2010-02-14

Hej.
Cayman, som nu kallas Räkan, är en fin, kärvänlig och slimmad kisse som tycker om att springa ute så mycket han kan. Han tycker även om att dricka ur vatten kranen på toaletten och sen försvinna in i en garderob där han kan ligga i timmar. Han bara älskar att jaga allt som rör sig från små kryp till råttor och fåglar. Allra bäst är det när det är en fluga inne så han får riva ner mattes blommor.
Han och Chefen (också katt) kommer jättebra överens. Räkan är väldigt nyfiken och vill vara med så mycket det går. Han gillar att att klättra på väggar, stegar och fara runt på husses traktor. Han har även en favoritplats i garaget, uppe på en garderob, där han ligger som en kung och tittar vad vi gör. Vi fyra trivs jätte ihop.
Hälsningar Mari-Helen


2011-08-30

Jack och Kelly
Adopterade 2010-02-07

Hej!
Våra små kissar heter numer Mumin och Strindberg, och är de största livsnjutarna jag någonsin träffat på! Om de inte ligger och sträcker ut sig någonstans, med få undantag på rygg, busar de på ställen det inte var tänkt att de skulle få vara på eller upptäcker nya saker, ofta genom att springa rakt in i eller över dem.
Mumin är den som bestämmer i familjen, mest över Strindberg men även jag och sambon har svårt att stå emot när det är något hon vill. Hon gosar mest på kvällarna och då spelar det ingen roll hur mycket annat man har för sig - Mumin tränger sig emellan i alla fall. Hon älskar som många andra katter mat, försöker man ge henne lite mindre för viktens skull äter hon upp Strindbergs. Strindberg har lite lugnare temperament och vill till skillnad från Mumin ha mest uppmärksamhet under dagarna, gärna ligga på ens mage när man läser eller slå kullerbyttor mot fötterna på en när man lagar mat. Han älskar när det kommer folk på besök som han kan charma, det har hittills inte varit någon som lämnat lägenheten utan att vara totalförälskad i både Strindberg och Mumin, vare sig gästerna är kattälskare sedan tidigare eller är livrädda för alla andra katter de träffat. Vi förstår dem!
Nu letar vi alla fyra lägenhet i Stockholm. De lägenheter man inte får ha katt i slänger vi snabbt i skrothögen, Strindberg och Mumin är en självklar del av vår lilla familj och kommer följa oss vart vi än tar oss!
Tack för att ni hittade våra drömkatter, bättre matchning kunde vi inte be om!
Varma hälsningar från Maria, Samuel, Mumin och Strindberg


2011-08-30

Zelda
Adopterad 2010-11-02

Zelda kallar vi numera för Chuwi, vilket betyder tiger/leopard på swahili. Vi valde det eftersom hon påminner om de djuren med sina vackra färger i pälsen. När Chuwi kom till oss var hon väldigt social och ville alltid finnas i samma rum som oss. Dock var hon försiktig med närkontakt, idag är hon en helt annan katt! Hon kommer alltid och möter oss vid dörren när vi kommer hem, spinner högljutt och stryker sig runt benen och bokstavligt talat bönar och ber om att få bli upplyft. På morgnarna kommer hon och lägger sig mellan våra huvuden i dubbelsängen eller på någons mage. Sedan ligger hon där och myser tills väckarklockan ringer och först då börjar hon prata med oss. Ibland händer det dock att man blir väckt av att hon kurrandes stryker med sitt lilla katthuvud mot ens kind (ett mycket välkommet sätt att vakna på!).
Chuwi har en del galna upptåg för sig också. Hennes favoritbus är att ta vår frukt (bananer, melonskal, apelsiner-allt!), springa iväg med det om det går, och lägga det på köksmattan. Hon älskar också att ligga på saker. Ligger det en tröja på sängen lägger hon sig på den. På tv-dosan i soffan. På pappret på golvet. På mobilen på skrivbordet och så vidare. Chuwi har också en liten mjukismus som hon både busar med, tuggar på och tar hand om (gosar med, slickar ren osv). Ofta hamnar den under soffan och hon hämtar oss då och går direkt till det stället där den har åkt in. När vi sedan tar fram den är hon med och hjälper till att försöka nå den med tassarna. Andra favoritlekar är foliebollar, laserpekaren och när husse/matte smyger runt med handen eller en leksak under en filt eller ett täcke.
Vi älskar Chuwi otroligt mycket och vår familj skulle inte vara densamma utan henne. Det har också varit fantastiskt att få följa hennes utveckling från att vara en mycket social katt som inte riktigt vågade leva ut sina sociala behov, till att ha blivit otroligt kelig och hängiven, även om hon har en liten bit kvar på resan. Vi är otroligt glada och tacksamma att det var just henne vi fick adoptera, hon är en fantastisk katt på alla sätt och vis. Att adoptera Zelda var bland det bästa vi gjort, hon är så fantastiskt underbar.
Tack för att ni gör ett så fantastiskt bra jobb med katterna! :)
Hälsn Linnéa och Peter


2011-08-30

Stadsparkens Gördis
Adopterad 2010-12-17

Hej!
Vi bestämde oss för att adoptera Gördis för hon började kännas som vår katt under tiden vi var jourhem. Tiden efter har gått bra. Hon är väldigt social och kommer och hälsar på en när man kommer hem. Nu får även våra gäster ett välkomnande vid dörren och hon är med oss när vi får besök istället för att gå och lägga sig i sovrummet.
Förra hösten flyttade vi och fick balkong. Det blev även Gördis glad för och hon har varit på den lite under sommaren.
Vår son, Milo, som kom i november förra året tycker också väldigt mycket om Gördis. Han blir jätteglad när han ser henne. På kvällarna vill han gärna gosa med henne när han blir trött, då kryper han efter och stryker sitt huvud på henne. Gördis är väldigt snäll mot Milo och det gör mig så glad att se.
Gördis är en jättefin katt och under tiden vi var jourhem gjorde hon stora framsteg. Hon fortsätter att utvecklas och jag är så glad att vi behöll henne.
Vänliga Hälsningar/ Sandra m. familj


2011-08-30

Maybelline
Adopterad 2010-06-20

Hej
Maybelline, som heter Aska numera, är en härlig kattfröken. Hon gillar att busa och kommer ofta sättande i full fart. Ibland springer hon så snabbt att hon nästan inte hinner stanna i tid. Skrynklade dukar och mattor hör till vardagen och barkflagorna rasslar ner ur päronträdet när hon hoppar uppför stammen.
Aska tycker om att jaga allt som rör sig. Favoriterna är fjärilar och gräshoppor och om hon får fatt på en näbbmus så är hon riktigt lycklig. Mysa gör hon också, men framför allt under tidiga mornar då hon kommer och vill krypa ner under täcket en stund. Har hon varit ute och blivit lite kall innan dess så sätter hon gärna alla fyra trampdynorna på värmning på mattes mage.
Aska har haft en lång skön sommar tillsammans med våra andra katter Sot och Siri. Under juni-juli hade hon även besök av sina systrar, Coco och Nivea, (vilka nu heter Müsli och Lysa) som adopterades av vår son Martin med flickvän Lina. Skickar med en nytagen bild på Aska när hon är ute och smyger på åkern intill huset.
Hälsningar Ann


2011-08-24

Reinfeldt
Adopterad 2010-06-12

Hej!
Här kommer lite info om Reinfeldt, eller Pelle som vi kallar honom. Han bara ÄLSKAR att vara ute, första tiden var det som om han försökte att vara överallt samtidigt! I skogen, på gräsmattorna, på åkern, i hästhagarna och överallt där det är högt gräs och fullt med sorkbon. Han jagar allt från flugor till sorkar och tyvärr ibland en liten fågel. Men de retsamma skatorna går han bet på!
Som ni förstår är han ett litet yrväder och nu på sommaren kommer han för det mesta bara in på kvällen för att äta och vila. I vintras var han desto mer inne, så man fick passa på och kela med honom då! När han slappnar av är han en riktig liten kelgris och älskar att bli klappad på magen. Första tiden hade han det jobbigt med vår gamla hankatt Ludde, de accepterar varandra nu, så vi får se om de även kan bli kompisar med tiden. De har i alla fall en lång vinter att jobba på det!
Men man märker att han blir tryggare och litar på oss mer och mer. Man blir varm i hjärtat när man ser honom, och när han visar mer och mer tillgivenhet till oss alla.
Vi är glada att vi fick möjlighet att ta hand om den här goa katten och ge honom ett hem.
Med vänliga Hälsningar Susanne med familj


2011-08-24

Stadsparkens Signe och Stadsparkens Rose
Adopterade 2010-03-01

Hej,
Det går verkligen jättebra med tjejerna. Efter ett tag insåg de att jag inte var farlig men lite feghet kvarstår. Rose är den som spanar i fönster på fåglar och annat utanför. Ska man gosa får man leta reda på rätt fönster eller gå till hennes kattsäng. Signe pratar gärna med mig, jamar och purrandes. Vill hon kela hoppar hon upp i sängen eller soffan där jag befinner mig. Sover gärna i höjd med vaderna och gärna med huvudet vilandes på mitt ben. Vi har ganska nyligen flyttat till Årsta och den nya soffan har inte kommit än så det är en fåtölj som gäller just nu. Hon är ofta så gosig så hon ligger på armstödet lutandes mot mitt lår eller arm. Mycket social tjej alltså. Båda två verkar tycka om att bli extra kelade på sängen, ofta är det ett race för att hinna dit först när de inser att jag är på väg dit. Så kärlek är ingen bristvara från deras eller min sida.
Och med jämna mellanrum faller leklusten på och då är i stort sett allt som inte är fast eller väger mer än ett kilo en leksak. Smiter ett kolapapper eller nåt annat ska det spelas hockey. Först på den nya leksaken vinner. Hårda plastbollen fylld med godis är alltid populärt och självklart laserpekaren. Då ligger ingen matta säkert, bord eller inte ovanpå. Lite jagandes genom rum, över säng, över matbord och soffa blir det allt. De verkar trivas med mig lika mycket som jag med dem, och med varandra. Man kan hitta dem sovandes ihopkrupna och de leker som sagt ihop. Ibland fräser de lite när det blir för hårdhänt.
Det blev inte så få ord trots allt. Men jag stortrivs med de små liven såsom de trivs med mig. Har inte ångrat en sekund sedan jag adopterade dem.
Husse M


2011-08-24

Numse
Adopterad 2010-11-13

Numse heter idag Trogdor, kallas kort för Trogge och flyttade hem till oss i november 2010 samtidigt som vi tog över en väns då 2-åriga bengalkatt som heter Lego. Det var Trogge som valde oss, vid första besöket i jourhemmet hoppade han direkt upp i sambons knä och stal våra hjärtan :) Lego var inte så förtjust i tanken på ett nytt hem, än mindre av det lilla okända yrvädret som glatt skulle följa med överallt och leka hela dagarna. Lego är en känslig misse med stolthet som inte gärna låter andra komma för nära. Trogge lyckades ganska snabbt envisa sig till hans närhet och vänskap. Syskonkärlek kan man kalla deras relation. De leker och retas med varandra dagarna i ända.
Trogge är en gladlynt, superkelig(!) och pratig herre som vuxit upp till en riktig fluffis! Lite svartsjuk om man ger andra mer uppmärksamhet än honom. Tror vi har skämt bort honom med detta lite och det kan man ju förstå när man ser honom. Våran lilla "kapten Svartskägg". Han ser ut att ha ett ständigt leende! Bus finns det så det räcker och blir över då vi försökt med det ena och det andra för att de ska hålla sig från köksbänkarna.
Har i sommar börjat vänja katterna vid att gå i koppel och det har nu blivit deras höjdpunkt i vardagen, Trogge skäms inte för att visa det heller! Klätterställningen, sängen och garderoben är favoritsovplatserna. Leksaker går åt snabbt trots att intresset tryter ibland. Älsklingssysslan är allt som har med tomma papplådor och stora påsar att göra. Och godisjakt i lägenheten förgyller vardagen då matte eller husse gömmer godisar i vinklar, vrår och höjder ibland! De är våra ögonstenar och lyser upp den dystraste vardag. Med tanke på deras något ograciösa stil och lek emellanåt kan man få sig många skratt.
Vi är jättelyckliga över att ha dessa vildar hemma som livar upp stämningen.
Med hjärtliga hälsningar: Kirsi, Hugo, Trogdor och Lego!


2011-08-24

Rackham (den röde)
Adopterad 2010-05-23

Hej!
Det har gått jättebra och vi har världens goaste katt. Rackham är en levnadsglad livsnjutare som älskar att ha folk runt omkring sig. Pratar hela tiden och älskar att kela. Helst skall han ligga på rygg och bli klappad på magen, men ligga i knäet och få massage går också bra. Vill gärna ligga på platser både inne och ute där han kan följa med vad som händer. På vintrarna så gillar han inte att vara ute om det är snö och kallt, men så fort det blir vår vill han vara ute hela tiden och då helst i skogen bakom i huset. Han är omtyckt av alla och en riktig familjemedlem.
Mvh Peter


2011-08-24

Brahma
Adopterad 2010-06-06

Katten Brahma den orangea kom till oss och var en busig kille. Hade redan katten Bosse innan! Till en början var Bosse väldigt skeptisk mot Brahma men som ni ser på bilden så trivs dom väldigt bra ihop. Dom busar, sover kivas med varandra! Det går hur bra som helst! Mvh Heidi


2011-08-24

Sigrid och Fräsan
Adopterade okt och dec 2010

Hej
Här kommer en hälsning från Sigrid och Fräsan:-)
Efter att Sigrid fått komma till sitt nya hem så låg hon mest under sängen samt började ge serenader på nätterna så matte hade aningens svårt att sova. Kom fram till att Sigrid nog kände sig ensam, så då fick lilla Fräsan flytta hem också, då blev Sigrid som en ny misse, det var som att vända på en hand (tass)!
Sigrid och Fräsan fungerar bra ihop, blir bråk då och då, men mest lek. Kul att se Sigrid springa genom lektunneln i full fart eller dribbla med en boll! Sigrid älskar att bli klappad och kammad, men är fortfarande lite skygg i vissa situationer, men verkar trivas med livet. Fräsan är nu snart ett år och har vuxit till en väldigt söt ung kattdam, är väldigt social och mammig av sig och vill gärna ligga i mattes knä i soffan eller i sängen när det är sovdags. Andra favoritsysselsättningar är att dra ner tvätt från tvättställningen, välta vattenskålen samt vara allmänt odräglig!
De här två små missarna förgyller verkligen tillvaron hemma hos matte Malin som är väldigt glad att de vill bo hos henne.
Hälsningar Sigrid, Fräsan och matte Malin


2011-08-24

Fibbla
Adopterad 2010-08-15

Hej :)
Fibbla heter numer Dastan. Han är underbar, rund och luddig med ganska litet huvud vilket får mig att tro att han har raskatt i sig.
Samvetskatterna och kullsyskonen Teo och Persia (fd Ines) (med på bilden) har alltid haft en otroligt tajt sammanhållning. De tre första dagarna var Dastan fräsig mot Teo och Persia men de var fantastiskt snälla och tålmodiga hela tiden, lät fräskillen äta ifred, sova ifred osv. De enbart vaktade honom på avstånd som om de intagit föraldraposition direkt! Det var så sött att se, riktigt värmde mitt hjärta :) Men så efter de tre första dagarna fann jag att Persia tvättade Dastan och han tillät henne! Sedan dess är alla tre oskiljaktiga, speciellt Teo och Dastan.
Dastan följer Teo hela tiden som en lillebror som hela tiden vill göra det storebror gör. Teo blir i princip aldrig sur även om Dastan ibland biter för hårt i Teos svans. Det mysigaste Dastan vet är när han lägger sig tätt bredvid Teo med nosen inborrad i hans bröst. En annan favorit är att sova med mig under täcket. Vi har så mysigt!
Både Teo och Dastan är väldigt stora i storleken sedan de blev vuxna medans Persia är en ovanligt liten tjej. Dastan äter allt, medan de andra två är mer kräsna, riktiga finsmakare.
Vill också passa på att säga att ni gör ett fantastiskt jobb!
Ha det bra! Vänligen Matilda


2011-08-24

Rex och Bixa
Adopterade 2010-11-27

Hej!
Vi trivs jättebra med Rex & Bixa! Dom är härliga katter och förhöjer verkligen vår vardag! :-)
Rex har växt till en stilig panter med blank svart päls och stora uppmärksamma ögon. Han är "pratig" och sällskaplig och vill gärna vara i närheten när matte lagar mat (med förhoppningen om att få smaka några godbitar kanske). Han tycker också om att apportera om vi slänger iväg en mus kommer han tillbaka med den i munnen, lägger den vid våra fötter och väntar på nästa kast.
Bixa är ett riktigt litet gosigt charmtroll! Hon charmar alla hon möter och vill gärna vara nära oss och gosa mest hela tiden. Precis som sin bror är hon pratig och sällskaplig. Favoritleksaken är snören av alla slag och lådor. Hittar hon en låda eller kartong så flyttar hon in direkt!
Hälsningar Catarina


2011-08-24

Zita
Adopterad 2010-11-03

Hej!
Zita har varit ett underbart tillskott i vår lilla familj. En mycket vackrare och mysigare katt är svårt att hitta. Zita har trivts väldigt bra hos oss, och har även skaffat sig lite nya kattvänner hemma hos mattes föräldrar. Ett tag verkade det som att hon kände sig ensam, och vi beslutade att skaffa en kattkompis till henne. Det var det bästa beslutet vi kunde ta. Dessa två underbara katter fullkomligt älskar varandra, och man märker på Zita hur underbart kul hon tycker det är att ha sin vän här hos sig. Eftersom det var en kattunge vi skaffade så tog hon även snabbt på sig en mammaroll åt honom, och det är mycket tvättstunder under dagen, men även mycket spring och brottning. Det verkar som att Zita tycker det är väldigt bra här, och vi kunde inte vara mer glada åt att hon är vår lilla, underbara katt.
Hälsningar Madeleine och Olle


2011-08-24

Willow
Adopterad 2010-10-31

Last October, Willow was renamed Vosje (=lilla räv) and she is a very happy, healthy cat. She is a playful character who invents her own in-house hunting games. She invites me into her daily routines with great charm. She gave her full trust since the first day she came home with me, and I think it is safe to say she has put me under her spell... Hard to imagine the time before she joined my household!
Best wishes from Jori & Vosje


2011-08-24

Chimay
Adopterad 2010-10-24

Chimay mår jättebra, hon äter och leker. Jag skulle aldrig kunna byta henne, hon är väldigt personlig och go. Håller koll på er hemsida hur det går för hennes ungar: Peroni, Hobgoblin, San Miguel, Duvel och Stella Artois.
MVH Chimay och Mia


2011-08-24

Leopold (Sartre)
Adopterad 2011-05-22

Hej!
Leo har varit på Muskö i sommar och stormtrivts. Han har fångat möss och fjärilar m.m. Leo är som en liten hund, kommer skuttande när jag ropar och är väldigt sällskaplig och kelen. Nu är vi tillbaka i stan och så småningom skall jag koppelträna honom.
Hälsningar Helen


2011-08-24

Jesse James och Grim
Adopterade 2011-02-09

Jag trivs alldeles ypperligt med Jesse och Grim, och det verkar som att även dom trivs. =) Katterna är väldigt bundna till varandra och gör det mesta ihop. De har även sällskap av Samvetets Augustus.
Jesse är den som styr och ställer här hemma, han ser till att maten serveras regelbundet, att pälsarna tvättas ordentligt och att mattorna får sig en omgång då och då. Han anser dock att tillgången på föda är knapp och hur mycket han än tjatar blir det inte bättre. Detta har resulterat i en stadig viktnedgång och han väger nu ynkliga 5,5 kg :)
Grim är en riktig pajas, han hittar ständigt på nya bus och lockar ofta till skratt. Hans uppgift för tillfället är att hålla lägenheten fri från insekter och andra kryp, han är en riktig en riktig jägare. Det är svårt att tro att denna numera keliga kisse som gärna sover bredvid mig i soffan och sängen och älskar att bli klappad på magen är samma som kattungen som fräste så fort man tittade på honom och flitigt använde klorna för att hålla närgångna människor på avstånd.
Främmande människor kan fortfarande vara lite läskiga men han blir mer och mer framåt och kommer oftast fram från tryggheten under soffan efter en stund.
Så här på sommaren spenderas dagarna på den innätade balkongen där förbipasserande människor och hundar hålls under noggrann uppsikt. Är det riktigt varmt föredras dock det något svalare balkonggolvet. Tanken är att katterna även ska få prova på selpromenader framöver.
Mvh Anja


2011-07-30

Kattmandu och Magnifikatt
Adopterade 2011-04-28

Hej! Här är en liten hälsning från oss.
Numera känner vi oss alltid välkomnade hem då Zingo alltid möter en vid dörren. Zou brukar komma en bit efter och spana nyfiket på håll. Zingo och Zou (tidigare Kattmandu och Magnifikatt) har nu varit hos oss i ett par månader. Vi trivs med dem och de verkar trivas bra hos oss. De är två väldigt sociala katter. Den bedårande söta lilla kattflickan Zou är lite blyg och reserverad. Storebror Zingo kommer ofta kurrandes och lägger sig tätt intill en eller hoppar upp i knät. Zou väljer oftast att ligga en bit ifrån. Båda gillar att busa och bollar är favoritleksaken. Zingo har fotbollstalang och Zou gillar att bära runt på små saker med hål i. Vi är mycket glada över våra nya familjemedlemmar!
Hälsningar Mattias, Elisabet, Alva och Joel


2011-07-30

Vita
Adopterad 2011-03-08

Hej!
Vita har verkligen blivit en familjemedlem - ibland en liten busunge, ibland goskissen nr 1 och ibland (motvilligt) mammas lilla bebis. Vita är jättesnäll och väldigt social, springer alltid fram och hälsar på gäster och vill gärna bli klappad på magen en stund. Hon gillar att hålla sig i närheten på en fönsterbräda, i en bokhylla eller allra helst på en skrivbordsstol. Husse och matte får då rätta sig efter lillkissen och sitta på en köksstol. Allra roligast är förstås att göra sådant som man inte får. Vita hoppar gärna upp på matbordet och lägger sig så platt hon kan för att inte gå att lyfta eller försöker gömma sig under duken, och så ligger hon där och plirar på en i spänd förväntan. Att putta ner saker på golvet är nästan ännu roligare och även om det inte alltid är så populärt hos husse och matte så måste de erkänna att hon är väldigt söt när hon lite prövande med sin lilla tass puttar på pennor, batterier eller (Gud förbjude!) mattes mobil - putt putt! Vita gillar när matte plockar hem kottar från skogen för de är lätta nog att putta och kasta omkring och de låter så roligt när de far över golvet. Köpta leksaker från djuraffären är däremot knappt värda att titta på, förutom laserpekarens röda prick som är superspännande att jaga efter.
När Vita kryper upp i knät, trampar sig till rätta och rullar ihop sig till en liten boll då smälter både jag och Anders. Det är det bästa vi vet och oavsett vad man höll på med så stannar allt upp och man vill inte röra sig ur fläcken innan hon gosat färdigt. Vi är jätteglada att vi fick adoptera Vita!
Vänliga hälsningar Mea


2011-07-30

Calleigh
Adopterad 2011-02-18

Calleigh, eller Lisbeth som vi kallar henne, var en försiktig tös i början men visade sig snabbt utvecklas till en riktig knäkatt som helst av allt är precis där du är. Det bästa i tillvaron enligt Lisbeth är tveklöst när husse leker med laserpekaren, eller att sitta på utsiktsplatsen på balkongen och spana på fåglar och andra grannar. Annars leker hon gärna "jagaleken" med adoptivsyster Luna, som är en trevlig prick men ack så irriterande ibland. Då är det skönt att krypa upp i husses eller mattes knä och gosa, eller ta en tupplur i klösträdet.
P.S Lisbeth är till vänster på bilden.


2011-07-30

Ada
Adopterad 2011-04-12

När Ada först kom till mig så tyckte hon att min andra katt, Iste, mest bara var pest och pina. Jag (matte Sussi) och Ada fann dock varandra direkt. Det vände dock snabbt för katterna, Ada och Iste följer varandra vart dom än går, dom tvättar varandra, sover tillsammans och hittar på bus tillsammans :-)
Adas absoluta favoritsyssla är att sitta på den inglasade balkongen och titta på småfåglar och andra katter som går förbi. Att ligga mitt i solen på någon av stolarna är också en höjdare. Ada har kommit att bli en mycket älskad medlem i min lilla familj och jag är så tacksam över att Samvetet lät henne flytta hem till just mig!
Tack till Samvetet för att ni gör ett så fantastiskt jobb!
Mvh Sussi


2011-07-30

Frode
Adopterad 2011-05-21

Frode är snäll och sällskaplig på alla möjliga sätt och det är så lätt att tycka om honom. Faktum är att nu när jag skriver detta ligger han i mitt knä och sover på rygg med huvudet i min hand så detta författar jag med enhandsteknik. Frode är en mycket pratsam katt med allehanda läten och jag samtalar med honom hela tiden. Han är klipsk också för han har listat ut hur han ska göra för att öppna köksdörren här på landet för att komma ut, så den måste vi haka. Jag tycker också att han är vacker att titta på men jag har ännu inte lyckats ta ett foto av honom som jag tycker gör honom rättvisa.
Vid sommarstället i Ångermanland har vi varit ute varje dag, flera gånger. Han är en duktig och effektiv jägare, ett flertal gånger har han lyckats fånga möss och sork i sele och koppel! Nästa sommar tror jag att Frode kan röra sig mer fritt här på landet utan sele.
Det känns bra att ha den här sommaren för att bli ”bundis” med varandra, vi umgås så mycket på dagarna att vi lär känna varandra väl och Frode visar på många sätt att han är trygg med mig. Det blir intressant att se om han känner igen sig i lägenheten när vi återvänder till Uppsala.
Många hälsningar från Frode och hans matte.
Anna Svanberg


2011-07-30

Catherine Willows
Adopterad 2011-02-18

Allt är bara fint med oss och vår nya familjemedlem. Hon finner sig i alla situationer och är en trogen följeslagare. Ligger hon inte och sover så vill hon alltid följa efter och se vad vi gör. En ullig svans som drar omkring runt benen är vanligt förekommande. Hon är väldigt kelig och är ivrig att väcka oss på morgonen för att gosa av sig nattens goda sömn hon fått vid våra fötter. Vi skulle nog vilja påstå att Catherine Willows och hennes döttrar Sarah Sidle och Natalia Boa Vista (som omslingrar sin mor på bilden) trivs bra med oss, liksom vi med dem.
Hälsningar Patrik och Malin


2011-07-30

Samooch Bolero
Adopterade 2011-01-21

Samo har blivit en riktig kelgris och pratglad misse. Bolero han är väldigt glad och tycker om att bli buren av sin husse. Deras favoritleksaker är studsbollar
De små liven trivs väldigt bra i hop och leker dagligen. Samo tycker om att väcka sin matte tidigt på morgonen :) Bolero bevakar oss dygnet runt med tillgiven blick.
Hälsningar Maria och Daniel


2011-07-29

Lipton
Adopterad 2011-01-15

Hej!
Allt är bra med Lipton. Han är en pratglad och social katt som gillar att vara med när vi får besök. När han kom till oss var han petig på att äta, nu mer äter han det mesta som bjuds. Han älskar att gå skogspromenader i sele och gillar att ligga nära i soffan. Nu är det heller inga problem att lyfta och bära. När han kom till oss var han mer vaken på natten än på dagen, men numer har han själv börjat säga till på kvällarna när det är läggdags.
Varma sommarhälsningar från Anna, Mentor och Lipton


2011-06-14

Moira
Adopterad 2011-03-23

Hej!
Vi adopterade Moira i mars och efter att hon fått vara innekatt en och en halv månad tyckte hon det var alldeles fantastiskt kul att få börja gå ut – först i sele och efter någon vecka ”helt själv”. Eftersom vi bor på en hästgård finns det mycket spännande saker att utforska såsom lada, stall, hästhagar. Det är också kul att klättra upp och ner i våra gamla äppelträd utanför huset och – på avstånd – studera våra islandshästar både i hagen och i stallet. I vardagsrummet har Moira en favoritfåtölj som hon gjort till ”sin”. Där vill hon än så länge också sova på natten, men hon kommer ofta upp till vårt sovrum på morgonkvisten när hon tycker att det är dags för oss att stiga upp.
Vi är jätteglada att ha vår lilla öronlösa Moira hos oss. Hon är ett riktigt charmtroll – mycket social och mjuk och go’.
Med bästa hälsningar
Renée och Bosse


2011-04-26

Hexa
Adopterad 2010-11-18

Hej!!
Här kommer en liten hälsning från Stina och Fredrik som adopterade lilla Hexa från er. Hon heter numera Vixen, precis som sin syster, men då jag, Stina, älskade bandet Vixen när jag var yngre fick det bli det namnet för lilla Hexa.
Vi ville berätta att hon har det bara bra och är helt underbar. Hon är världens snällaste lilla kisse och är mycket tillgiven. Hon tyr sig till oss som vi aldrig upplevt en katt göra förut. Kenny, våran 1-åriga katt sedan tidigare, accepterade henne nästan direkt och nu är de bästa vänner. Han lär henne allt möjligt, visserligen mycket hyss, men de gör nästan allt tillsammans. De jagar varandra runt i lägenheten eller sover tillsammans, nuvarande favoritplatsen är i tvättkorgen. Kanske inte det fräschaste stället, men vad ska man göra? :)
Vixen är som vi nämde tidigare väldigt tillgiven och vill vara runt oss hela tiden, öppnar man ett skåp är hon direkt där och kollar, sitter man och kollar på tv kryper hon direkt upp i ens famn och kurrar högt och varje natt sover hon på någon av oss eller tätt intill, för det mesta är det antingen på husses kudde eller på mattes mage. Vi ville bara tacka er för att ni tog hand om våran lilla älskling så hon kunde komma hem till oss. Vi skickar med en bild på hur stor hon blivit (även om hon faktiskt är väldigt liten fortfarande och inte verkar bli så mycket större) :)
Många varma hälsningar från Stina, Fredrik, Vixen och Kenny :)


2011-04-26

Murr
Adopterad 2011-02-19

Hejsan! Tänkte berätta hur det gått för Murr (numera kallad Oskar), till höger på bilden, kompisen Wilma till vänster.
Oskar och Wilma fungerar alldeles utmärkt tillsammans, trots att hon ibland blir lite trött på hans ständiga busfasoner när han attackerar henne från alla håll och vill leka :) Båda katterna älskar att vara ute på den nyligen nätade balkongen och vaknar runt 4 på morgonen för att kunna bli utsläppta där (inte lika poppis hos husse och matte att bli väckta av den anledningen!!), så de sedan kan spendera hela dagar sittandes på sin kattmöbel och spana på grannar, hundar och andra katter, samt givetvis tugga sönder blommorna som finns där ute.
Oskar tycker att blommor är bland det godaste som finns att tugga i sig, så det där försöker vi jobba bort för tillfället, men det är svårt då Oskar är en väldigt bestämd ung man som gör lite som han själv vill. Mat tycker han också väldigt mycket om och äter gärna upp syrrans mat också han kommer åt, vilket han ofta gör då hon mer än gärna delar med sig... Dessutom skriker han i högan sky på morgonen när matte går upp och han anar att det är frukost på gång, på sista tiden har han även gjort tappra försök att öppna kylskåpet själv, detta genom att hoppa upp och försöka slå ihop tassarna runt handtaget. Dock har det väl inte lyckats helt och hållet och Oskar har snällt fått vänta tills matskålen hamnar på golvet framför honom.
Oskar är en riktigt mysig katt som vi trivs med och tycker mycket om!
Hälsningar Malin och Amir


2011-04-26

Oscar Wilde och Elsa-Lisa
Adopterade 2009-09-04

Hej!
Här kommer en hälsning från Oscar och Elsa (Oscar Wilde och Elsa-Lisa) som på bilden ligger och myser tillsammans i sin favoritfåtölj. Annars är också mattes knä ett bra ställe, men där är det svårt att få plats bägge två samtidigt. Nu när våren har kommit går det också att vara ute på balkongen lite mer, att ligga på en dyna och värma sig i solen uppskattas mycket. Men det är inte bara vila som gäller, varje dag blir det också lekstunder med kurragömma, vippor och garnmöss. Detta är ett par riktiga toppenkatter som jag är så glad att jag hittade på katthemmet för nu drygt ett och ett halvt år sedan!
Hälsningar från Oscar, Elsa och matte Eva


2011-03-03

Champis
Adopterad 2010-02-13

I februari 2010 flyttade Champis, född 2009, in hos mig och katterna. Sedan tidigare hade jag en huskatt och en perser.
Det fungerade bra från första stund. Han sprang runt i lägenheten och sedan var det som han hade bott här i hela sitt liv. Det gick också ganska bra med katterna från första stund. Min honkatt ville bestämma när, var och hur de skulle nosa på varandra. Det tyckte Champis var väldigt konstigt. Jag förstod direkt att Champis inte hade sett någon perser tidigare. Han såg lite förundrad ut. Han kom ganska snabbt på att pälsen inte bara var mjuk och skön, utan också rolig att bita och dra i.
Persern Gunnar och Champis blev snabbt bästa vänner. De ligger ofta tätt intill varandra och sover. Soffpotatisen Gunnar har nu börjat att springa och leka i lägenheten med Champis. När inte Gunnar ställer upp leker Champis helst med sina mjukisdjur, tigrar och råttor, som jag köpt på IKEAs barnavdelning.
Jag tycker om krukväxter och det gör även Champis, men på ett annat sätt. Blomjorden ligger ofta utanför blomkrukan och blomman ligger på golvet. Vi håller på att öva på att jord och blomma ska få vara kvar i krukan. Det går bättre och bättre, men ibland blir leklusten för stor.
När vi ska sova har Champis lite svårt för att bestämma om han ska sova under eller ovanpå täcket. Ibland väcker han mig för att jag ska kasta iväg något mjukisdjur som han sedan springer och hämtar. Men vad gör man inte för sina djur.
/Anneli


2011-03-03

Totti och Vida
Adopterade 2011-01-17

Hej Samvetet, här kommer en liten uppdatering om Totti och Vida som bott hos oss i snart två månader:
I januari anmälde vi oss som jourhem, men redan några dagar efter att Totti och Vida börjat tassa runt i vår lägenhet kände vi att vi nog inte skulle klara av att skiljas från dem den dag någon ville adoptera dem. Så för att vara på den säkra sidan valde vi att adoptera dem själva.
De fann sig snabbt väl tillrätta, och de är en ständig källa till glädje! De är två starka personligheter som har blivit en del av vår familj. De busar och leker med leksaksmöss, oss och varandra. Tottis favoritlek är att gräva fram leksaker vi gömt under mattan, medan Vida föredrar att springa efter leksaker vi kastar genom lägenheten. Båda är mycket keliga, även om Totti är den som allra helst vill ligga på ens bröst och spinna för att sedan somna, gärna en timme åt gången. Vida är lite mer reserverad, men med jämna mellanrum överraskar hon med att kräva en lång mysstund. De är nyfikna på allt och alla och är riktigt pratglada.
Till våren nätar vi in balkongen och ordnar med kattvänlig inredning därute, något vi tror Vida och Totti kommer att uppskatta, då fågelspaning också är en favoritsysselsättning!
Vi är så glada att vi fick bli jourhem, och strax därpå permanent hem för Totti och Vida! Tack för våra små älsklingar!
Hälsningar från Sandra och Tuomas


2011-02-12

Tommy Lee
Adopterad 2009-03-07

Tommy Lee har det jättebra! Han är den gosigaste katten jag någonsin träffat. Han vill alltid vara i centrum, och är alltid jättesocial, speciellt om det ringer på dörren, då är han först där för att välkomna den som kommer.
Eftersom han har tummar är han en specialist på att öppna luckor och dörrar, och han öppnar skåpet där maten finns flera gånger om dagen. Han älskar att ligga och sova i ens knä, och brukar krypa upp som en liten bebis i famnen, jättemysigt! Han börjar kurra bara man tittar på honom.
Han har fått en kompis också, Smilla. Han brukar ligga och tvätta henne, men han tycker inte om när hon ska tvätta honom, utan det är bara han som får göra de. Han brukar även tvätta min sambo, André.
Han tycker om att busa också, och leker gärna med tofsar och snören. Han vill följa med överallt, och ibland är det som att ha en liten svans :) Får han inte följa med någonstans kan han sitta och mjaua och krafsa på dörren tills man släpper in honom.
Han är ren glädje för oss, och vi kan inte tänka oss att vara utan honom. Bästa beslutet någonsin att adoptera honom.
Josephine


2011-02-12

Kurre och Isadora
Adopterade 2009-01-03 och 2010-06-20

Efter att ha bott i lägenhet ett halvår fick Kurre, som numera heter Sune, flytta med oss ut på landet våren 2009 och utforska utomhusmiljön bland fält, skog och trädgårdar. Han utnämnde sig genast till kung över gatan och försvarar sedan dess sitt revir mot inkräktare (vilket lett till en del veterinärbesök) och kommer titt som tätt hem med jaktbyten för att visa hur duktig han varit. På vintern är det förstås lite mindre trivsamt utomhus, så då blir det lite mer lek inomhus på kvällarna. Roligast just nu är att jaga in Isadora (mamma till Nivea, Coco och Maybelline) under ett skåp, särskilt om hon verkar ha lite för roligt. Under den tuffa ytan är Sune en riktig myskatt som ofta vill mysa tillsammans i soffan medan han kurrar högt.
Isadora flyttade in tillsammans med sina tre ungar (Nivea, Coco och Maybelline) i mars 2010, och blev sedan kvar hos oss efter att ungarna flyttat till sina nya hem. Efter att ha varit väldigt avvaktande har hon nu blivit en lekfull myskatt som har en given plats i fotändan av sängen varje natt. Hon har god aptit på det mesta som är ätbart och förser sig gärna själv så fort hon får tillfälle. Hon är en fena på att öppna dörren till sopskåpet för att kontrollera att återvinningen gått riktigt till, och det har också hänt att vi fått se vår mat (i gapet på Isadora) galoppera iväg från tallriken.
Vänliga hälsningar,
Sune & Isadora (via Daniel & Carolina)


2011-02-12

Conrad och Bart
Adopterade 2006-10-02 och 2010-06-17

Sebastian hette från början Konrad och kom till mig hösten 2006. Han har hunnit fylla fyra och blivit en stor, ganska stillsam pojke men med barnasinnet kvar. Han gillar att jaga pommes frites, gå till "kontoret", dvs hans privata garderob, och gosa på kvällarna. Sebastian är en riktigt hemmakatt som springer och gömmer sig om han ser selen som vi försökte med i början. Han är också lite reserverad när det kommer besök.
Daniel hette Bart när han kom till oss sommaren 2010, in i familjen som nu består av en mamma, en pappa och en två-åring. Han stortrivdes från dag ett! Daniel älskar att busa med Sebastian. När Sebastian tröttnar och går till sitt "kontor" går det lika bra med människo-ungen, de två har blivit riktiga bästisar. Daniel vill gärna ligga på rygg och bli kliad på magen när han ska sova. Till skillnad från Sebastian vill Daniel vara med överallt!
Glada hälsningar, Linda, Daniel och Sebastian!


2011-02-12

Isa och Beatrice
Adopterade 2008-09-23 och 2009-09-19

Här är katterna Samvetets Isa (kallad Isa, Lisa eller Flisa) och Samvetets Beatrice (kallad Lily eller Lily-Pilly). De är nu 2.5 respektive 1.5 år gamla och har bott hos oss sedan de var kattungar. De är väldigt snälla mot varandra och beter sig som ett syskonpar. Busar och jagar varandra i huset och i trädgården, och myser ihop på kvällarna. Deras personligheter är helt olika: Isa (som var handuppfödd) är lugn, lite försiktig, rädd för höjder och älskar att sova under täcket och värmer sig mot husse: Lily klättrar vigt upp och ned i träd, river ner saker i sin väg och älskar att gosa på dagtid. Båda har två givna favoriter 1) sitta och titta på fågel-tv (fågelbordet) och 2) lyssna på mus-radio (mössen under golvet). Nu på vintern hoppar de kängruhopp i lössnön och kommer dessemellan in och värmer sig framför kaminen. De lyser upp vår vardag till max och vi är så glada att vi fick dom till oss (fast husse knorrar en del när han inte kan vända sig i sängen)!
Åsa & Matt


2011-02-12

Godzilla
Adopterad 2010-11-02

Allt har gått hur bra som helst med Chaima, som hon nu heter. Hon fann sig tillrätta hos oss på bara några dagar och har nu även en egen fåtölj vid tvn där hon brukar spendera förmiddagarna innan det blir dags att leka mot eftermiddagen/kvällen. Trots att hon är 12 år och man tror att hon borde vara en "katt-tant" så verkar hon inte riktigt förstått det själv utan älskar att leka och nappar på bus så snart man börja leka med henne. Varken jag eller min flickvän har någonsin stött på en katt som är så "pratglad" som den här lilla tjejen. När man kommer upp på morgonen och säger godmorgon till Chaima får man ett mjauande till svar och sätter man sig och pratar med henne får man en hel rad mjauanden till svar. Hon är en oerhört kelsjuk misse som helst av allt ligger uppkrupen på bröstkorgen på mig eller min flickvän när vi sitter i soffan. När vi först fick henne var hon så kelsjuk att man var tvungen att ha en handduk på sig för hon hamnade i sån extas att hon dreglade. Hon hade tydligen lite dåligt aptit innan hon kom hit men det är något vi inte märkt av. Från dag ett har hon slängt sig över maten och speciellt de gånger man ställer fram blötmat istället för torrfodret. Då börjar jamandet och man får höra en lång harang med mjauanden medan man öser upp maten. Det är nästan som att hon försöker säga att man öser upp maten för långsamt för man hinner knappt ställa ner tallriken innan hon kastar sig över den.
Lycka till med ert arbete framöver!
Mvh Andreas
PS. Chaima hälsar. DS.


2011-02-12

Hjördis och Rut
Adopterade 2009-08-28

Här kommer en hälsning från Hjördis & Rut. De är lite större här än i kalendern, men fortfarande lika busiga som när de var små. :)


2010-12-12

Vixen
Adopterad 2010-11-18

Hej hej! :)
Nya matte Helena här! Nu har det gått snart en månad sedan Vixen, som jag kallar Zingo nu, kom till mig och Skorpan. Det känns som om hon har varit här längre :)))
Första natten sov hon i min säng hela natten och hon vill gärna ligga brevid min kudde eller på mitt bröst så att hon ligger mot min hals. Hon kurrar som ett tröskverk innan hon somnar och sen slutar hon, då vet man att hon sover så gott, så gott :) Nu när hon känner sig mer som hemma kan hon vandra runt lite mellan min säng, klätterställningen (eller annan mysig plats) och sin mormor och morfars säng. Oftast sover hon på min fårfäll på morgonen när jag går upp. På senare tid har hon mer och mer börjat lägga sig på olika mattor, badrumsmattor, fårfällar mm och när hon inte ligger där sover hon gärna på sin nya favoritplats i hängmattan i ställningen.
Det har verkligen gått över förväntan med de två flickorna. Självklart var det till en början både morrande och fräsande på båda kissarna men man såg redan då att Skorpan var riktigt nyfiken på nykomlingen. Det har dock gått framåt med mkt större steg än jag först trodde och de har nu börjat busa tillsammans och lär känna varandra mer och mer för varje dag. Det är så roligt att se att de båda tar initiativ till umgänge och bus.
Zingo är ett riktigt energiknippe och när hon inte busar eller upptäcker sitt nya hem så hittar hon en mysig plats i klätterställningen (golv till tak), mattes säng eller någon annan mysig plats att ta igen sig på. Hon har ett härligt humör och älskar att busa. Hennes favoritleksaker är råttan och pingpong-bollen. Bollen får hon jobba lite mer med i och med att den rullar iväg och när hon är på sin bus-peak så är det mkt uppskattat av henne. Sen kan hon sova sig i form efter en/ett par timmars bus när hon sedan sovit ett tag så är det full fart igen. Hon älskar att busa med ens hand eller fot när man drar den under täcket! Det kan hon hålla på med i en evighet. Hon har en liten brottarkompis i en mjukishund som hon "övar grepp" på ibland :)
Zingo älskar mat :) Hon står nu på Specific kitten och älskar sin nya meny.
Så ser det ut efter den första månaden och just nu känns allt bara helt underbart bra. Ett underbart litet liv har blivit en ny familjemedlem för mig och Skorpan och Zingos och Skorpans stolta morföräldrar [mina föräldrar :) ]
Många hälsningar och allt gott till er från Helena, Skorpan och Zingo!


2010-11-26

Pomona
Adopterad 2010-04-08

Lillan verkar stortrivas hos oss, likväl som vi verkligen trivs med henne. I sommras fick hon lära sig att ha sele på sig, lite protester i början men sedan upptäckte hon vad härligt det var att få vara ute med oss. Så fort vi öppnade altandörren så var hon framme och ville följa med ut, att ligga i solen och bara må gott. Likaså kvällstid tycker hon om att hoppa efter småkryp som kommer fram i skymningen.
Hon är fortfarande rädd om det kommer främmande, men nu kryper hon inte under soffan längre utan håller dem bara under uppsikt, och ibland kan hon även hoppa upp i deras knän. Hon älskar också att ligga i sängen tillsammans med mig och Ludde, Mats säng har börjat bli liten eftersom jag kryper över dit, snart har katterna hela min säng och Mats och jag delar på Mats säng... vad gör man inte för att katterna ska må bra.
Som ni förstår har Lillan kommit till ett kärleksfullt hem, och vi, Mats, Ludde och jag älskar verkligen henne.
katthälsningar från
Marita


2010-11-26

Carrera
Adopterad 2010-02-14

Samvetets Carrera - numera Mr Spock - föddes för snart ett år sedan (november 2009), och i februari 2010 flyttade han hem till oss i Västerås. Trots att han bara var en liten liten trollunge så satte han vår normalt VÄLDIGT bestämda katthona Izzy på plats från första sekund, och deras förhållade övergick snart till ömsesidig dyrkan. De leker och gosar, gosar och leker - det är härligt att se! I september 2010 flyttade vi allihop till ett stort hus i Surahammar, ett paradis för glada katter att kunna springa, busa och gömma sig på tre våningar. De är innekatter, men till våren ska vi bygga en stor nätad uteplats till dem, så att de riktigt kan njuta av gräs, ljud och dofter. Mr Spock är en urskön kattkille - tack för att ni "hittade" och tog hand om honom tills han kunde flytta hem till oss!
Siv, Kristoffer, Izzy och Mr Spock
(bilden: Izzy ger Mr Spock sin allra bästa tvättservice under sensommaren 2010)


2010-11-26

Sinta
Adopterad 2010-09-16

Hej!
Nu har det gått lite över två månader sen Sinta kom in i vårat liv. Man kan ju säga att det var nervöst innan hon skulle presenteras inför mina 2 hanar. Direkt när jag kom hem med Sinta i buren så märktes det på Tisse (ena hanen) att det var något som inte stämde och Kurre (andra hanen) tyckte det luktade lite konstigt. Så fort jag släppte ut Sinta i vardagsrummet så blev mina katter lite chockade men nyfikna och lilla Sinta blev skräckslagen när hon såg dem och började fräsa åt dem och så var det hela första kvällen. Andra dagen var lite lungare och den tredje dagen var de bästa vänner..
Kurre och Sinta har verkligen hittat varandra och springer runt i lägenheten och busar å jagar varandra och ibland kan även Tisse hänga på dem. Tisse och Sinta brukar sova med varandra och sitta på balkongen eller i fönstret och sola sig. Liksom Tisse så älskar Sinta när man busar med henne när man ligger i sängen och leker med händerna undertäcket... Sinta älskar när husse sitter och kollar på fotboll för då kan man ligga i husses knä och bara mysa.
Vi är så otroligt glada och lyckliga över att fått in Sinta i vårat liv. Det går inte att förklara men det känns som om hon alltid har varit en familjemedlem.
Med vänliga hälsningar: Claes, Annika, Tisse, Kurre och sist och minst SINTA...


2010-11-04

Bugatti
Adopterad 2010-09-16

Bugatti heter numera Artass, han är döpt efter en prins i fantasilandet Azeroth. Vi försökte länge kalla honom för Bugatti men han lyssnade inte på det. Så en dag satt jag och Tomas och pratade och Tomas sa just namnet Artass och genast så vände Bugatti på sig och kom gående. Kanske inte så konstigt då han ju faktiskt är en liten prins.
Redan första kvällen när han kom med oss hem visade han att han är en katt som är väldigt nyfiken, han tog ett varv runt lägenheten innan han la sig på soffan och vilade. Efter en timme gick han upp och la sig i mattes knä.
Han har väldigt mycket bus och spring i benen, och det roligaste som finns är när husse ska sova för då kan man attackera hans händer och fötter under täcket. Bästa sov platsen är tvättkorgen, där är det mjukt och skönt och så luktar det som matte och husse vilket är mysigt när matte är på jobbet, och husse i skolan. Han älskar när matte och husse har bjudit över folk, för dom är ju bara där egentligen för att titta på Prinsen i huset, det vet han mycket väl. Artass vill synas och ta mycket plats, något vi tycker är helt underbart.
Vi är otroligt lyckliga över att vi har våran lilla prins, och han är väldigt, väldigt älskad.
MVH Emma, Tomas och Artass.


2010-11-04

Toshiba och Bellows
Adopterade 2010-03-21

Hej!
Vi vill gärna berätta hur det gått för Toshiba och Bellows sedan de kom till oss i januari 2010.
De var två mycket försiktiga kattdamer som flyttade in. De första veckorna stirrade de ut oss med tallriksstora ögon och framför allt Toshi höll sig på behörigt avstånd. Bellows var lite modigare och sökte kontakt genom att stryka sig mot benen och be om gos.
Under de månader som gått har båda katterna blivit märkbart tryggare. Bellows är otroligt kelsjuk och söker mycket kontakt. Hon leker mest hela tiden och galopperar fram och tillbaka genom lägenheten. Toshiba gav de första månaderna intrycket av att inte ha mycket till övers för lek, men den synen har vi fått revidera. Hon har med tiden visat ett mer försynt, men inte desto mindre hängivet, sätt att leka på, som är otroligt underhållande att ta del av. Vi får också allt oftare förtroendet att klappa och kela med henne.
Toshi & Bellows har den bästa tänkbara kattvakten i vår närmsta granne Lisa, som har ett stort hjärta för katter. Hon har själv två samvetskatter: Artemis och Soki, som vi fått äran att passa i vår tur. Ett roligt sammanträffande är att Toshi är mamma till Soki. Mor och dotter bor alltså vägg i vägg med varandra, något som vi först upptäckte efter några månader.
/Astrid


2010-11-04

Kreti och Pleti
Adopterade 2010-01-09

Björk och Rós (Kreti och Pleti) mår bara bra och trivs som Söderbor här i Stockholm. Vi bor på sjunde våningen och de gillar att titta ut genom balkongdörren på fåglar och insekter som kommer förbi. Ibland kommer en stackars fluga eller mygga in och då stormtrivs de med att jaga och äta den! Annars leker de mycket med varandra och med hushållssaker såsom kvitton och annat löst papper eller våra fötter. Ibland kan de även leka med sina leksaker. De är också hur mysiga som helst och gillar att komma och sova på oss när vi sitter på soffan eller i sängen. De är speciellt förtjusta i män! De är supersöta och vi älskar dem väldigt mycket.
Nu att de fyllt 1 år vill vi tacka er på Föreningen för att vi fick ta hem dem. De gör oss så glada, även när de är skälmska! De har skickat en liten gåva till Föreningen som förhoppningsvis kan hjälpa andra katter hitta hem.
Tack igen för all hjälp och vi hörs!
Vänliga hälsningar Rachel


2010-11-04

Hobgoblin
Adopterad 2010-08-29

Vi var lite nervösa när vi hade hämtat Hobgoblin hur vår Katt Kissie skulle ta att en ny liten familjemedlem kom till oss. Vi hade förstått att det kunde ta veckor innan de kanske ens accepterade varandra. Väl framme i hallen släppte vi ut lillkillen för att möta sin nya syster. Han började strosa omkring och lukta, när de fick ögonkontakt smög sig Kissie fram för att lukta på nykomlingen (inget fräs, inget ragg, ingenting). Sedan följde hon efter och följde varje steg han tog i ca 1 timme. Han började stryka sig emot henne och kurra, först fick hon stora ögon och tänkte nog vad är detta för något! Men sedan så började hon tvätta honom och putta på honom som om han var hennes egen lilla bebis.
Det har nu gått flera veckor och de är som oskiljaktiga från varandra. Sover tillsammans, leker tillsammans, Kissie tvättar Hobgoblin och lär honom ett och annat bus. Hobgoblin är en sån himla mysig kille: kelar, kurrar och ska helst alltid ligga och sova mitt på ens egen mage. Han ska ha väldigt mycket uppmärksamhet denna lilla kille! Vi älskar verkligen honom och han lyser verkligen upp vår vardag och Kissies.
Tack för all hjälp och för vår underbara katt! / Johanna Södergren


2010-11-04

Artemis och Soki
Adopterade 2010-03-31

Artemis och Soki är två heeelt skilda personligheter och jag trodde från början att Artemis var den sköra av de två som inte tålde instabilitet, förändringar etc. Men jisses vad fel det är… Otroligt starkt psyke och otäcka händelser går henne spårlöst förbi. Vi har flyttat (pga renovering i min lägenhet)och det har varit hantverkare hemma etc men hon bara ruskar av sig och är den gosigaste kelgris man kan tänka sig. Klart hon är på sin vakt men hon är väl förmodligen lite vildkatt i själ och hjärta men hon litar mycket på mig och min pojkvän och främmande folk som kommer får tom klappa henne på magen.
Soki är däremot otroligt känslig men mycket mer social. Ligger gärna i soffan tillsammans med mig och kryper upp och gosar i sängen. Man får bära runt och hon kurrar gott i famnen (Artemis har jag fortfarande inte fått lyfta…). Men förändringar, hantverkare, etc gör att hon mår dåligt och blir väldigt orolig. Hon svara då med att sluta leka, irra oroligt och bajsa precis utanför lådan… Har nu börjat lära mig att se tecken på när allt inte är bra och kan snabbt rätta till och det händer numer otroligt sällan för att inte säga aldrig.
Ni rekommenderade en kattbok (Cat Confidential: The Book Your Cat Would Want You To Read - Boken som din katt önskade att du hade läst av Vicky Halls) som jag läste med stor förtjusning och det var tack vare den som jag insåg vad jag gjorde för fel, och vad man kan göra för att korrigera. Tackar så hemskt mycket för det tipset Jessica!
I början gillade Soki inte alls Artemis medan Artemis med stor förtjusning buffade och gick efter Soki som sprang iväg om hon hann. Numer händer det att de tvättar varandra och sover sött ihop. Fortfarande så gillar Artemis Soki bättre än tvärtom och Soki verkar gilla mig mer än Artemis men skillnaderna är bara roliga. Ibland leker de och jagar varann och tumlar runt lite och jag tror att Soki nu uppskattar att ha en kompis.
Artemis framsteg att lita mer och mer på oss tvåbeningar gör ofta man får tårar i ögonen. Hon gör så stora framsteg hela tiden att jag skulle kunna skriva en uppsats. Från att de första 1-2 veckorna sitta och fräsa i ett hörn till att nu sitta i soffan tillsammans med mig och bli kliad på, rulla upp magen och tom får kamma henna gladeligen. För någon ta sen kom hon och ropade på mig i köket och kommer fram och buffar med lilla huvudet. När Artemis buffar då är det ordentligt ofta och gärna!Soki har ju redan från dag 1 varit enormt gosig och ligger gärna och blir klappad och kliad på. Dock gillar hon inte kammen, men bita på den är skoj..
Tack vare Samvetet har jag fått 2 fantastiska katter och det roliga är att min granne har 2 katter från er också varav en är Sokis mamma Toshiba. Så det slumpar sig! Vi hjälps åt att passa katterna när vi ska bort nån av oss och det är guld värt. Dels för att man har förståelsen för dessa speciella och ”en smula” reserverade katter… samt att de alltid kan få stanna i sin hemmiljö som de är trygga i.
Stor kram från Lisa, Soki och Artemis


2010-10-07

Suzuki
Adopterad 2010-01-15

Det tog inte lång tid för Suzy att visa sina busiga sidor sedan jag fick henne, framför allt gatlopp genom lägenheten på nätterna med hennes skrammelleksaker. Hon har även visat att hon är grym på att hoppa, hon hoppar upp i skafferiet högst upp från fönsterbrädan och det ser rent omöjligt ut då det är ett hopp på kanske 1.5 meter, men hon fixar det utan större problem. Likaså hoppar hon upp på hatthyllan från byrån vilket också det är ett rejält skutt. Hon gillar att ligga högt och just hatthyllan och skafferiet är favoritplatser, tillsammans med utrymmet bakom TV:n där vi nu har lagt en handduk så hon inte ska behöva ligga direkt på golvet. Suzy är fortfarande lite rädd av sig och springer iväg när man kommer för snabbt åt hennes håll, men ibland går det bra att få klappa henne och hon gillar att bli kliad på magen. Dock verkar hon gilla min sambo mer än mig, för hon har till och med lagt sig och gosat mot hennes ben i soffan samt brukar ligga bara några decimeter från hennes fötter och sova i soffan. När hon flyttade in här så var hon ganska mager och såg inte ut att vara i bästa kondition, pälsen var matt och hon såg lite nergången ut, nu har hon ätit upp sig och har blivit något trind om magen, till en grad att vi nu portionerar ut hennes mat i lagon portioner. Hon älskar laxkuddegodis, vilket är det enda godiset hon vill ha. Vi testade säkert fem-sex sorter, men bara laxkuddarna gick hem. Hon gillar när vi placerar ut dem i lägenheten så hon får leta upp dem. Hon klöste en del på soffan, så vi la på någa lakan som skydd och det hjälpte, numera klöser hon enbart på klösträdet, men hon hittade en annan utmärkt funktion, det gick ju bra att kräva ner sig och gosa och sova under lakanen. Den andra bilden visar hur hon ligger i sin favoritlåda. Vi hade köpt en ny skrivbordslampa och jag la kartongen på golvet medan jag monterade, då la hon sig i lådan och vägrade flytta på sig! Sedan bilden togs har hon bestämt sig för att bona om lite och har tryckt ut ett par av kanterna av kartongen för att få mer plats. Så hon fick behålla sin kartong och den ligger framför TV:n, där ligger hon ofta och på senaste har hon börjat titta upp på TV:n när vi tittar. Hon vill inte riktigt ligga i knät eller vara så närgången, men det kommer säkert med tiden. Hon älskar också att stå vid fönstret och spana ut på byggarbetarna som gör om fasaden.
MVH /David


2010-10-07

Nivea, Coco och Maybelline
Adopterade 2010-06-20

Här kommer en hälsning från tre kattsystrar. Det är Nivea som numera heter Lysa, Coco som nu lystrar till namnet Müsli och Maybelline som heter Aska. De är nu sex månader gamla och har utvecklat riktiga katt-personligheter. Lysa och Müsli bor i lägenhet i Strängnäs och Aska bor i hus i Grillby. De träffas regelbundet och busar med varandra. Alla tre gillar att klättra i träd och leka jaga. De är keliga och pratsamma och mycket påhittiga. Müsli tar till vilka knep som helst för att få en extra godbit. Hon är bra på att fånga godbitar med klorna och dra dem till sig. Lysa är syskonskarans lilla prinsessa med den ljusa pälskragen hon bär på. Med berått mod kan hon knuffa omkull en vas med blommor, bara för att se vad som händer, eller dricka vatten genom att först skvätta ut det på golvet. Aska är den snabbaste av dem. Hon far från det ena rummet till det andra på en bråkdels sekund i jakt på en surrande fluga. Hon har också lärt sig hur man gör när man tänder lampor. De håller oss ständigt sysselsatta när de inte hamnar i en hög och sover.
Många hälsningar från tre kattjejer genom matte/extramatte Ann.


2010-09-19

Filmer
Adopterad 2010-06-01

Filmer is the sweetest cat in the world! And a purring machine as well. He has changed so much since we got him and that it is truly amazing to have a cat. According to rumors, Filmer had been living in the wild before someone found him and took him to the cat home. Therefore, he has been most cautious and would jump at the slightest sound. He did not like when people were close and he would hide frequently under the bed. However, when his guard was down, he will lie down and let you pat him. He would rub your hand and pur like crazy. You could see that he could be very sweet, and he also has the softest fur.
Now it has been 5 months that we have welcomed him to our home. He doesn't jump so much anymore. He looks more comfortable in our home and you can constantly spot him lying or sitting or looking out the windows. He will come to you when you call for him. And he is so gentle-in the mornings, even if he's hungry, he would wait until you start talking or stiring before he will start reminding you that he wants breakfast. If you keep quiet, he will then wait politely and patiently. Most often he will just jump up and cuddle with you, not thinking so much about food, even though it can be 2 hours later than his normal breakfast time. Oh, and he is so cuddly. He melts your heart with his soft fur, charm and purring.
He used to be afraid of visitors too. But now he quite often will not hide, and sometimes he will even be brave enough to go and smell the stranger, probably because he's a curious little cat after all! He can be quite relaxed when visitors are here now. Sometimes he may even sit among us and just relax. He is always so gentle. My friend took care of him when we were travelling and they had such a good time together! It took him a few days to drop his guard, but as soon as he's ready, he would become the sweetest cat in the world. It is so nice to come home to him. He is such an adorable little cat!


2010-09-15

Carrie
Adopterad 2010-08-19

Hej!
Nu har det gått ett litet tag sen vi adopterade Leia (Samvetets Carrie). Hon är en riktigt energiknippe! Det är antingen full fart eller vila, hon har inget mellanläge än så länge.
Från början var vi lite oroliga när vi introducerade lilla Leia för vår STORA Bella (en skogis/ragdoll blandning). Det var rest ragg, morr och fräs från båda håll! Som så småningom bytts ut mot jaga i full fart, brottning (Bella lägger sig på lillan) och en slick eller två ibland. Det sista blir det lite mer av för var dag som går.
Leia har många leksaker som hon gärna bär iväg med kors och tvärs i lägenheten för att släppa och spela "katt-fotboll" med på utvalda ställen (gärna där det finns nån sladd som sticker ut som hon kan "råka" tugga lite på samtidigt). Utöver det har hon stor talang för att klättra, och snabb är hon också, Bella är chanslös när hon försöker hänga efter. Ibland hinner hon inte ens se vart Leia tar vägen (då går hon och letar, först under soffan sen sneglar hon in i sovrummet). Men när det är färdig lekt så är hon en riktig mys-misse, då kommer hon och lägger sig bredvid en i soffan eller sängen och spinner som en stor tiger.
Hälsningar från Maria, Robert, Bella och sist (och minst) Leia


2010-09-12

Horatio
Adopterad 2010-09-01

Hallo!
Horatio (Våfflan kallad numera) har nu bott med oss i ca 1 1/2 vecka. Våran Tigger accepterade nykomlingen direkt från första sniffen. Men Horatio tyckte det nog var skrämmande med en sån stor hane som ville mysa och kela så snabbt. Men efter tre dagars morrande och fräsande från Horatios sida, så fick våran Tigger äntligen nosa och slicka på sin nya vän. Sen efter det så leker dom och hänger med varandra hela dagarna. Våran Tigger har blivit mera lekfull. Det är mysigt att se dom tillsammans, Grabbarna Grus som vi kallar dom. Våfflan älskar att ligga och spinna brevid husse. Och spinna som en kung det kan han. Den motorn kan hålla på i timmar. Väldigt härligt och lugnande att somna till. Men han kan även snarka. Fast han är ju så gullig så det gör inget. Äta gillar han med. Och allt slinker ner, så har man inte koll på sin tallrik är han gärna där och norpar något smarrigt. Våran nya familjemedlem har fångat våra hjärtan!
Många kramar och Tack!
Maria Gillgren Elis Danielsson och Grabbarna grus. :-)


2010-07-16

Theo
Adopterad 2010-01-22

Hej!
Vill bara berätta lite om hur Theo har det, han har nu snart bott hos oss i ca 5 månader. Vi har en jättestor balkong som vi har nätat in, vi har även tagit upp en kattlucka så att han kan gå ut och in under dagarna som han vill.
Han är så speciell, han älskar att bli masserad, rätt så hårt ska det vara oxå. När vi kommer hem möter han i dörren för att sedan springa och lägga sig på köksmattan och högljutt kräva att bli masserad/gosad med. När han ligger på rygg drar han upp tassarna mot ansiktet och ligger lite som en bebis, när han sitter lägger han framtassarna på svansen framför sig Han är verkligen speciell.
Vi ska åka till Skåne, hyra en stuga då följer han med, han får gå i en löplina ute om han vill, får se vad han tycker om det
Husse är den som är favoriten, speciellt när husse lagar mat i köket, det slinker gärna ned lite köttfärs. När vi går och lägger oss, kommer han springande och sover bredvid husse och om inte husse sover hemma sover han på husses plats. Så det råder ingen tvekan om vem som är favoriten
Ja det var lite om Theo, jag hoppas ni har det bra och önskar er en riktigt trevlig sommar.
Stina Nordman


2010-07-13

Bill och Bull
Adopterade 2009-10-11

Bill och Bull, som här myser och har det bra tillsammans, skickar genom matte en sommarhälsning


2010-07-01

Sushi
Adopterad 2010-06-02

När Sushi flyttade hem till mig och min tidigare katt Salsa var han rädd. Han gömde sig under badkaret i ett dygn innan han tillslut vågade kika ut från badrummet. Nu har det gått två månader och han är en helt annan katt! Han sitter gärna på balkongen och tittar ut så fort han är vaken. På morgonen är det två katter som springer runt mina ben och vill ha mat. Han har även börjat hoppa upp i sängen när jag vaknar och vill kliad bakom öronen. På nätterna springer katterna runt och jagar varandra, jag börjar fundera på om grannarna nedanför kan sova i ljudet av galopperande kattassar. Sushis favoritleksak är laserpekaren och han hoppar för fullt efter den! Och Salsa, han är den stora idolen som Sushi gärna följer efter i tid och otid. Men man får inte lyfta upp honom, då blir det lite panik. Och andra människor är inte att lita på! Då springer han och gömmer sig bakom soffan, om inte hungern tar över, då vågar han sig fram lite försiktigt.
Han verkar trivas här hos oss och det är jag oerhört glad för eftersom det var kärlek vid första ögonkastet för min del! Kärleken från hans sida har växt fram allteftersom han insett att jag inte är så farlig. Dessutom måste man ju vara snäll mot den man får mat av!
Många kramar från Helena, Salsa och Sushi.


2010-07-01

Moses och Gabriel
Adopterade 2009-08-05

Gabriel och Moses har fått behålla sina namn som de fick av samvetet. De hade ju en tuff start i livet, Moses blev uppfiskad ur Fyrisån och Gabriel hade skadat svansen så man blev tvungen att amputera en bit av den. Ytterligare en bror blev funnen i en bil vid Östgöta nation.
Idag bor grabbarna ute på landet en bit utanför Uppsala. De alternerar mellan att vara inne- och utekatter då de har tillgång till kattlucka. Bägge två har funnit sig väl tillrätta med oss och övriga djur i familjen. De har nämligen sällskap med två äldre honkatter och en hund. Den ena honkatten har nästan blivit ung på nytt sen Moses och Gabriel flyttat in. Det märks att hon tillfullo accepterat och trivs med dem. Relationen till hunden är ett kapitel för sig. Från att ha närmat sig henne försiktigt har hon blivit som en surrogatmamma för dem! Det är riktigt rörande att se katterna stryka sig mot och kela med hunden som inte riktigt vet vad hon skall göra och tillsist svarar med att ge dem en rejäl tvätt.
Är jätteglad att vi tog hand om bägge bröderna då jag tror att de haft och har mycket glädje och trygghet i varandra. Vårt hem har ialla fall blivit komplett sen de här små herrarna kom hit!


2010-05-30

Helena
Adopterad 2009-10-17

Sköna Helena kom till mig i oktober 2009. Jag träffade henne genom min dotter som var jourhem åt Helena och blev genast förtjust i henne. Hon är väldigt social, precis som en hund. Hon kommer springande i full fart när jag kommer hem eller när det kommer gäster. Helena tycker även mycket om vatten. Hon är med när jag duschar och sitter och tittar vart vattnet tar vägen, dricker även gärna vatten ur kranen. Hon kommer springande med sina leksaker i munnen och lägger dem vid min säng på morgonen när hon tycker det är dags att vakna. Attackerar gärna mina tår under täcket för att vara säker på att jag vaknar ordentligt. Trots detta är hon en härlig liten fröken! Helena var en van innekatt när hon flyttade in, nu får hon även tillbringa tid ute i sele och koppel vilket hon är väldigt nöjd med. Men om jag går in och hon blir själv kvar ute då är det lite för läskigt och även hon vill komma in. Helena är helt enkelt en katt som är nöjd med livet i sitt nya hem.


2010-04-16

Ice
Adopterad 2009-10-28

Nu har Siri - eller Ice som hon hette när hon kom till oss - varit hos oss i ungefär ett halvår. Siri var till en början lite reserverad men väldigt nyfiken. Bytte vi rum följde hon efter och fick vi besök var hon direkt framme och nosade men hon tyckte inte riktigt om att bli klappad. Nu har hon däremot blivit en riktigt kelig katt som har hittat sina favoritplatser i lägenheten. Hon föredrar att ligga mitt i soffan på en filt (samma som på bilden), och om vi ska sitta i soffan så flyttar hon sig snabbt upp på armstöden istället. Den senaste tiden har hon dessutom börjat ligga i knät och spinner ordentligt.
När Siri inte sover i soffan ligger hon i en lektunnel och spanar, leker med pingisbollar eller ett julklappssnöre. Hon har flera andra leksaker, men det är nästan bara bollarna och snöret som hon tycker om att leka med. Sent på kvällarna får hon också sina ”ryck”, då hon springer från rum till rum och sladdar på parkettgolvet. I sommar kommer hon att få vara ute lite vid vår sommarstuga, självklart kopplad i ett långt band, och vi hoppas att hon kommer att tycka det är roligt att jaga råttor i skogen.
Vi är jätteglada att vi har tagit hand om Siri! Vi har under tiden fått se mer och mer av hennes personlighet och det har varit mycket roligt att hon blivit mer och mer tillitsfull. Hon verkar trivas mycket bra hos oss och vi ha lärt oss varandras rutiner. Siri är verkligen en del i familjen och vårt självklara sällskap.
Med vänlig hälsning
Jessica och Fredrik, och Siri.


2010-03-30

Koster och Luna
Adopterade 2007-11-26

Det sa som man brukar säga klick och sedan flyttade Koster och Luna in
För ca två år sedan var jag och besökte Samvetets katthem på Genetikvägen i Uppsala, där träffade jag en mängd underbara katter. Det var inte lätt att välja men efter ett par besök på katthemmet uppstod ett särskilt tycke för Koster och Luna, det sa klick! De delade rum och var kompisar på katthemmet. En kväll på senhösten samma år hämtade jag tillsammans med min väninna dessa två underbara katter. Vid hemkomsten störtade Luna ur transportburen och inom en kvart hade hon under ivrigt ”pratande” och spinnande ”buat” med huvudet och på så vis doftmarkerat allt i lägenheten inklusive mig och min väninna. Koster fann för gott att till en början vara under badkaret och under eller bakom sängen och soffan. Redan under den första natten lockade dock Luna fram honom en stund. De första dygnen var Koster framme mest under de mörka timmarna och mumsade i sig mat och busade med Luna (vilket kunde gå ganska vilt till). Luna låg och sov på min mage i tv-soffan redan första kvällen och när en väninna dagen därpå var på besök hos oss satt Luna med oss hela tiden och ”deltog” i samtalet. Luna älskar när det kommer gäster och är då alltid först vid dörren, medan Koster är mer avvaktande och håller sig till en början mest undan. Nyfikenheten tar dock oftast sedan överhand så efter en stund brukar man se honom kika in i rummet. Numera kommer Koster i de flesta fall fram och hälsar på gästerna men på lite lagom avstånd till en början. Båda katterna vill dock oftast följa med gästen till dörren och säga hej då. Både Luna och Koster är otroligt kärleksfulla, nyfikna och busiga. Båda fullkomligt älskar att mysa och gosa. Koster och Luna tycker väldigt mycket om varandra. Luna är väldigt gymnastisk och kan göra eleganta volter, ibland över Koster till hans stora häpnad. Luna älskar att vara med när jag utför hushållssysslor. En gång då jag torkade av elementen satt Luna och iakttog mig och förde sedan in sin tass i elementets springor och skakade av tassen mellan varje springa. Vad gäller maten så har Koster lite olika vanor, emellanåt tar han med sin ena tass upp en liten matbit och för den väldigt elegant till munnen men andra gånger kastar han istället iväg matbiten med tassen för att sedan springa och hämta maten. Det har hänt att jag någon gång stått i den flygande matbitens färdriktning. Luna är en mycket påhittig kattjej. Hon gör sig ofta en liten koja av långgardinen i vardagsrummet genom att ställa sig bakom gardinen och sedan ta ett snedsprång upp i soffan. Koster har nyfiket iakttagit detta men har inte riktigt lyckats få till en egen koja ännu. Koster ligger rätt ofta uppe på klätterpelaren eller i klätterpelarens koja och myser. Han tycker väldigt mycket om att titta ut genom fönstret, särskilt intressanta är förstås fåglar men även annat som exempelvis grävmaskiner fångar hans intresse. Koster sitter som klistrad vid TV:n om det är fåglar eller andra djur i rutan. En av Kosters favoritlekar är då Luna jagar honom och han försöker då och då få igång denna lek genom ihärdiga försök att väcka Luna då hon sover som bäst.
Favoritleksaker är bollar, små tygmöss och två rundmagade tygråttor från IKEA, vilka oftast bärs omkring i råttsvansen. Både Luna och Koster tycker mycket om att vara ute på vår balkong (med hönsnät som skydd runt balkongen). Livet tillsammans med Koster och Luna är total GLÄDJE !
Många kramar till Er alla på Samvetet från oss tre


2010-03-25

Bill och Bull
Adopterade 2009-10-11

Hej!
Den 11 oktober 2009 flyttade bröderna Bill och Bull in hos mig. Det tog lite tid innan jag vann deras förtroende men vart efter tiden gick så blev de tryggare och tryggare i lägenheten och med mig.
Redan från början märkte jag att de hade olika personligheter. Bill med sin halva svans är spelevinken som alltid hittar på bus och upptåg, går in i byrålådorna, smiter ut i trapphuset ibland och han har en glupande aptit på allt som går att stoppa i en kattmun.
Bull som är mycket större än Bill viker undan när Bill kommer och vill äta upp hans sista bitar i matskålen. Men han spöar Bill i alla deras busfajter. Bull är lite mer eftertänksam av sig och en mer en katt medan Bill fortfarande är lite av en kattunge.
Ingen av dem är riktiga gosmaskiner. Bull kommer gärna upp i sängen på morgonen och spinner och trampar runt, men sen vet han inte riktigt vad han ska göra av sig själv. Bill nöjer sig med att kura i mina knäveck. Bill kan man däremot bära runt som en liten bebis utan att han gör motstånd. Bull finner sig inte i sådan behandling.
När det kommer gäster, speciellt barn, kan de vara lite reserverade till en början men rätt snart kommer de fram och kollar läget och vill vara med i gemenskapen.
När jag kommer hem från jobbet väntar killarna på mig i hallen (och på den hägrande middagen också såklart) och jag blir glad varje dag av deras hälsningscermoni. Det är härligt att vara kattägare igen!
Med vänliga hälsningar
Greta


2010-03-25

Moxie
Adopterad 2009-05-27

När Moxie kom till oss i slutet på maj 2009 var det en reserverad och nervös kattdam. Hon satt det hela första dygnet bakom kylskåpet innan hon ens vågade sig fram att äta.
Väl framme och när hon började vidga sina vyer blev övervåningen med alla vrår nya gömställen, tyvärr även våra sängar. Där det blev inte bara ett utan fem missöden…
Idag är hon en pratglad kattmadam som busar och leker med allt från fjädrar till pappersbollar.
Hon är fortfarande lite rädd för ljud och snabba rörelser, men det blir bättre för var dag. Hon älskar att vara ute och myser gärna i våra sängar.
Mvh Moxie och hennes familj


2010-03-25

Ink
Adopterad 2009-08-10

Hej!
Här kommer en hälsning från Ink och hennes familj. Det har hänt mycket sedan jag fick flytta till mitt nya hem. Den första tiden var ganska läskig, för då träffade jag deras andra katt Rocky, en stor och svart hankatt. Nu är han snäll men då när jag kom hem hit då fräste han åt mig men sprang oftast i väg. Men jag, jag var inte rädd, jag gav svar på tal och fräste tillbaka. Efter bara nån dag var vi ganska bra vänner vi kunde iallafall äta vid samma plats i köket och nu är vi riktiga kompisar som busar med varandra.
Jag har tyvärr en ovana som matte och husse har listat ut. Jag har en förkärlek till att smaka på det mesta och det enligt matte och husse är inte alltid så bra. På grund av min lilla ovana råkade jag äta upp ett snöre på 1,5 meter. Jag blev tyvärr jättedålig så det gick inte att hymla med vad jag hade gjort, utan när matte ringde till veterinären så var det bara att åka raka vägen upp till djursjukhuset. Det var tur att vi kom när vi kom för jag var verkligen jättedålig sa veterinären. Vi fick först gå in på ett undersökningsrum där de skulle ta tempen på mig och det tyckte jag inte om, så då protesterade jag. Men självklart vann ju veterinären. Det är hemskt att medge det, men även de bästa har sina brister. Sen fick vi vänta i ett väntrum med massa hundar, det var jätteläskigt men jag gömde mig under filten. Jag orkade knappt det. Sen var det röntgen och sen fick jag en spruta och så är allt svart. Matte har berättat att de rakade min mage för att kunna göra ett ultraljud, för på röntgen kunde man inte se något. På ultraljudet såg man att tarmarna låg som veck så det vara bara att operera. De öppnade min tarm på 5 ställen plus magsäcken på ett. Jag måste ha sett ut som en stril till en vattenkanna! Tur att jag är försäkrad för annars hade notan slutat på ca 22 000 nu blev det bara 5 000. Nu mår jag bra och pälsen är utväxt.
Nu när våren har börjat komma märker jag att min trea jag bor i är lite i det minsta laget och eftersom jag bara får vara ute på den inglasade balkongen finns inte mycket plats att rasa på, så det är tur att innan året är slut så ska jag och min familj flytta ut på landet och då har matte och husse lovat att vi ska få gå ut lite mer. Men man vet ju inte, vi får väl se hur jag känner när jag kommer dit om jag går ut eller inte.
På bilderna har ni mig och min kompis Rocky till vänster och jag efter min operation hemma på köksgolvet till höger
Ha det bra så hörs vi en annan gång! Hälsningar
Ink med familj


2010-02-23

Grålle
Adopterad 2009-05-25

Grållis, som numera kallas Kurre, har nu varit min gosekatt i flera månader. Troligen har han inte varit "familjekatt" tidigare men upptäcker alltmer fördelarna med det. Vill inte gå ut på den innätade balkongen, och att gå ut med sele tror jag inte kommer att gå. Likaså får jag inte klippa hans klor, så jag har skaffat flera klösbrädor. Men jag får bära honom och han kommer ofta upp i mitt knä och spinner. Älskar att bli borstad och gosad med, knuffar och buffar och kurrar. Springer runt och jagar sina pingisbollar (som försvinner hela tiden) och en pip-råtta, men ett snöre är alltid roligast. Hittar alltid nya ställen att kura ihop och sova en stund. Men han har inte kommit på idén att sova i min säng. Från början gömde han sig då det ringde på dörren, men kommer nu för att hälsa på alla.
Tack Samvetet för en underbar och söt kisse som är ett ovärdeligt sällskap! Här på bilden läsen Kurre morgontidningen.
Hälsn. från Kurre och Majt


2010-02-23

Tigo och Hillevi
Adopterade 2010-02-12

Hej, här kommer en liten berättelse om hur vi har det nu. Bilfärden hem var pratsam och helt okej. Dom visade oss var våran toa var på en gång och vi har varit så duktiga och aldrig missat toan. Vi får mycket gott att äta, bl a strömming, torsk, leverpastej och riktig kattmat (vi gillar även salta pinnar när det är lite festligt).
I början sov Hillevi alltid på övervåningen och Tigo i husse och mattes säng, men nu varvar vi lite som vi vill.
”Lite syskongnabb” är det ibland, mest när Hillevi tror att hon får bestämma allt. Men jag är trots allt karl och äldst, tycker Tigo. Hillevi vill gärna busa med mig men jag leker helst själv med mina råttor. Vi har äntligen börjat få gå ut, spännande med all snö men lite kallt så vi är bara ute korta stunder. Vi är väldigt duktiga och kommer snällt när vi vill in, säger husse och matte.
Vi stortrivs med varandra och att få bo på landet. Bortskämda blir vi allt för ingen kan motstå oss. Ps, en av bilderna är från när matte glömde stänga sopskåpet och dom hade ätit kyckling, och då passade Tigo på att ta sig en munsbit.
Många kramar till alla på Samvetet från Tigo o Hillevi


2010-02-19

Lexus och Maserati
Adopterade 2010-01-16

Hej!
Här kommer en liten lägesrapport från oss. Vi har blivit omdöpta till Myra (Maserati) och Sissi (Lexus).
Första dan bodde vi i badrummet där det var varmt och tryggt. En höjdare från allra första början var att vi fick äta gräs! Andra dagen nosade vi runt i nästan hela huset, oj vad stort allting var! Leken var snart igång, upp och ner för trappan i flygande fläng och alla tygmöss och snören fick däng.
Vi har nu varit här i vårt nya hem i sex veckor och trivs jättebra! Vi tycker om vår nya mat och magarna är i fin form. Matte och husse tycker att vi är så snälla och rara. På natten är vi tysta som möss men när matte vaknar hoppar någon av oss upp i sängen och hälsar. Ibland ligger vi i sängen på kvällen och spinner gulligt så att storkatterna kan somna ordentligt. Efter ett tag går vi till våra finaste nattläger, Sissi på soffryggen i vardagsrummet och Myran på en tovad filt under det varma elementet i köket.
På dagarna sitter vi ofta i fönstrena och tittar ut. Det är kul att sitta och tänka på hur roligt det ska bli att få komma ut i vår och springa runt i gräset och jaga möss i buskarna. Det är inte utan att vi båda börjar längta. Men storkatterna har sagt att snön måste försvinna först och snödropparna komma fram och solen börja värma ordentligt.
Myran låter sig bäras ganska långa stunder men Sissi vill helst inte bli buren.
Vi är så glada för att vi har fått komma till landet och att vi ska få stanna här hos husse och matte hela livet.
Kära hälsningar från Sissi och Myra.


2010-02-19

Sixten och Harriet
Adopterade 2009-10-04

Hej Katthemmet! Det här är Daniel som skriver, i början av oktober adopterade jag Sixten och Harriet från er och tänkte dela med mig av lite historier och bilder. Jag skapade helt enkelt en blogg där jag skrev om de första dagarna, sedan har jag mest bara fyllt på med bilder. Jag kom att tänka på att ni kanske var intresserade av att se bloggen då jag fick er kalender av min mor i julklapp och hittade Sixten bland bilderna när han bara var en liten plutt. Han har blivit en riktigt reslig kattpojke som älskar att brottas med Harriet. Emellertid har jag döpt om kissarna, Sixten blev Phobos och Harriet blev Nyx, bloggen heter således "Nyx och Phobos":
http://nyxochphobos.blogspot.com
Med vänliga hälsningar Daniel Johansson


2010-01-25

Oscar
Adopterad 2009-12-09

Den 11 september var en stor dag för Oscar. Då flyttade han från katthemmet hem till oss, hans nya hem. Han var väldigt skygg i början och gömde sig under soffan mest hela dagarna. På nätterna var han framme och åt och gick på lådan. Vi såg honom tyvärr inte så mycket. Efter en vecka kröp han dock helt plötsligt fram och tittade på oss med stora ögon. Hans nya favoritplats blev nu istället hans klöspiedestal, där han låg i sin lilla gömma och följde oss med vaksam blick. Han rörde sig dock inte så mycket i lägenheten när vi var hemma/uppe. Vi minns båda så väl första gången som han hoppade ut från sin lilla gömma och vi satt i soffan, bara några meter ifrån honom. Vi vågade knappt andas för att vi inte ville skrämma honom! Eller när vi för första gången hörde att han verkligen lekte ute i lägenheten efter att vi gått och lagt oss. För att inte säga vilken känsla det var första gången man fick gå fram och klappa honom, utan att han sprang iväg. Vilket lyckorus!
Efter det gick har det hela tiden gått framåt, sakta men säkert. Under hela den här tiden har han gjort så mycket framsteg vår lilla Oscar. Nu rör han sig som han vill även när vi är hemma. Han äter lite mat, leker ute i hallen, sitter på köksbordet och tittar ut eller favortisysslan just nu: Sitta och tigga mat när hans mattar äter. När han ser att någon utav oss plockar upp en liten bit mat med fingrarna börjar han genast slicka sig runt munnen och går fram för att se vad som erbjuds idag. Lax är favoriten, helt klart! Nya favoritsovplatsen är numera i sängen, bland alla kuddar. Där gör han sig en liten plats och ligger och sussar om dagarna. Sova på en fleecefilt i soffan är inte helt fel det heller. Favoritleksaken är en mjuk, rosa gummiboll som vi varje morgon får plocka fram under soffan.
Lite skygg är han fortfarande, men vi ger honom den tid han behöver. När vi tänker på hur han var precis i början när han kom till oss och hur han är nu, så blir vi så himla glada. Han har kommit så långt. Den skygga lilla katten, med den ack så sköna gångstilen, är nu en nyfiken liten katt som gärna är med och kollar vad som händer. Den bästa dagen under den här tiden måste nog ändå vara den 9 december. Den dagen adopterade vi honom och då blev han vår lilla kisse på riktigt!
Hälsningar Anni och Camilla


2010-01-06

Arwen/Nelly
Adopterad 2008-12-20

Arwen nu kallad Nelly trivs jättebra i sitt nya hem med lekkamraten Lillen. De busar och gosar mest hela dagarna och fungerar jättebra ihop. Nelly har blivit en jättemysig katt som uppskattas högt av oss här hemma. Hon är väldigt nyfiken och har ibland svårt att sitta still. Hon bara älskar att leka med julgranskulor och det är inte helt ovanligt att hitta en massa kulor på golvet på morgonen. Men det bästa hon vet måste vara att leka med Lillen och att sitta i mattes och husses knä.

Tack Samvetet för att vi fick chansen att lära känna denna underbara lilla krabat. Hon ligger oss varmt om hjärtat och har idag ett väldigt bra liv med mycket kärlek. Tack Samvetet för det jobb ni gör och tack för vår lilla älskling!/Husse och matte


2009-12-05

Efi
Adopterad 2009-08-30

Hej! Äntligen så har jag tagit mig i kragen att sätta mig ner vid datorn som jag fått låna av min husse. Som sagt så har jag adopterat en människa..jo en människa..jo då så här är det lyssna nu. Det är ju alltså vi katter som adopterar våra hussar och mattar.. men dom tror ju att det är tvärs om..men låt dom tro det. Men nu så ska jag berätta hur det har gått för mig i mitt nya hem.
Efter en lagom lång bilresa på cirka 40 minuter sittandes i en tråkig kattbur så kom jag äntligen fram till mitt nya hem, där jag ska bo tillsammans min husse som jag hade adopterat. När jag kom in i huset så gick jag med raska steg ut ur buren och såg mig omkring.. mjaau, här ska jag nog trivas tänkte jag. Jag utforskade mitt nya hus ordentligt och när jag kom upp på övervåningen så hittade jag en stor och mysig säng att krypa ner i, lätt som en plätt la jag mig under täcket där var det varmt och mörkt och mysigt på alla sätt och vis. Min husse gick omkring på nedre våningen och pratade för sig själv..nja ska jag va ärlig så ropade han på mig..men vem bryr sig när det är gosigt under täcket. Han gick omkring och ropade Efi, Efi, psss pss kom då kissekatten Efi..kom, så där höll han på hela kvällen..guu va trött jag blev på hans tjat så det var lika bra att visa sig en kort stund. När jag kom ner så satt han och glodde på tv (ur trist tycker jag) När han fick se mig blev han jätteglad eftersom han trodde att jag hade fursvunnit och blivit uppslukad i tomma intet (typiskt för människorasen) Efter en kort runda genom vardagsrummet gick jag ut på altanen..WOW!! va mjauigt de va då..stort och inbyggt..helmysigt. Nu går jag upp och lägger mig igen eftersom det var jobbigt att byta hem , det tar på krafterna ska jag säga. Jag kröp ner i min stora lyxiga säng och tänkte "var ska husse sova då", ja inte mitt problem i allafall jag har mitt på det torra, sen började han igen..Efi,Efi, psss psss kissekatten,kom då. Vilket tjat ska jag inte få lugn och ro. Äntligen så hade det blivit tyst i huset..inget tjat om psss pss och kissekatten.In i rummet kliver den jag adopterat och han drar av överkastet..jag blev överrumplad och bara stirrar på han med en blick som sa "vad håller du på med", han bara stod där och stirra på mig och sa "va..ligger du där du lilla Efi" (var skulle jag annars ligga..i en kartong eller?) Okej då..han fick väl krypa ner då..mjauuu va mysigt när han la täcket över mig så bara huvudet stack fram.
Nu sover jag alltid i sängen och han har min tillåtelse att få sova bredvid mig..men bara om han kliar mig på magen. Sen när det är dax för honom att vakna så väcker jag alltid honom med att stånga och skrapa med tassen på honom. Ibland gör han sig till riktigt ordentligt och då köper han några räkor till mig, ååå va det är mumsigt jag älskar räkor.. väldigt ofta så sätter jag mig vid hans sida när han äter och då tigger jag alltid..för det är jag duktig på och jag får alltid smaka.
För att tillfredställa min husse så brukar jag leka lite med honom, då får han gå omkring med ett snöre som han drar på golvet medans jag fångar det,och det tycker han är mycket roligt, sen brukar jag leka med en liten pipande mus jag fått och när han ser det blir han jätteglad (människorna är tydligen lättroade)
Jag har ett par favoritplatser som jag brukar ligga på, den ena är i trappan och där har jag uppsikt på det som rör sig på nedre våningen, den andra är i sängen och på stolen i datarummet och då har jag koll på övervåningen, och för att ha koll på gården så lägger jag mig i fönstret, men dom bästa platserna är i allafall husses knä när vi sitter i soffan och sen ligga i sängen under täcket. När vi sitter i soffan så myser jag och låter mig gärna bli riktigt ordentligt kliad på magen hela kvällen och sen när det är läggdax får han gärna bära upp mig till sängen.
Ja har fått en konstig grej av honom, det ser ut som en räv och den lägger han i stolen i datarummet varenda kväll och morgon och jag gör samma procedur varenda dag..jag bär iväg med den och på kvällen lägger jag den i sängen och jamar och på dagen bär jag ner den i vardagsrummet och jamar. Det där har satt myror i skallen på husse, han tror att jag inbillar mig att det är en unge eller ett byte jag fångat, men jag kan säga att jag bär bort den och jamar för jag tycker den är fånig..men det fattar inte han..han får väl tro vad han vill..men roligt är det.
Jag måste säga att jag har kommit till ett helt underbart hem och jag trivs så otroligt bra, jag har inte kunnat få det bättre..nu börjar livet!
Ett jätte stort tack till Samvetet och min jourhemsmatte Maria som tog hand om mig och såg till att jag fick ett hem att komma till, TACK alla snälla.
Mjauiga kramar och kurrningar från Samvetets EFI och min husse Thomas


2009-11-21

Tompa
Adopterad 2009-05-09

Hej! Vi har helt glömt av att uppdatera er om vad som har hänt med Tompa sen han flyttade hit tills oss!
När vi fick hem honom var han en blyg liten kattkrakre, men det tog inte mer än någon dag innan han var hemmastadd. Efter en olycka i sängen, som troligen berodde på revirmarkering då andra katter bott här förr, så blev han en mer öppen katt. Tompa var en hemsk skygg katt när vi först träffade honom och det höll i sig några dagar efter det han kom hem till oss. Sakta men säkert öppnade han sin personlighet för oss och fram kom en helt underbar varelse.
Det dröjde inte länge fören han vågade sig upp i soffan och nosa på oss, och våga på bli klappad på. Det dröjde inte heller längre förrän han började kurra i vår närvaro. Men det visade sig ganska snart att husse (eller som vi säger, pappa) är favoriten här hemma. När pappa går till jobbet skriks det en del och suras på hallmattan med en stirrande blick mot dörren. Snart accepterar han detta och kommer och gosas med mamma och leker en stund. Men favoritsysselsättningen är att ligga och sova på toppen av ryggstödet av soffan, väl nedsjunken i kuddarna. Men när pappa sticker nyckeln i låset så blir det full rulle! Det kutas ut i hallen, slänger sig på rygg som en hund och ska bli klappad på. Blir han inte hälsad på så dänger han till pappa på vaden, vilket i och för sig alltid sker när han inte får som han vill.
Men det bästa vi vet, även om det är lite jobbigt vissa mornar, är när klockan ringer och Tompa kommer smygandes upp från fotänden av sängen, där han spenderar natten, och börjar bädda bredvid kudden. Men kliver vi inte upp inom 10 minuter så ställer han sig bredvid ansiktet på en, kör ner nosen i ögonen och klappar till en över kinden med tassen, för nu ska han minnsan ha mat. En annan lite udda egenskap han har är att smyga på pappa! Helst ligger han bakom spegeln i hallen och smyger, och när pappa minst anar det så hoppar han fram och hänger sig fast runt vaden, dock utan klor, släpper lika fort igen och springer med busig uppsyn tillbaka till gömstället. Och när man ska laga mat ska han vara med, ingen matlagning utan att han ska provsmaka.
Men det roligaste han har gjort är nog när pappa (husse) stod och rakade sig efter duschen med enbart handduk runt midjan. Han smyger upp under den, lurpassar och pang så sitter det klor på... ja, ni kan nog ana själva. Mamma (matte) fick sig ett bra skratt!
Allt som helt är han en katt som jag tror gud skapat just för oss. Han är sprallig, busig och gosig omvartannat och favoritsysslan är att sova. Det är 4 saker som passar perfekt in på oss "föräldrar" med. Vi är så glada över att han är en del av vårat liv, mammas pojke är ett vanligt smeknamn. Vi hoppas och tror att han kommer att vara vår familjemedlem länge till! Och vi hoppas snart kunna ha plats och tid för en lekkamrat till vår älskling, då så klart i form av en katt till!
Stora kramar från Malin, Tuomas och Samvetets Tompa.


2009-11-17

Lycka
Adopterad 2006-03-18

Samvetets Lycka (Stina) skickar en hälsning. Hon har numera flyttat ifrån Uppsala och lever livet ute på landet.
/Lina


2009-11-17

Fluff-Lasse och Tattoo
Adopterade 2009-09-10

Fluff-Lasse och Tattoo har installerat sig väl hos oss. Fluff-Lasse har kommit över de magproblem som följde efter att han svalde något olämpligt även om det tog flera turer till veterinären och mycket uppsikt och omsorg. Han är nu pigg och glad och älskar att vara ute i trädgården eller ligga i knät som en liten bebis och bli klappad på magen. Han är extremt social och gosig.
Tattoo tog lite längre tid på sig att känna sig hemma, men hon är nog mer försiktig av sig till naturen. Efter ett par veckor hade hon dock gjort sig hemmastadd och är nu lika hemma i huset som ute i trädgården. Vi trodde inte hon skulle bli lika social och gosig som Fluff-Lasse men det visade sig fel. Hon har blivit en riktig ”knä-katt” och älskar att ligga uppkurad i mitt eller min mans knä, särskilt om hon blir struken under hakan.

De leker och sover mycket ihop vilket är härligt att se. Hon hjälper också honom med att hålla sig ren ibland vilket annars inte är helt lätt när man är lite lat och har fluffig päls!
Hälsningar Anna


2009-10-23

Simba
Adopterad 2009-09-27

Hej!
Min första månad på Åland har varit väldigt spännande! Det började med en bilresa, som gick "över förväntan bra", som matte sa. Vi stannade på halva vägen, då jag fick komma ut ur buren en stund, och då spann och pussades jag som en tok!! Då blev matte väldigt kär i mig sa hon. Sen åkte vi en stor båt, det gick också bra. Vi fick sitta vid ett speciellt bord för husdjur. Det var mååånga som stannade till för att beundra min skönhet må jag säga!
Vi kom fram till mitt nya hem sent på kvällen, där väntade min nya kompis, Lucy! Matte hade berättat mycket om henne och jag såg fram emot att träffa henne. Men oj... vad hon var läskig!! Hon spottade och fräste åt mig. Hela tiden! Men jag tog inte åt mig så mycket, jag förstod att tjejer kan vara lite så ibland. Jag fräste väl lite tillbaka ibland, inte var det mer med det. Jag brydde mig inte så mycket helt enkelt. Man är väl tuff! Det gick en dag, två dagar, tre.... och sen! började Lucy mjukna, och insåg att det kanske inte var så tokigt med en kattkompis ändå. Efter en vecka hade jag lindat henne runt tassen med min charm! ;) Idag är vi bästa vänner och jag tycker att det är såååå mysigt att sova bredvid henne. Hon tvättar mina öron och mitt huvud tills jag somnar tryggt.
Annars då? Jag älskar att spinna, och jag spinner HÖGT! Så fort matte klappar mig går maskinen igång! Min favoritlek är brottning och ta-fatt, med Lucy såklart! Och så har jag min favoritleksak som jag gärna bär omkring på. Försöker man ta den av mig blir jag lite sur, då morrar jag lite. Nåt måste man väl få ha i fred ändå? Och pratglad är jag också, jag kan jama de mest konstiga ramsor ibland. Mest när jag vill ha mat, jag älskar mat!
Ett besök till doktorn har jag hunnit med, och det var för att kolla mina öron. Dom var hur fina som helst, sa doktorn. Ingen skabb här inte!
För att sammanfatta det hela trivs jag utomordentligt bra hos mina nya familj. Här får jag obegränsad, ovillkorlig kärlek. Mat, en ren kattlåda och alltid en famn att kura ihop sig i. Bättre kan man inte ha det, eller hur? (Jag är den röda katten till vänster på bilden)
Kurr kurr,
Simba (och Jessica & Lucy)


2009-10-22

Selma
Adopterad 2005-08-19

Jag adopterade Selma för ca 5 år sedan. Det blev kärlek från första ögonskastet för mig och några dagar senare blev jag 'godkänd' som matte av henne. Och sen dess har vi alltid varit tillsammans. Hon trivs verkligen med att vara den enda som får all kärlek och uppmärksamhet, men samtidigt ger hon så oerhört mycket tillbaka. Hon har lätt att vänja sig vid nya platser, så länge matte är med, då är hon inte rädd för något! Hon har fått flytta lite med mig, först i Uppsala och numera bor hon i Österrike och trivs jättebra. Det enda hon begär vart vi än flyttar är en garderob som hon kan krypa i -- jag har gett upp att försöka hålla dörrarna stängda, så vi har hittat en kompromiss: Selma får alltid en hylla i garderoben, för det finns inget bättre för henne än att få sova där eller kanske i mattes datorväska vilket är inte heller så dumt... En annan passion hon har är att sitta i fönstret eller på balkongen och kolla vad som händer i världen. Annars kan man ju alltid dåsa lite i solen... Duvorna har dock varit lite irriterande, men man kan väl inte förstöra sina nervceller pga några dumma fjäderbollar!
För att avrunda det hela, hon är mammas lilla flicka och den mest underbara och älskvärda katten jag har någonsin haft.
Vi båda tycker att Samvetet gör ett otroligt jobb och det är ett under att ni finns att ge kärlek och trygghet till katter!
Mvh, Anna och Selma


2009-09-17

Losan
Adopterad 2005-10-19

Hej!
Här kommer en hälsning från Losan som adopterades för ca 4 år sen. Hon bor numer i Örbyhus istället för Vendel, och har fått anpassa sig från gårdsliv till lägenhet men det går bra för matte flyttade med.
Hon väcker sin matte varje morron genom att tugga på hennes naglar. Hon vill gärna gå ut och in som hon vill och älskar att sova i mattes säng. Hon har ff problem med kramper när hon sover men de har inte blivit värre. Losan är en mycket självständig men ändå rädd katt som trivs med att ta det lugnt. Hon gillar sin nya kompis som är en cockerspaniel, men saknar kattkompisarna från Vendel.
Losan hälsar och mår bra. Det kan bli en kattkompis om matte får en större lägenhet vilket de hoppas på. Kram till er alla från Losan och hennes matte Anna-Lisa Haraldsson genom lillmatte


2009-09-08

Zuni
Adopterad 2009-05-13

Hej!
En hälsning från Zuni, som sedan i maj bor med matte Karin i Luthagen i Uppsala. Första dagarna tillbringade jag mest under sängen, men med ett steg framåt varje dag så ligger jag numera hellre på soffans ryggstöd eller i min fåtölj. Under sängen är bara för mesar! Fast matte säger att jag fortfarande är "en liten mjukis", men jag tror stenhårt på hellre fly än illa fäkta när det börjar viftas med lakan i sovrummet, slangar och hinkar vid akvariet, eller öppnas stora kartonger med frysar i eller så. Eller om det kommer främmande folk för nära. Saker ska stå stilla så man vet vart man har dem tycker jag, och då kollar jag gärna in vad det egentligen är matte pysslat med. Det gäller människor också. Fast om den främmande sitter still och pratar med matte så kan man ju komma fram och leka lite med sina möss och bollar i bakgrunden, så de inte märker att man egentligen har stenkoll. Och någon enstaka främling har fått hälsa och klia mig lite också. Matte själv däremot får numera röra sig som hon vill i lägenheten utan jag blir det minsta skrämd, även om man kan undra vad hon håller på med ibland. Speciellt nyfiken blir man om det är något hon äter, för då vill man ju kolla om det är något hon bör dela med sig av -- som rökt och kokt skinka (matte har lärt sig att lägga mer på mackan än hon själv vill ha), vaniljyoughurt, fil eller något annat mumsigt man kan få sig en liten slick av. Och så vill man ju bli kelad en massa med. Det är jättemysigt tycker jag, även om jag inte förstått det där med att ligga i knät. Sova bredvid matte i sängen kan man göra emellanåt också. Framför allt när hon tar sovmorgon, för då vet jag precis hur jag ska ligga så att hon kan klia mig på magen samtidigt som hon somnar om. Leka med pälsmöss och bollar gillar jag som nämnt, och jag är ganska bra på att dribbla om jag får säga det själv, fast mest gillar jag just nu pälsmusen på "metspö" som matte svänger runt med. Ja, för att sammanfatta så tycker matte att jag verkar må utmärkt och trivas bra -- den underbaraste lilla "tissetatten" som finns, som matte säger!
Hälsar Zuni (och Karin)


2009-09-02

Adam
Adopterad 2008-11-05

Hej!
Tack för senast. Jag bor nu i Ulleråker hos Cornelia och Henrik, där bor även katten Snake som är ett par år äldre en mig (tror jag, han har också lite luddig bakgrund). Snake är min bästa kompis, han gillade inte mig i början och tyckte att jag gjorde intrång på hans ordnade liv med sömn, mat och egen tid med matte och husse. Nu tycker vi om att busa och sover ofta tillsammans på sängen.
Jag har en balkong som jag nyttjar flitigt, jag har till och med fångat två fåglar som gjorde misstaget att sätta sig på MIN balkong. Nästa byte kan dyka upp när som helst så det gäller att alltid vara beredd på balkongen.
I början var jag rädd och osäker, men nu är jag som ett plåster på matte och husse, en del nätter sover jag på huvudkudden så jag har koll på mina kompisar.
Tack alla på Samvetet som hjälpte mig till ett nytt hem, ni gör ett jättebra jobb!
Vänliga hälsningar,
Adam (och Cornelia och Henrik förstås)


2009-07-24

Kilroy
Adopterad 2009-05-22

Hejsan!
Tänkte att vi skulle skicka en hälsning från Kilroy. Han trivs jättebra här i Klinga och vi trivs super med honom! Kärt barn har ju många namn och Kilroy går just nu under namnet Sven Torsten Kilroy Zetterberg. Svenpa och Torsten är dom mest använda.
Dom andra katterna var lite skeptiska i början och undrade om han verkligen skulle vara här hela tiden, det är ju deras hus tyckte dom! Men nu verkar dom tycka att han är helt ok och våran surtant Snabel a tycker nog till och med att han är lite gullig.
När vi hade våran lånehund Fluffet här häromdan så blev Torsten mycket förtjust och tyckte att dom kunde bli bästa vänner! Fluffet brukar inte gilla våra katter annars men Torsten gillade hon faktiskt. Dom bytte till och med mat med varandra när det var dags för middag!
Vi ville inte släppa ut honom förrän dom andra katterna hade accepterat honom så att han inte blev ivägkörd så han har varit inne i ungefär en månad, men förra helgen fick han äntligen komma ut och han blev så lycklig!!! Nu springer han ut och in här stup i kvarten och verkar mycket nöjd med tillvaron! Han är fortfarande väldigt duktig med att gå på lådan så han är noggrann med att komma in varje gång han blir kissnödig:) Glad sommar!!!
Hälsningar från Barbro, Johanna, Stina, Kilroy, Snabel a, Snubbla och Fluffet!


2009-06-30

Tequila
Adopterad 2009-01-02

I januari adopterades Samvetet-katten Tequila till Värmland. Tequila är ju en väldigt självsäker katt så det tog nog inte mer än 5 minuter innan svansen vajade stolt och hon hade accepterat sitt nya hem. Alla skor fick snabbt gömmas undan då skosnören var en stor favorit men som kompensation finns både bollar och sopborste att rasa runt med. Bra dagar delar husse med sig av smörgåsskinkan och kanske det rentav vankas torsk. Ett eget fönster finns där man kan sitta och titta ut, när inte vädret är så fint som nu så man kan ligga på en kudde på sin (innätade) balkong och titta ner på allt som rör sig. Tequila verkar trivas med att ha fått sitt egna hem och har slutat med sin lilla ovana att bitas om man klappade henne fel. Det har också upptäckts att hon älskar att åka bil... lite för mycket till och med eftersom hon visat sig vara en mästare på att ta sig ut ur transportburar. Ser man bara till att hon kan se ut så är hon dock väldigt nöjd med att ligga och stirra ut på landskapet som susar förbi. Få pälsen kammad är däremot inte någon favorit, vanligen kryper hon då in under sin filt och surar i åtminstone en halv dag. Varje dag börjar med att väcka husse genom att ivrigt försöka tvätta hans hår och varje kväll rullar hon ihop sig vid hans fötter. En väldigt bestämd men också nyfiken och klipsk katt!


2009-06-22

Niels Bohr och Max Planck
Adopterade 2006-02-05

Strax efter nyår 2006 flyttade Niels Bohr och Max Planck, numera Morris och Mao, hem till min lilla etta i Gottsunda. Jag hade anmält mig som intresserad av att vara jourhem bara några dagar tidigare. De var två små pipiga kattbröder som vid första anblick såg precis likadana ut. De sprang och gömde sig så fort de fick chansen och fräste så fort man kom i närheten. Jag och min pojkvän jobbade på att få dem att gilla oss genom att muta dem med räkor och tvångsklappa dem tills de spann. Efter några veckor var de som helt "normala" katter, iallafall när bara vi var med. Meningen var att de skulle bo hos mig tills någon ville adoptera dem, men jag insåg ganska snart att de här var ju mina katter.
Jag insåg också ganska snart att grabbarna var väldigt olika, både till personlighet och utseende. Mao är spinkig och aktiv och gillar att bli buren och att vara jättejätte nära. Han följer efter en vart man än går och kommer när man ropar. Hans favoritställe att ligga på är uppe på bokhyllan, där han har utsikt över hela lägenheten. Morris är däremot stor och tung med tjock päls. Han gillar inte att bli buren, men "svassar" runt ens ben och ställer sig på bakbenen och sträcker upp tassarna mot en. Han gillar att ligga i soffan och om man klappar honom så vänder han upp magen, för det är skönaste stället att bli klappad på.
Efter något år flyttade vi till Eskilstuna, jag veckopendlade från Örebro, så i veckorna bodde de med min sambo. Nu för några veckor sedan flyttade vi tillbaka till Uppsala, till en lite större lägenhet med en massa spännande garderober och skrymslen.
Men allt har inte varit frid och fröjd sen de kom till mig. En sommar hälsade vi på hos mina föräldrar ute på landet. Där var det någon som glömde en dörr öppen och Mao rymde. Jag var fullständigt förkrossad och var rädd att han blivit överkörd eller hamnat i bråk med något större djur. Jag delade ut lappar i alla grannars brevlådor och efter någon vecka var det några som hade sett en svartvit katt som gömde sig under deras lada. Vi fick låna en kattfälla av Enköpings kattförening och till slut lyckades vi fånga in honom. Han var då alldeles utmärglad och förvildad. Det gick dock inte lång tid innan han var tillbaka till sitt vanliga mysiga själv. Morris rymde också en gång, men på ett lite underligare sätt. Det var när vi hälsade på min sambos föräldrar en annan sommar. De har en öppen spis och den hoppade han upp i. Två veckor satt han där uppe, och kom bara ner på nätterna när ingen var vaken, och lämnade små sotspår efter sig på alla möbler. Vi fick till slut ner honom genom att sitta uppe och vaka en natt, bara jag och min sambo. När han bara hörde våra röster kom han ner. Då stängde vi för spisen och fångade in honom. Han luktade sot och var svartgrå istället för svartvit i flera veckor efteråt!
Vi kunde inte önska oss mer älskvärda katter och tillsammans är vi en liten familj. De är underbara på alla sätt och vis och lyser upp vår tillvaro!
Med vänliga hälsningar, Anna


2009-06-09

Mista
Adopterad 2008-12-18

För snart ett halvår sedan flyttade jag till en familj utanför Uppsala. I början kändes allting främmande och den enda plats jag kände mig trygg på var under mattes soffa. Men efter några dagar kändes det mycket bättre. Numera lystrar jag till namnet Misty.
Jag har en alldeles egen liten dörr i väggen och jag får gå in och ut när jag vill. Jag tycker väldigt mycket om att vara ute och klättra i träd och jaga sorkar/möss. Jag är väldigt glad att jag har hamnat i den här familjen, och jag vet att matte också är väldigt glad över att jag är här.
hälsningar Misty och matte Hanna


2009-05-07

Tore Skogman
Adopterad 2009-01-10

För snart fyra månader sedan hämtade vi en pipig liten (nja, inte så liten egentligen) lurvboll från ett utav Samvetets jourhem. En lurvboll som då hette Tore Skogman och som fortfarande får heta det, för bättre namn får man leta efter, eller hur? Tore har hunnit med en hel del på de här fyra månaderna. Han har fått flytta till en ny lägenhet, varit och semestrat i norrland och faktiskt gått i koppel lite grann. Han har lyckats skaffa sig en dambekant också, en grå liten lurvig katt som han kommer riktigt bra överens med.

Tyvärr har inte allt varit riktigt så bra hela tiden. Tore har även hunnit med ett par vändor hos veterinären och det är inte alls kul när man varken tycker om att sitta i bur eller åka bil. Anledningen till veterinärbesöken var Tores kliande öron. Det visade sig vara riktigt läskiga öronskabb som kröp omkring därinne, men det är bra nu. Inga skabbdjur fanns kvar i Tores öron efter sista veterinärbesöket (puh).

Annars verkar allt vara ganska lugnt här hemma. Tore har funnit sig tillrätta med sina två studentmammor och detsamma gäller omvänt.
Med vänliga hälsningar
Hedvig, Ida och Tore Skogman


2009-05-07

Baloo
Adopterad 2004-07-01

En glad berättelse om Samvetets Baloo - numera Fritte - som kom till mig i juli 2004. Han blev inte så korthårig som utlovats (!) - tvärtom. Mer i stil med Norsk skogkatt. Han har hela kittet med halskrage och byxor. Fritte och jag är inte helt ense om vikten av pälsvård. Eftersom han går ut och in som han vill har min uppfattning om vikten av att kamma, borsta och klippa tovor hittills i rimlig omfatting fått råda.

Det där med att katter kommer att trivas tillsammans funderar såväl Fritte som jag fortfarande över. I huset fanns sedan tidigare en kastrerad korthårig honkatt - Fia. Fritte har sedan inträdet i familjen gjort kontinuerliga och envetna försök att få en nära och varm kontakt med Fia - vilka hon, som den synnerligen självständiga katt hon är, kontinuerligt avvisat. Eftersom vi alla tre bor på landet är detta dock inget bekymmer.

Jag undrar om inte Fritte har en hel del Norsk skogkatt i sig. Jag har hört och läst att sådana katter ska "prata". Fritte är verkligen en pratande katt som konverserar om såväl mat som nattlogi och utevistelser men även om annat som kan vara viktigt, som knäsittande och jaktlycka.

Vi trivs och det fungerar bra. Tack för Samvetets Baloo - även om han är och alltid kommer att förbli - min Fritte. /Matte

Bilden är från tiden då han var liten kattunge hos Samvetet


2009-05-06

Tyson
Adopterad 2009-04-05

Jag tänkte skicka en hälsning från oss i Tysons familj. Vi är jättenöjda, allt funkar superbra! Jag tror att Tyson är ganska nöjd med oss oxå.... Tyson flyttar runt i olika sängar (väljer den som har varmast i sovrummet) och dricker ur hundens vattenskål (hunden flyttar snällt på sig!). Godaste maten är det torrfoder djurmataffären rekommenderade. Lustigt nog av samma franska märke som det husets kräsna hund äter. Helt missnöjd är Tyson dock med burkmat, det är INTE bra mat för katter. Räkor, rått kött (inte köttfärs) och färsk strömming duger dock!

Vi har flyttat ut till sommarstugan nu, Tyson sitter gärna i solen med sele och lina. Om människorna är tålmodiga kan han oxå ta en stillsam promenad på tomten. Han har vid det här laget också varit ute på egen hand en stund, kom tillbaka efter knappt en timme och sov sedan som en stock.

Tack för all hjälp!
/Karin Agenäs med familj


2009-05-06

Norpan och Lukas
Adopterade 2009-02-07

Tänkte berätta lite om hur det går med Lukas och Norpan. De verkar trivas väldigt bra och har hittat sina favoritplatser i lägenheten. Vi har blivit förvånade av att de ännu blir mer sociala ju längre tiden går, man får knappt sitta ned utan att en katt kommer och sitter i famnen eller ligger bredvid.

Lukas har på senare tid börjat äta mer och har även blivit mer aktiv tack vare det, han var ju lite slö tidigare (inte för att han är direkt snabb nu heller). Lukas sover gärna i den gröna fåtöljen om det nu inte är så att han sover i sängen. Han gör tillfälliga avbrott i sitt sovande för att jaga en boll eller leka under soffan.

Norpan har hittat ett gömställe inne i ett skåp där han brukar sova på dagarna, på nätterna sover båda två i sängen, eller så är Norpan uppe och busar mitt i natten till vårt stora förtret. Norpan leker mycket och tycker att den roligaste leksaken är en pinne med ett snöre på som man skall vifta omkring så han får jaga snöret, eller så det tomma cornflakespaketet med en boll i är också väldigt roligt. Norpan är väldigt intresserad av att gå ut men är så rädd för allt nytt så man får ta det i etapper, vi har kommit ut till rabatten utanför dörren nu innan han kommer på var han är och snabbt vill in igen.

Båda tycker det är väldigt trevligt då vi får gäster, då är det ju så många fler som vill leka med en.
Mvh Axel och Anette


2009-04-20

Oskar
Adopterad 2009-04-04

Tänkte skicka en hälsning här från Norrbotten, dit Oskar nu har flyttat med mig. Vi har det jättebra här uppe och Oskar trivs jättebra. Han har hittat sina favoritställen att sova på bl.a. på toaletten ovanför badrumsskåpet. Där har han bra kontroll över vad som händer i huset och missar aldrig något viktigt. Annars är Oskar jättegosig och vill alltid vara med överallt, vare sig husse sitter vid datorn eller kollar på tv så vill han vara med. På morgonen kommer Oskar och väcker husse om han tycker att husse sover lite väl länge.

Flyget upp hit tyckte han inte om, det var främst start och landning som han inte tyckte var så skoj, men annars gick det jättebra, Oskar fick klanderfri behandling av kabinpersonalen på flyget. Sånt är alltid skoj.

Skickar med en bild på Oskar sovandes på sitt favoritställe. Tack för all jobb ni gör för alla katter som inte har ett hem!
Hälsningar Marko & Oskar!


2009-03-29

Yllet och Trassel
Adopterade 2008-01-18

Trassel och Yllet kom till oss den 18 januari 2008. Det var två jätterädda katter som vi inte såg mycket av det första dygnet. Yllet var modigast mot oss men han var rädd för vår hund Nicko. När Yllet var jobbig gick Trassel och la sig hos Nicko för där fick hon vara i fred. Hon kände en trygghet hos Nicko, som var fantastiskt snäll mot henne. Hon hade större tillit till honom i början än till oss. Nu har de utvecklats till två trygga busiga katter som gärna leker med vår hund och som äter allt som finns framme.

Trassel är fortfarande en försiktig fröken och är mycket avvaktande mot nya människor. Hon kommer sällan riktigt nära men vill ha koll på var vi är. Det är bara när hon vill ha mat eller när vi skalar räkor som hon glömmer all försiktighet.

Yllet däremot är mycket sällskaplig och lägger sig gärna mitt på tidningen när man försöker läsa. Han vill vara med överallt och lägger sig ofta nära och spinner högt och ljudligt. Han är stor och nästan lite klumpig men otroligt charmig. Det mesta som ligger på vår köksbänk försöker han få ner på golvet.
Thomas


2009-03-28

Caesar
Adopterad 2008-09-13

I höstas fick jag mitt nya hem på landet utanför Uppsala. Här har jag det jättebra tillsammans med en kattfröken som är äldre än jag. Min familj har även många schäferhundar men alla är snälla.
Hälsningar, Ceasar/matte Kristin


2009-03-28

Maximus och Commodus
Adopterade 2007-12-01

Här kommer en hälsning från Maximus och Commodus, som nu heter Ture och Torsten. De har det jättebra här i Finnsta och lever ett riktigt lantliv. Vi har nu investerat i en kattlucka så de kan komma och gå som de vill. Båda kämpar med att fånga fåglar vid vårt fågelbord och de har nog lyckats ibland, men för det mesta hinner fåglarna undan. Det är två jättefina, tillgivna och busiga katter och vi är så glada att de finns hos oss.
Hälsningar från oss i Finnsta - Anders, Katarina, Ture och Torsten


2009-03-22

Titania
Adopterad 2009-01-05

Lilla Titania kom till oss i januari 2009. Hon heter nu Selma Titania men har diverse andra smeknamn som Lillan, Snuttan, Vässan, Kurran, Busan och Bobbaloo. Hon har funnit sig väl tillrätta i sitt nya hem, lever om så det så det står härliga till. Kungen i huset, Gusse, blir alldeles snurrig av det lilla enegiknippet. Han accepterade henne redan efter någon vecka och började kurra med sin lockrop när hon var i närheten. Men hon var väldigt skrämd och hoppade upp på diverse höga bokhyllor för att markera att hon minsann inte skulle sättas på plats. Hon är en väldigt bestämd dam som säger till när det är dags för pul och mat. Hon är ofantligt kelig, nöjer sig inte med den lilla arsenalen utan kräver högsta prioritet även om matte är väldigt upptagen. Gusse är en lugn och samlad något överviktig kattpojke som har fått lite motion på sistone och börjar se lite slankare ut. Han brukade tidigare gilla att gå ut ett varv runt kvarteret men stannar nu inne för att umgås med sin nya kompis. Slema är mycket lekfull och kan leka i evigheter med t ex bara en Treoring.

Jag vågar säga att hon trivs mycket bra hos oss och att hennes tillgivenhet och leklust är ett bevis på detta./Matte Maj


2009-03-19

Agda, Snövit och Räkan
Adopterade 2008-07-24 och 2007-12-17

Vi började med att anmäla oss som jourhem åt skygga katter. Agda och Snövit flyttade in till oss hösten 2007. Det var inte mycket man fick se av dem de första veckorna. De var väldigt skygga katter, och i Agdas fall aggressiv och vresig.

En kort tid senare fick vi agera jourhem åt en 8 veckor gammal upphittad kattunge som vi döpte till Räkan. Oj vilket ståhej han orsakade, damerna var inte alls förtjusta. Han såg dem mest som leksaker och använde dem gladeligen som slagpåsar i sina ystra lekar. Men hur undviker man att fästa sig vid en sådan charmig liten krabat? Vi adopterade honom så fort tiden för efterlysning gått ut. Han fick bli utekatt på deltid och kunde göra av med sin energi genom att klättra i träd istället för att klättra på Agda och Snövit.

Det gick långsamt framåt med damerna men vi vande oss så med att de bara fanns där. De blev helt enkelt en del av ”hemma”, en del av familjen. De skulle självklart få vara kvar hos oss. Vi gav damerna terapi i form av tålamod och mysiga matstunder tillsammans med oss, och sakta, sakta började isen smälta....

Idag bor vi på landet, i ett stort hus med flera rum som, måste jag nog erkänna, är mer anpassade för katterna än oss själva. Räkan får såklart gå ut och han ägnar dagarna åt att fånga sork, klättra i tallarna eller springa över fälten. Han älskar verkligen promenader och är som en liten hund! Nu är han ett och ett halvt år gammal och är full av energi, han leker och dundrar fram i huset och tycker fortfarande att det är väldigt kul att skrämma damerna. På morgonen innan klockan ringer infaller Räkans gosstund – då har han även fått för sig att våra näsor måste tvättas.

Snövit har alltid varit en rädd och osäker katt och vi har ännu inte lyckats öka på hennes självförtroende så mycket som vi hade önskat. Men är hon lugn och avslappnad tycker hon att det är sååå skönt att bli klappad och kliad. Hon leker oftare, gärna med sin fjäril som prasslar. Eller när vi viftar med leksaks spöet, då rullar hon omkring och visar sin mjuka vita mage. Hennes favoritplats är en hemmagjord kattmöblel med en högt belägen håla där hon kan ligga tryggt och spana ut över köket. En annan liten egenhet hon har är att allt måste ”provliggas”. En dagstidning, ett par vantar, ett grytunderlägg, en kartong eller varför inte det uppställda schackbrädet på bordet? Känner Snövit lukten av rå fisk blir hon som besatt och det finns knappt något som kan hindra henne från att få tag i fisken. Till och med Agda kan, till hennes stora förvåning, få en snyting om hon hamnar mellan Snövit och hennes fisk.

Agda har nog varit vårt största projekt, som sagt, hon var en väldigt arg katt. Men med lite olika metoder är hon idag en underbar dam som älskar att bli klappad och kliad. Det har ännu inte fallit henne in att hon själv kan be om det, hon nöjer sig med att luta lite på huvudet och visa att hon vill bli kliad på kinden. Hon är gärna med för att kolla in det som händer i huset, särskilt i köket. På senare tid har hon blivit ett riktigt busfrö och älskar att jaga och anfalla en liten pälsbit som vi fäst i ett snöre som hänger från ett långt spö. Vi leker oftast på en stor matta i ”kattrummet” och när vi kommer hem så är det första Agda gör att sätta sig på mattan och vänta på att vi ska leka med henne. Vi brukar roa oss länge med detta och vi märker att hon blir tryggare för varje dag som går.

Vi kunde inte önska oss några mer underbara katter, de har alla sin alldeles speciella plats i våra hjärtan. Tack Samvetet för att ni sammanförde oss!
Vänliga hälsningar Miranda och Micke, Snövit, Agda och Räkan.


2009-03-19

Algot och Amelia
Adopterade 2008-08-24

Algot och Amelia har bott hos oss sedan augusti 2008 och de har boat in sig ordentligt vid det här laget! De trivs mycket bra hemma hos oss och visar gärna vilka som bestämmer här hemma... (inte är det husse och matte i alla fall).

Vi är verkligen så glada att de fick flytta till oss, det finns verkligen inga bättre katter! :D I skrivande stund tränas katterna på att vara lösa ute. Algot är en riktigt utbrytarkung, så det är väl tur att vi bor så bra där vi bor, mitt ute på landet långt ifrån närmsta högtrafikerade väg... helt perfekt!

De har en hemsida som de delar med hushållets chinchillor, www.michaelatollin.dinstudio.se - där man kommer att kunna kika på bilder och följa deras liv!
Michaela


2009-02-26

Vega
Adopterad 2008-02-15

Nu har Vega bott här ett år och jag tror hon trivs väldigt bra här. Hon har sin kompis Fia som är 1 1/2 år och de busar järnet, ofta är det Vega som drar igång kapplöpningar och brottningsmatcher.

Vega är numera otroligt social, hon är den som kommer rusande så fort hon hör oss komma hem eller vakna på morgonen. Det roliga är också att hon verkar uppskatta oss båda så mycket, även om en av oss har varit ledig och hemma hela dagen så kommer hon ändå springande när den andra kommer hem efter jobbet. Då kurrar hon högt, stångar huvudet (så det ibland riktigt smäller, hon skulle behöva en liten hjälm) och stryker sig mot stolsben, dörrkarmar o dyl.

Hon vill absolut inte bli klappad, det är något som kommer ta LÅNG tid verkar det som. Men sedan i höstas så sover hon ibland med oss i sängen. Det senaste framsteget är att hon går och stryker sig mot våra ben. Hon blir alldeles till sig om man står still och pratar med henne när hon är på goshumör (när vi vaknat eller kommit hem), hon stryker sig frenetiskt, gång på gång mot våra ben. Men sätter man sig ner så blir hon lite obekväm och väljer istället närmaste fasta föremål. När hon är på goshumör och liksom inte får den uppmärksamhet hon vill ha så står hon och stirrar på en och så fort man börjar prata med henne blir hon jätteglad och börjar sin rundvandring bestående av stångningar, strykningar och revirmarkeringar (beter sig som en hankatt). Det märks så tydligt när man är tyst eller pratar med henne.

Hon är som sagt väldigt social och är som gladast när hela familjen (Magnus, jag och Fia) är hemma. Hon visar sig faktiskt lite framme även om vi har främmande. Än så länge vågar vi inte släppa ut henne, jag vill gärna att vi ska kunna klappa henne innan.

Vi tycker väldigt mycket om vår gulliga fegis-vegis och det går sakta men säkert framåt, man kan inte ha bråttom med den här lilla damen inte!
Mvh Malin m familj


2009-02-02

Axel
Adopterad 2008-12-17

Allt har fungerat lätt och smidigt med Axel redan från första dagen - jätteskönt. Han höll sig lite undan första veckan - under byrån, där han låg och spanade in oss och stället. På kvällarna och nätterna var det lek och upptäcksfärd som gällde, vilket oftast slutade med att han hoppade upp i sängen hos oss och sov, tills vi började röra på oss, då var det "poff" iväg under byrån igen.

I början var han lite misstänksam mot mormor, undrade vem det kunde vara, men nu har de två blivit värsta bundisar, och jag känner mig lite utanför ibland. Han skrämde slag på mormor för en vecka sedan då han smet ut mellan fötterna på henne. Han hade tröttnat på att vara innekatt och ville UT! Inget skulle hindra honom. Men efter en dag ute på gården då han kollade in allt, så kom han tillbaka på kvällningen, nöjd och hungrig. Sedan dess så går han ut varje dag, fast nu när det var lite blött ute, så tvärvände han och ville in till värmen igen.

Han har några favoritställen redan, bänken gillar han men det gillar inte mormor, så efter lite påpekande så hoppar han snällt ned och kryper upp på en av köksstolarna istället. Uppe är det sängen min som gäller, under förutsättningen att jag inte ligger i den, för helst ska han ligga mitt i. Skickar med en bild där han ligger och myser.
Hälsningar Axel och Nadja


2009-01-27

Zakk Wylde
Adopterad 2008-08-05

Min dotter Hanna Lindqvist adopterade denna underbara katt. Vill bara meddela er att han mår väldigt bra och har funnit sig mycket väl tillrätta i sitt nya hem. Det är mycket bus i honom och han pratar väldigt mycket när hon kommer hem efter jobbet, och han följer henne som en skugga när hon är hemma.

Han var lite kinkig med mat i början och man fick handmata honom, men nu är det inga problem alls och han har lagt på hullet. Det är inga problem att lyfta upp honom och kela, han har också fått lära sej att klippa klorna!

Detta är en helmysig kisse som har en härlig personlighet!
/Lars


2009-01-26

Cosmos och Nova
Adopterade 2008-07-27

Vi adopterade Cosmos och Nova från er i augusti 2008 och vi vill bara tala om för er att de växer och har det bra. Cosmos är den gosigaste och Nova den mest pratsamma. De tycker bäst om att sova i husses och mattes säng eller högst upp på bokhyllan med utblick över hela vardagsrummet. Lillhusse är favoriten och de har mycket kul tillsammans med kulor och bollar som rullar och andra leksaker som hoppar och far.

Både Cosmos och Nova är nu kastrerade, vilket gick bra för båda två även om Nova ville upp och stoja lite väl tidigt efter narkosen och mådde lite illa. Nu är hon helt återställd och ärret varken syns eller känns. Vid jul var de ute och åkte på långresa ned till Göteborg och fick lite lugnande inför bilfärden. Istället för lugna blev de vansinnigt gosiga och låg och rullade runt och kurrade i fyra timmar... Men de var iallafall inte stressade... Cosmos har utvecklat en liten egenhet, han älskar vatten och kommer varje kväll in när lillhusse ska bada och lägger ned framtassarna i vattnet och plaskar runt. När det sedan är en decimeter vatten kvar när badvattnet rinner ut hoppar han ned i badkaret och lägger sig i vattnet. Jag har aldrig tidigare träffat på en katt som gillat vatten på det sättet. Nova är även hon nyfiken på vatten men tycker det är för läskigt att få det på sig...

Cosmos har utvecklat god smidighet medan Nova är relativt klumpig på ett mycket charmigt sätt. Nova gillar inte heller att vara ute medan Cosmos gärna går ut på en promenad i koppel då och då, snö och is är inga problem.

Vi är otroligt glada för att just Cosmos och Nova fick komma till oss och de har verkligen blivit en del av familjen.
/Sara


2009-01-26

Charlie Chaplin och Smilla
Adopterade 2008-05-29

Det var ett tag sedan vi adopterade dessa underbara kissekatter från er och vi vill bara skicka över lite bilder och berätta lite om hur de har det här hos oss.

När det var sommar älskade de att vara ute och springa runt. :) Nu när det är vinter och kallt ute är de till en stor del inne men går ändå ut en hel del. :) Smilla älskar att balansera på vårt staket som vi har här hemma, men Charlie håller sig på marken och kollar bara på för det mesta. Båda två älskar att gå ut i skogen tillsammans med matte. Varje gång hon tar på sig stövlarna och är på väg ut kommer de skuttande i full fart. Men ibland kan Smilla vara lite lat och vill inte följa med. :) Ibland kommer Smilla in med en överraskning till oss, brukar oftast vara en mus eller fågel, oftast levande. :) Charlie är lite latare och äter hellre bara burkmat och sover, men ibland snor han en å annan mus av Smilla.

Katterna trivs väldigt bra här och de blir mer och mer umgängliga varje dag. Nu sover t.o.m. Smilla i våra sängar och är väldigt kelig av sig. Charlie han har alltid varit vänlig och vill gärna ligga i mattes knä när vi tittar på tv. De har sina helt egna karaktärer och väldigt underbara såna. Vi är jätteglada för dessa tillskott i vår familj och de har verkligen förgyllt vår vardag. Så vi vill tacka er på Samvetet för dessa underbara katter. :)

Med vänliga hälsningar, Karin Övragård, Ulla och Claes Karlsson


2009-01-08

Toyo
Adopterad 2008-08-18

Så har lilla Toyo, numera Ninja, bott hemma hos oss i fyra månader. Hon har charmat sig rakt in i våra hjärtan, vår lilla kattös. I början var hon något avvaktande, mest rädd för sin nya kattkompis Stella som redan fanns i hemmet sedan tidigare. Men efter bara några veckor blev de allra bästa vänner, som älskar att leka och mysa ihop.

Varje morgon när husse vaknar för att gå till jobbet kommer Ninja springande in till sängen och trampar och spinner på täcket, om hon inte redan ligger mjukt nerbäddad vid sänggaveln. En underbar katt är hon som får massor med kärlek och omsorg, som älskar havskräfta från Mjau och har svart bälte i gos. =)
/ Therése och Magnus


2009-01-07

Mio och Jonathan
Adopterade 2008-11-05

Nu har Mio och Jum-Jum (tidigare kallad Jonathan) bott hos matte i cirka två månader. Flytten från jourhemmet har gått jättebra och båda killarna trivs i sitt nya hem. Framför allt tycker de om att sova och leka, men de är också alltid nyfikna på vad matte håller på med. En av de roligaste sakerna som finns är att sitta på handfatet och leka med vattenstrålen med tassarna, men det går även mycket bra att jaga varandra runt, runt i lägenheten. Andra saker som är roliga är att lurpassa på matte och anfalla hennes fötter när hon går förbi, klättra i klätterträdet eller öppna garderoberna för att se vad som finns där.

Fast mest så chillar killarna i soffan eller på skrivbordet medan matte pluggar och de vill gärna bli klappade under hakan. Då trivs de som bäst. Kel och mys är alltid välkommet och det är svårt att få dem att resa sig ur ett varmt knä där de legat och sovit ovanpå varandra. Kort sagt har vi i den nya familjen lärt känna och älska varandra ordentligt!
Varma hälsningar från Mio, Jum-Jum och matte Sophia


2008-12-15

Pelle Kroksvans
Adopterad 2008-09-27

Pelle Kroksvans, som faktiskt fortfarande kallas Pelle även om det är klyschigt i Uppsalatrakten, har nu bott hos mig sedan september 2008 eller jag bott hos honom. Jag tror att han anser att jag bott hos honom.

Svansen är fortfarande krokig och bakbenen inte helt hundra. Jag har intrycket att han inte är direkt stel mera, utan att han inte har riktigt koll på bakdelen (stelheten var mer sekundär). Något jag märkt när vi har varit ute i sele är att han är hysteriskt rädd för bilar så han kan ju ha varit i lite väl mycket närkontakt med en bil och fått en skada på ryggen. Han är rätt dålig på att tvätta bakdelen och verkar ibland inte vara helt medveten om att han har bakben... Men vi tränar bakbenen medelst lek varje dag. Kondition och bakbenstyrka ökar sakta men säkert. Ett enkelt snöre är den mest populära leksaken trots ett varierat utbud.

Hur som helst är han oerhört charmig, pratsam och har anpassat sig bra till det nya boendet (och även totalcharmat kattvakten). Han är nu såpass lekfull att jag har intrycket av att han är yngre än de 6-7 år som var gissat från början. För att ha varit ute/innekatt tidigare så är han anmärkningsvärt ointresserad av att titta ut genom fönstret och försöka med ytterdörren.

Vi passar väldig bra ihop och jag är tacksam för att Samvetet gav oss chansen att träffas.
Mvh Marie Lillbro


2008-10-30

Viktor och Verona
Adopterade 2008-08-02

Nu har det gått flera månader sedan jag och min man adopterade Viktor och Verona. Viktor kastrerades för en månad sedan men är lika lekfull som förut. Han tycker att toalettpapper är jätteroligt, och likaså mattes morgonrocksskärp. Verona hoppar upp i mattes knä när hon sitter på toaletten och gillar att sitta på mattes axel.
MVH Maria


2008-10-13

Fanny
Adopterad 2005-06-12

Nu har Tessan, "Ferlinsgatans Fanny", bott hos oss i tre år och fyra månader. Hon trivs verkligen här ute på landet när hon får klättra i träd och springa ut och in som hon vill. Tessans favoritplats är ute i äppelträdet. Första tiden hon kom fick vi hjälpa henne ner flera gånger från träd som hon blivit uppjagad i. En gång satt hon nästan ett dygn innan hon kom ner och då hade jag försökt med brandkåren, men de ville inte komma. Men det gick ju bra till slut. Vi har en katt till, Ludde, och de är väl inte de bästa vänner. Han vill leka men hon bara fräser och gömmer sig. De sitter och äter bredvid varandra i allafall.

Vi trivs bra med varandra och funderar väl på att så småningom adoptera en katt till. Ska bara övertala husse först! //Lena


2008-10-03

Murre och Tarzan
Adopterade 2008-04-15

Murre är en lat katt som gillar mat och att gömma sig i någon buske nära huset. Han har helt adopterat ”lillhusse” 9 år, de sover och spelar dataspel ihop. Murre väntar tills lillhusse kommer hem från skolan, sedan är de tillsammans resten av dagen. Murre är nog den snällaste katt vi har träffat på. Sedan har han utvecklat sig till något av en Houdini när det gäller halsband, ingen vet hur det går till men halsbanden åker av med en otrolig hastighet.

Tarzan är det roligast att skriva om. Vilken personlighetsförändring! Han går ut tidigt på morgonen och strövar fritt runt. Mitt på dagen kommer han tillbaka för att ”kolla till oss” sedan ut igen. Fram emot kvällen kommer han hem och då ska han ha all uppmärksamhet - klias, klappas, borstas och totalt gosas med. En otrolig trevlig katt som är lite räddhågsen mot människor, dock inte mot andra katter. Nu är det helt rensat på okastrerade hanar i grannskapet, hur det gått vet vi inte (inga större skador på Tarzan) men tomt är det. Själv är Tarzan stolt som en tupp där han hänger i ett äppelträd och kikar lystet på några skator.

I somras fick vi tillökning av Kitty, en kattflicka på 12v. Hon låter inte Murre ligga på latsidan för mycket, utan på en kattunges vis leker hela tiden. Det är här Murre visar sin otroligt snälla och tålmodiga sida med att låta henne leka med honom. Tarzan använder sig av en lite annan pedagogik, lite mer gammal-testamtetlig –”Är du jobbig åker du på en fet smäll”. Tarzan och Kitty sköter sig mycket bra utomhus och Tarzan lär henne allt han kan (vad det nu ska bli av det?)

Vi har köp en kul grej som funkar mycket bra (www.petporte.com). Dessa tre katter kan nu komma och gå som de vill under dygnets ljusa timmar, på kvällar och nätter kommer de endast in och inte ut. Katter lever ett fritt kattliv och det är så vi vill ha det. En katt är ett fritt strövande rovdjur med behov av tillsyn, veterinär, bra mat, skydd och en otrolig massa kärlek.

Ett stort Tack från oss alla
Lars & Monika Kurin, Norrtälje


2008-09-15

Galadriel
adopterad 2005-08-27

Nu har Galadriel, som nu kallas Nemi, varit hos oss i drygt 3 år (katten till vänster på fotot). Hon är fortfarande lika busig som den dag hon kom till oss. Hon tjatar ständigt på oss för att leka och springer ofta omkring med en boll i munnen som hon förväntar sig att vi ska kasta iväg. Hon är manisk över laserpekaren och vet mycket väl var vi förvarar den. Hon kan pilla på den mitt i natten och beklagar sig högljutt över att den inte börjar lysa av sig självt...

Hon är mycket sällskaplig och hälsar på alla som kommer in genom dörren genom att kasta sig på hallgolvet och rulla runt. Pratande hör till vardagen, högt och ljudligt för alla som vill/inte vill lyssna.
Den andra katten gömmer sig ibland under täcket för att få vara ifred, men Nemi hittar henne snart och kör ut henne, för att genast stjäla den varma platsen.
Varma hälsningar, Linda och Anders


2008-08-28

Mango
adopterad 2008-08-19

Nu har Misse (Mango, röda katten på bilden) bott hos oss i nio dagar och trivs helt utmärkt. Han har fått en riktig "store"-bror på 5 kg som verkligen lär honom hur man ska uppföra sig.
//Mvh Micke o Madde


2008-08-21

Selma (svart), Elsa Grå (grå) och Sholeh (vit)
adopterade 2007-02-24, 2007-06-04 och 2007-12-03

Selma kom till mig som jourhemskatt efter att ägaren blivit svårt sjuk. Man trodde att hon var dräktig vilket det visade sig att hon inte var. Däremot har hon varit en ”Big Mama” till mina 2 andra katter samt alla övriga katter jag varit jourhem åt. Hon är världens lugnaste, tryggaste och snällaste katt (förutom i transportburen…) och tycker livet är som skönast när hon får ligga på skrivbordet och titta ut genom fönstret, eller bara sova förstås! Annars är mat en stor favorit, vilket lett till att hon står på bantningskur, något hon inte är helt nöjd med. Älskar att ligga i knäet i TV-soffan och spinner då så att hon dreglar. Gillar också att ligga ute på den innätade balkongen och titta på sparvarna i buskarna nedanför!
Elsa Grå kom till mig som hittekatt några månader efter Selma. Elsa blev extremt rädd för Selma första gången de sågs och spenderade därför de första 3 dygnen under badkaret. Sen kom hon fram och visade att det inte var människor hon var rädd för utan bara Selma och efter ytterligare någon vecka var Selma och Elsa bästisar. Selma lärde henne allt från att tigga mat till att smyga på fåglarna utanför fönstret. Nu är Elsa den som styr över de 2 andra kissarna, trots att hon är klart minst av de 3. Jag kallar henne för ”Apan” eftersom hon älskar att klättra och för att hon är en riktig busapa. Hon är den som vet hur man får fart på matte när matte försöker ta sovmorgon. Hon äter allt från sin egen mat till majs, kokt potatis och kokta rödbetor, till knäckebröd och den stora favoriten gurka! Antagligen sviterna efter att ha levt hemlös och fått lära sig att äta det hon kom över.
Sholeh, numer omdöpt till Sture, kom tillsammans med mamma, antagligen pappa och 4 kullsyskon som jourhemskatt till mig när han var 8-10 veckor efter att ha blivit utslängd av sin förra ägare. De andra kattungarna blev snart adopterade, men Sture hade ett blåsljud på hjärtat och långdragna ögoninflammationer och hade det därför lite motigt att hitta en ny ägare. När han var ca 7 månader, fortfarande var kvar som jourhemskatt trots bortvuxet blåsljud och bättre i sina ögon och eftersom han funkade så bra med mina 2 tidigare katter så fick han också stanna hos mig till slut. Han är nu en ståtlig kattherre som är väldigt glad i mat och som lika gärna slappar med Selma som ruschar genom lägenheten med Elsa. Han är expert på att klämma sig ner hos någon av dem för att bli tvättad och att klämma sig ner i sängen mellan alla andra som försöker samsas om utrymmet.

Som ni ser gillar mina 3 kissar varandra mycket och de hittas ofta mysande tillsammans, hopklämda i en enda fåtölj eller korg. De flyttade med till Falun och de trivs jättebra i den ännu större lägenheten med innätad balkong!
Jag är otroligt glad att jag har dem, de hittar på något nytt bus varje dag och mysfaktorn är hög i TV-soffan!
Hälsningar från Åsa, Selma, Elsa och Sture


2008-08-04

Frasse och Smirnoff
adopterade 2008-06-06

Frasse, som var den första som kom till oss, fann sig genast tillrätta med sitt nya hem, och alla nya leksaker. Han är särskilt förtjust i en blå liten mjuk fisk som han tvättar ihärdigt tills han blir blå på tungan och verkar ha adopterat som sin egen kattunge. Frasse är en matglad liten charmör som går runt här hemma och kuttrar då han vill något (speciellt när han vill ha vitamintabletter). Man hittar honom ofta under ett täcke eller en filt där han ligger och lurar i sitt gryt, rumpan brukar dock sticka ut vilket 'den lille herrn' inte verkar medveten om så vi säger inget (Frasse har kommit att kallas 'den lille herrn' eftersom han ser ut att ha frack).

Efter en veckas lugn och ro för Frasse gjorde sedan Smirre (tidigare Smirnoff) entré. En liten spinkig rödtott med enorm energi som fick fart på både Frasse och hans pälsmöss, vilka han lurar på och sedan kastar upp i luften för att jaga. Sakta men säkert vande sig grabbarna vid varandras sällskap och fräsningar övergick till tvätt och gos. Smirre som till en början var lite blyg har nu kommit ut ur sitt skal och att gosa har blivit hans favoritsysselsättning, han har också ätit upp sig rejält och börjar närma sig Frasses storlek, vilket kan behövas i deras vilda lekar!

Med Frasse och Smirre i lägenheten får man inte en lugn stund, men det är som det ska vara och vi kan inte förstå hur vi någonsin har kunnat vara utan dem!
Hälsningar Micke, Erica, Frasse och Smirre!


2008-07-26

Sephide och Shirin
Adopterade 2007-08-03

Det går jättebra med de två vita prinsessorna. :) De heter nu Sefhide och Kiara. De är precis lika busiga som de ska vara vid sin ålder, plus en gnutta mer kanske. Vid juletid tyckte de att mina juldekorationer var otroligt roliga, och julgran fick vi skippa.

Kiara sover varje natt på den ena huvudkudden. Dit är syrran inte är välkommen, det är ju hennes plats! Sephide har fått nöja sig med platsen lite längre ner på sängen. De har växt en del så klart, men som vi trodde med tanke på mammans storlek så är de fortfarande relativt små och Sefhide är något slankare. De båda är mycket förtjusta i vatten. Kiara dricker om man sätter på kranen medan Sefhide går ett steg längre. Hon är ständigt med när man ska bada och har man inte så mycket vatten i så går hon till och med i!

Hemskt stolt ägare är jag och otroligt glad jag har dem.
/Sofie


2008-07-26

Chili och Peppar
Adopterade 2007-08-09

Chili fick byta namn till Eryn - efter det alviska namnet för skog och pga den irländska anknytningen - när hon flyttade till oss. Hon var och är en väldigt nyfiken liten katt som gärna undersöker saker och ting i lugn och ro. På kvällarna är det mer regel än undantag att hon hoppar upp i sängen hos oss och vill mysa. Då spinner hon, dreglar och trampar och vill gärna buffa på våra händer. En tjej med mycket egen vilja som är pigg och alert och gosig när det passar, vilket blir allt oftare. Hon är smart och går gärna i täten när syrrorna hittar på nya bus.

Peppar heter numera Miir, efter det alviska namnet för ovärderlig och associationen till det ryska mir - fred. När hon kom till oss var hon inte hanterbar. Hon gömde sig under badkaret, sängen och soffan och våra enträgna försök att täta springorna till gömställena var förgäves. Till vår förvåning blev hon ganska snabbt väldigt social och orädd medan syster Eryn istället tog ett kliv tillbaka. Det visade sig mycket snart att husse var favoriten. Hos husse kunde man hoppa upp i knät, ligga och gosa och dessutom kunde man på nätterna slicka honom i ansiktet så han vaknade. Mycket roligt! Miir är väldigt gosig och kelig och vill vara med överallt. Att följa med när husse badar är mysigt, för då kan man ligga under badkaret där det är varmt.

Just nu är favoritsysselsättningen att rusa efter bollar som ser ut som molekyler ungefär, oregelbundna på ytan vilket gör att de studsar bra och oförutsägbart. Bollarna flyger genom hela huset och efter kommer katterna studsande. :) De älskar också sitt klätterträd som står lämpligt vid ett fönster där man kan kolla ner på människor och bilar som passerar. Att vara på balkongen är också populärt, i alla väder.

Tack så mycket för två underbara små tjejer!
Maria och Anders


2008-07-26

Valiante
Adopterad 2007-01-28

Allt har gått väldigt bra med Valiante, numera Elliott. Elliott är en väldigt social katt och vill gärna vara med överallt. Många krukor har åkt i golvet då hon tycker att hon borde få plats i fönstret. Hon kommer väldigt bra överens med vår andra katt, Moltas (också adopterad från Samvetet 2005). De busar för fullt om de inte ligger och sover tillsammans.

Elliott är den mer livliga kissen som hittar på många hyss medan Moltas är mer lugn och tar det lugnt. En av alla egenheter Elliott har är att hon tycker om vatten som droppar, så duschen och handfatet är väldigt intressanta lekplatser. Vår andra katt flyr fältet så fort bara en liten droppe vatten hamnar i närheten (som katter brukar göra). Så det där med att spruta vatten på henne när hon gör något dumt kan man glömma!

Kan inte vara mer nöjd. Jag har haft tur som fått adoptera två mycket fina och olika katter!
/Elin


2008-07-26

Belker och LaRue
Adopterade 2007-07-25

Belker har blivit en katt som faktiskt tycker om vatten, han sitter ofta i badkaret när matte eller husse duschar. Han är även lite mer som en hund, när husses väckarklocka ringer springer han in i sovrummet, hoppar upp på magen, buffar på hans haka och slickar honom i ansiktet.

LaRue har blivit en mycket stor liten katt, ganska mycket större än bror sin. :) Han älskar att bära på mattes strumpor och att ligga och sova på sin platå på klätterställningen. Det är även han som kommer in på morgonen och väcker matte för att få sin frukost och gosstund. =)

Vi stormtrivs med våra pärlor, för oss är de små guld värda!!!
Vänliga hälsningar, Anni o Andreas och Belker o LaRue




Copiad
Adopterad 2015-06-14

Hej,Nappe här, tänkte berätta lite om hur jag har det i mitt för-alltid-hem. Jag och brorsan sitter gärna vid balkongdörren och spanar på fåglar och annat spännande som rör sig där ute. Brorsan heter Oz och han är min stora idol. Trots att jag aldrig missar ett tillfälle att kasta mig över honom när han minst anar det. Jag har åtagit mig den viktiga uppgiften att peta in så många leksaker som möjligt under soffan och sängen. Hårsnoddar är roligast, de glider nämligen väldigt fint över golvet. Nyligen upptäckte jag att jag är en riktig hejare på att springa fort, så när jag får lite tid över brukar jag ta några snabba varv runt lägenheten. Matte verkar tycka att det är kul, för hon kommer alltid med glada tillrop när jag flyger över möblemanget. Massor med mys och gos blir det förstås också. Sedan jag upptäckte att det inte är farligt med händer i ansiktet kan jag inte få nog av kli under hakan. Tack för att ni tog in mig i värmen, matte hälsar och tackar!
/Nappe




Sarah och Atari
Adopterade 2007-11-09

Egentligen hade vi inte så bråttom med att skaffa katt, vi följde bara med en vän till Samvetet för att se om någon av katterna skulle passa oss. Om inte skulle vi komma tillbaka om någon månad igen. Efter 5 minuter var vi övertygade om att det var Sarah (nu Ester) som var vår katt, ingen annan. Vi fick dock gå med på att vänta tills nästa dag med att ta hem henne. Det var en jobbig natt!
Nästa dag kom hon hem och visade direkt att det var Mattias som var hennes älskling. Efter 15 minuter låg hon på rygg i hans knä och har sedan dess legat på hans sida sängen i stort sett varje natt och tycker absolut bäst om honom. Som tur var fick jag en liten SvanteFjante. Han kom till oss eftersom Ester inte mådde riktigt bra ensam, ett tag var det så jobbigt att vi var nära att lämna tillbaka henne. Men Svante blev en lyckoträff!
Ester har hela tiden varit en trevlig och smart katt men lite reserverad och egen. Hon kommer och hälsar när vi får gäster, alla får lyfta henne och hon ligger kvar i famnen (om man håller på hennes sätt) och spinner. Hon kan till och med hoppa upp i våra knän bara för att sitta där en stund. Hon blir mer och mer som en riktig myskatt. Måste ju också nämna att hon är den vackraste katt vi någonsin sett.
Sedan kommer vi till den lille clown som kanske avgudar Ester allra mest, Atari (nu Svante). Hon har lärt honom allt en katt behöver veta; hur man öppnar köksluckor, att man möter husse och matte vid dörren, att man ligger och tittat på folk när de duschar och andra nödvändiga saker. Han är otroligt charmig och fortfarande totalt osmidig - han lägger sig inte tillrätta som katter brukar göra utan slänger sig omkull och hoppas att det känns skönt att ligga så. Om inte ställer han sig upp och slänger sig omkull igen. Otroligt kul att titta på. Till skillnad från Ester är Svante den totala 'kurrkatten' som inte får nog av kel, kl 4 på morgonen... Men det är så mysigt när han kommer och lägger sin nos mot min hals och spinner så jag låter honom hållas.
Som ni förstår älskar vi våra katter och pratar ofta om att det är tur att vi fick just dessa.
Med vänlig hälsning, Camilla och Mattias




Soheil
Adopterad 2007-08-03

Det går jättebra för Soheil, som numera heter Fletch. Det tog ett tag innan han blev vän med vår andra katt Caesar men nu är de bästa kompisar. De gillar att busa och jaga varandra flera gånger om dagen och dela sängen med oss om nätterna. Fletch växer fort och vi märker att han bli mer och mer vuxen varje dag - tidsfördelningen lutar mer åt sömn än bus. Han är en extremt gullig och kärleksfull katt som älskar att bli klappad och bara vara med oss eller Caesar.
Vi trivs bra allihopa, det var en lyckad adoption!
Kristine och Jocke




Undis och Mattis
Adopterade 2007-08-03

Det går utmärkt bra för våra kissar. Mattis (nu Nalle) är den mest orädda, självsäkra lilla katt vi träffat på. Söt och kelig! Får oss att skratta flera gånger per dag.
Undis (nu Mimmi) är en exemplarisk liten flicka. Självsäker på det kvinnliga sättet, och rolig! Lite synd om våra gamla katter är det dock än så länge. Småkatterna skäms inte för att ta plats precis! Mattis får heta Fräcka Frasse när han gör något osedvanligt ouppfostrat. Undis är bara gullig hela tiden.
Tack så väldigt mycket för allt gott arbete ni alla gör i föreningen!
Många hälsningar från Anna och Kurt


VIGGAN
adopterad 2005-04-15


2008-04-25
För snart tre år sedan fick jag hem en ganska tjock katt som Samvetet kallade för Viggan (hon hade hittats vid flygfältet). Viggan, eller Viggis som hon numera kallas, är en mycket snäll skölpaddsfärgad kattfröken och hon har slankat till sig en hel del sen jag fick henne.
Favoritsysselsättning är att ligga och spinna eller sova i mattes knä när hon sitter vid datorn eller när hon har killbesök i deras knä för hon är en riktig liten killtjusare lilla Viggis. Från att ha varit väldigt skygg och rädd av sig så är hon nu ute och springer så mycket hon kan och även om matte ibland oroar sig när hon är borta länge så sitter hon där på fönsterbläcket och jamar och vill komma in när man minst anar det. Viggis har alltid tyckt instinktivt illa om andra djur och katterna i området är så rädda för henne att de backar runt hörnen på husen när de får syn på henne. Det är ganska tydligt vem som är herre på täppan men så länge de lämnar henne i fred så lämnar hon dem i fred.
Även om det tog lång tid innan Viggis litade på mig ordentligt så har jag inte ångrat mig en sekund sen jag skaffade henne. Jag blir så lycklig varje gång jag kommer hem och öppnar dörren för att mötas av ett uppfodrande jamande som säger: "Mat! Jag vill ha mat nu!". För att inte tala om hur mysigt det är att somna in med henne purrandes bredvid. Tack Samvetet!
/Linnea och Viggis


VILJA
adopterad 2006-11-29


2008-03-17
Nu har Whilma (som förr hette Vilja) bott med mig och Alva ett bra tag. Hon växer så det brakar, kan hända att hon börjar bli lite väl rund om magen - matglad som hon är! Jag älskar denna katt otroligt mycket, hon har energi som ingen annan. I början var hon, av någon anledning som jag inte lyckats lista ut, rädd för ansikten, kom man för nära med ansikten blev hon jätterädd. Idag tycker hon mycket om att "tvångstvätta" mig i ansiktet och "stångas" - ingen rädsla där! Hon är som en liten hund, jag behöver bara knäppa med fingarna och locka lite för att hon ska hoppa upp i knät. Hennes nya favorit syssla är att jaga textremsor och sånt som susar förbi på TV:n. Aldrig har jag stött på en mer lättlärd katt, om hon gör något hon inte får behöver man bara göra pssh ljudet så fattar hon vinken direkt! Jag vet också att Alva är glad att få Whilmisen till syster och jag är otroligt glad för att Whilma är en del i min och Alvas lilla familj, så tack till er!
Kram från Ann-Sofie, Whilma och Alva



SÖREN
adopterad 2007-08-17


2008-02-25
I somras köpte vi en liten vit kattunge som vi träffade först vid två dagars ålder och som sedan efter tolv veckor flyttade in hos oss i vår lägenhet. Bowie, som han heter, var en kattunge som föddes utan syskon och efter några veckor hos oss började vi fundera på om vi inte skulle skaffa oss en kompis till Bowie. "Givetvis borde ni det" svarade man på Samvetet, och aldrig någonsin har vi ångrat detta beslut, att få ta hand om vår svarta katt Rooney (som hette Sören hos Samvetet). Rooney var en späd liten kattunge som morrade (vilket han fortfarande gör) när han har en leksaksmus i munnen så att ingen annan ska sno den, och vi blev givetvis förälskade i den lille krabaten och tackade ja till att få bli matte och husse.
Rooney kom till oss en dag i augusti (husse hade hämtat honom utan mattes vetskap) och den som blev mest förvånad över honom var Bowie. Bowie kunde inte förstå vad den där konstiga leksaken var för något och de första dagarna förföljde han honom för att lista ut just detta. I början var det ganska spänt dem emellan, Rooney för att han tyckte Bowie var alldeles för närgången och Bowie för att den nya familjemedlemmen hade klampat in hemma hos honom (åtminstone är det matte och husses analys). Men efter ungefär en månad blev de kompisar, och så har det fortsatt, deras vänskap och lek ökar sakta men säkert. Det är roligt att vi har två väldigt personliga katter som dessutom är väldigt olika, Rooney från en kull om åtta kattungar glufsar i sig sin blötmat och vill sedan sno ensamungen Bowies, medan Bowie sakta smakar i sig sin mat i lugna tuggor. Bowies päls är lång och tjock och han hårar jämt medan Rooney har en kort glänsande päls. Bowie tycker om att putsa lille Rooneys päls medan Rooney mest blir tvättad. Rooney älskar att leka med leksaksmöss och Bowie med bollar. Bowie väger kanske lite för mycket medan Rooney är en smäcker liten katt. Rooney är en riktig kämpe som efter att han kom hem efter kastreringen började leka med hans älskade leksaksmus medan Bowie oftast är en avslappnad och lugn katt. Rooney kurrar mycket högt och vill att alla människor som besöker oss skall gosa och klappa honom medan Bowie kurrar lågt när han gosar och håller sig mer på sin kant när vi har besök, kort sagt – vår vita och vår svarta katt är varandras motpoler i mångt och mycket.
Rooney har sedan dagen han kom hem till oss alltid varit en glad, trygg, busig och positiv liten kisse som vi är enormt glada att vi fick chansen att ta hand om! Han har aldrig varit skygg utan litat blint på alla människor han mött, vilket han, mellan våra väggar (de är innekatter men älskar att gå ut i koppel) aldrig har fått ångra!
/Marie Bergström och Johan Nohrén


BRUNTE
adopterad 2006-07-30


2008-02-20
Jag kom att tänka på er idag och kom på att ni säkert vill höra lite om hur det går för Brunte som vi hämtade i juli 2006. Nu när vi har haft honom ett tag så kan man ju berätta mer hurdant han passar in i vår familj. Och han passar oss perfekt!
Han vägde ju nästan tio kilo när vi hämtade honom, vi har nu lyckats få ner honom till ungefär åtta kilon. Vi har kommit en bit men han borde nog gå ner något kilo till och det skulle var bra om han rörde på sig lite mer. Han var ganska försiktig och rädd för allt och alla i början. Men nu har han blivit bättre. Han kan fortfarande bli rädd av hastiga rörelser och kraftiga ljud. Men när han sover (vilket han gör helst) så sover han verkligen tungt nuförtiden. Han känner sig trygg i hemmet och kan koppla av. Han är däremot inte en sådan katt som stryker sig runt benen eller kollar vad man håller på med. Han är lite för sig själv men hoppar mer än gärna upp i soffan när matte/husse ligger och tittar på tv och passar självklart på att bli klappad.
Han är väldigt hemmakär och går sällan ut om man inte föser ut honom. Om han får välja så ligger han helst inne på soffan och slappar en hel dag tills matte kommer hem, för då är det ju matdags. Och är det någon gång som han rör på sig så är det när det vankas mat.
För snart ett år sedan beslutade vi att skaffa en hund, det blev en jack russell, Clintan. Kanske inte den bästa kombinationen, en lat katt och en hyperaktiv hund. Men det har funkat ganska bra hittills. Visserligen kan Brunte ligga och fräsa åt Clintan när han inte har lust och leka (vilket Clintan då tycker är jättekul). Men det är faktiskt så att Brunte kommer smygandes på Clintan då och då och sätter igång en himlans jakt. Så det funkar nog för dem båda skulle jag påstå. Det bästa är tystnaden efter deras bråk/jakter men också att man oftast hittar dem på någon plats i huset sovandes tätt intill varandra av utmattning. Tack för att ni finns för alla hemlösa katter, och tack för att vi fick ta hem Brunte!
/Malin



BALDER
adopterad 2007-10-13


2008-02-01
Så här efter ett par månader har allt gått jättebra med Balder, han har blivit bra vän med vår andra katt Selene. När vi just burit in Balder verkade både han och Selene väldigt nyfikna. De nosade på varandra, varefter Balder flydde in under sängen. Selene morrade lite, och de låg kvar där ett par timmar. Så småningom gav sig Balder ut för att undersöka omgivningen, och Selene följde honom hack i häl med försiktiga jabbar mot baktassar och svans när hon fick chansen.
Slagsmål pågick till och från i nästan en månad, tills de övergick i att mest bara försiktigt leka med varandra. Framåt början av december började bråken trappas upp lite, och under nätterna vankade Balder av och an med högljudda jamningar, och ökande aggression mot Selene. Kastration bokades, med tid redan dagen därpå. Efter denna verkade Balder förvånansvärt pigg när vi väl kommit hem. Därefter har han gradvis återformats till att vara en kattunge. Bråken har helt upphört, han är nästan alltid på humör att leka lite och han har vansinnigt mycket spring i benen igen!

När vi just hämtade Balder tilläts man bara komma nära med godis i handen. Det gick nästan bara att klappa om han låg och sov, eller inte kunde fly (då uppskattades det i och för sig ännu mindre). Han har gradvis vant sig, och nu får man både klappa och klia rygg, huvud och mage om han bara ligger på någon av sina sovplatser (dvs var som helst). Klappar man för länge och sakta längs ryggen börjar han visa missnöje med svansviftningar, men annars ligger han mest och njuter. Balder har vågat leka med kattvakter när vi varit bortresta, så det verkar inte vara att han bara vant sig vid oss.
Balder är en ganska ljudlig katt. Han går ofta omkring och kuttrar när han inte har något för sig. Han tycker mycket om Selene, och går nästan alltid iväg för att hitta henne om han vaknar ensam och hon inte syns till. Katterna väljer ofta att äta ur samma matskål. Då Selene helt enkelt sticker ned huvudet och mumsar i sig brukar Balder roffa åt sig ett par bitar med tassen och äta från golvet istället.
Hälsningar Jessica, Thomas, Selene och Balder



SALMIAK
adopterad 2007-09-01



PONGO
adopterad 2007-09-01


2008-01-16
Hejsan! Jag vill gärna berätta om våra härliga killar Salmiak och Pongo som vi adopterade i slutet på augusti 2007.
Vi har döpt om dem och Salmiak heter numera Ragge (svart). Vi har haft det kämpigt med lille Ragge. Han hade redan från början problem med sin lilla mage, har tydligen levt ensam och överlevde knappt då han hittades. Efter specialfoder, medicin och mängder av tålamod blev han äntligen bra i magen lagom till jul. Han är mattes bebis efter all särskild behandling av mig.
Pongo har vi döpt till Sigge och han har mått bra hela tiden. Han har blivit en stor och ståtlig herre. Fortfarande lite reserverad till att börja med mot nya människor men då han lärt känna dem lämnar han dem inte! Bägge katterna är otroligt keliga. Sigge är svartsjuk om någon annan får kel och inte han är först! Han vill också helst ha ensamrätt på både vatten och mat. De andra kan ju få något som han inte får! Våra två andra katter tycker att det är skönt att kattungarna börjar bli lite större nu, då är de inte lika rädda och dessutom kan vi ha kattluckan öppen nu så de kan gå ut och in som de själva vill. Det är skönt för dem!
I det stora hela har det blivit en bra kattfamilj hemma hos oss. De stora kattorna hjälper och tvättar de små och de små får värme och trygghet av de stora. Vi är jätteglada och tacksamma för våra katter och önskar att fler får upptäcka föreningen för att hjälpa till.
Ragge och Sigge hälsar alla kattkompisar och människor med ett KRRrrrrrrr!



EROS
adopterad 2006-11-11


2008-01-06
Hösten -06 adopterades minstingen, Eros, ur mamma Gaias (som också finns med här) kull på 8 st, 11 veckor gamla, kattungar. Eros döptes vid ankomst sedan om till Roy. Roy var klart minst i kullen men det tog inte lång tid innan hans matglada mage gjorde att han blev en stor och ståtlig katt. Första tiden innebar en hel del duster med min tidigare katt Selma vilket Roy bara verkade tycka var lek! Så småningom övergick bråken till att varvas med mys och putsningar mellan de båda och idag är det ren syskonkärlek med både bråk och gos. Nu i höstas började Roy gå ut vilket han gillar skarpt och nätterna består av ett evigt gnäll om dörren inte öppnas.
Roy (till höger på bilden) är nu drygt ett år och trivs bra i familjen och det har från första stund inte varit några som helst problem att närma sig honom.



LENNOX
adopterad 2006-02-13


2007-12-09
Lennox var en av dom kattungarna som hittades utomhus då det var -19 grader, en del av kattungarna hade köldskador... Första gången vi träffade Lennox i jourhemmet så var han såå rädd för oss och fräste lite kaxigt så fort vi försökte närma oss honom, det var en riktigt obstinat liten herre. Och så kom då den lyckliga dagen i februari då han skulle få flytta hem till oss, vi var så otroligt spända. När vi kom hem fick han träffa våra andra katter och blev livrädd och sprang in under sängen i några timmar... När han väl vågade sig fram tog vår "Loppan" (född 2005) honom under sina vingar och sedan den dagen är de två oskiljaktiga, dit Loppan går, dit går Lennox :-) Vår andra katt Rambo (född 1997) tyckte mest att Lennox var jobbig i början men nu har Lennox fått fart även på honom. Lennox ÄLSKAR värme! Han har en kudde på en bänk intill elementet och han har även en elementsäng som han älskar, han brukar köra in tassarna bakom elementet och då riktigt myser han. På natten ska han sova under husses täcke så han blir riktigt varm och gosig.
Lennox och hans bröder är innekatter men i somras råkade han putta upp ett fönster och ramlade ut... Som tur var så bor vi i villa så det var ju inte högt han ramlade. Vi letade och letade i flera dagar efter vår älskling, vi kunde varken sova eller äta... Vi såg honom nästan varje dag men han var för rädd för att komma fram. När det hade gått fyra dygn tog jag kontakt med Samvetet och bad om hjälp att få hem Lennox och med hjälp av deras tips och råd så kom han hem den natten, gissa om vi var lyckliga! Han var så enormt gosig och tulig och lämnade oss knappt för en sekund dagarna efter han hade kommit hem :-)

Lennox och hans bröder har fått ett stoort klätterträd som de älskar att jaga varandra i. Och så är han en tjuv... Han gillar att stjäla saker. Han har ett gömställe under sängen där han gömmer sakerna han stjäl, vi har bl a hittat disktrasan, bokmärke, blomblad, topz, barkbitar mm... Lennox är en helt underbar och rolig katt! Fotot är på honom (till höger) och brorsan, Loppan.
Mvh Annica Skogsberg & Stefan Carlsson



LISA
adopterad 2004-08-08


2007-12-06
Hej! Här kommer en liten historia om vår lilla älskling Cleo som vi adopterade från er för över tre år sedan. Det var sommaren 2004 och vi bodde då i lägenhet i Uppsala med vår hankatt Lipton. När han var drygt två år så bestämde vi oss för att han skulle få en kompis och tog då kontakt med Samvetet. Vi kom till ett jourhem med väldigt många katter och första tanken var att hur skulle man kunna välja bara en av alla dessa raringar? Det visade sig få en snabb lösning, vi behövde aldrig välja utan katten valde oss! Cleopatra (som då hette Lisa) la sig i mitt knä, rullade runt på rygg och somnade med alla fyra tassarna i vädret.
Där låg hon sen lugnt och tryggt som den mest självklara saken i världen tills vi skulle gå hem en halvtimme senare då vi fick väcka henne. Efter det var det ingen tvekan om vilken kisse som vi ville adoptera. Det blev den lilla svartvita kattflickan med en vit prick på munnen. Introduktionen mellan katterna hemma sen gick bra. Lite fräs och morr i ett dygn sen var det lugnt. Nu har vi flyttat till ett stort hus så båda kissarna är jätteglada över de nya stora ytorna de har att röra sig på. De är fortfarande innekatter och kommer att så förbli men de har två stycken innätade balkonger att vara på. Där sitter de gärna och spejar på fåglar eller ligger och jäser i solen. Nu på vintern är favoritplatsen golvvärmen i badrummet eller vid vedspisen när vi eldar. Kan man bli mätt på värme som katt? Tydligen inte!
Hon är idag tre och ett halvt år gammal och en riktigt förståndig liten kattmadame. Cleo älskar att kela och att sova i mattes famn varje natt är en självklarhet. Hon busar ofta och gillar att leka tagare med Lipton. Vi är så otroligt glada och tacksamma över att vi har henne och hoppas att hon gillar oss lika mycket tillbaka. Hon är vår lilla älskling!
/Matte och husse Catrin och Kim Alvinder-Toivanen



SORRO
adopterad 2004-09-16


2007-11-14
Vi hade haft två katter (adopterade 2001 från Battersea Dogs Home i London där vi bodde då) men den ena blev tyvärr överkörd strax innan vi flyttade till Sverige så vi hade bara en katt med oss i flyttlasset. Det kändes synd att katten skulle behöva vara ensam när hon var van med sällskap och vi kände att vi hade möjlighet att ta emot en katt till i vår lägenhet och ge den ett bra hem så vi kontaktade Samvetet. De föreslog kattungen Sorro som en lämplig kandidat.
Sorro var nästan ett halvår gammal men lika liten som en tremånaders kattunge när vi träffade honom första gången i jourhemmet där han bodde. Han var liten och benig, svart-vit med lite sneda markeringar och oproprtionerligt stora öron till den spinkiga kroppen. Ingen skönhet med andra ord, men vilket charmtroll! Vi behövde inte fundera länge, Sorro var en perfekt match för oss och han flyttade med oss samma kväll till sitt nya hem.
Vi bodde kvar i lägenheten i drygt ett år, Sorro verkade trivas bra och efter en trevande start blev de två katterna goda vänner. Nu har vi flyttat till hus och Sorro och hans kompis har fått en kattlucka så de kan gå in och ut som de vill. De har en stor trädgård att leka i och massor av spännande ställen att utforska men framförallt ett varmt skönt hus med en mjuk soffa att krypa upp i när världen utanför blir för stor.
Sorro, som hunnit bli tre och ett halvt, är fortfarande en liten katt men han har vuxit ikapp sina öron och är riktigt söt. Han är väldigt kelig och älskar att sova i knät på oss. Och som man kan se på bilden kommer han väl överens med vår andra katt.
Med vänlig hälsning, Åsa Berglund Walker



GAIA
adopterad 2007-03-31


2007-05-26
Nu har Gaia bott hos oss drygt två månader och hon trivdes bra från början. Sover till och med i vår dotters säng! Vi som trodde att Gaia skulle vara rädd för henne. Dock är hon lite försiktig under dagarna, men fastnar hon i en björnkram så står hon ut bra (smiter dock när trycket lättar). Gaia är alltid snäll och har inte lyft en klo mot någon av oss (när vi inte busar och kittlar henne =)
Hon är nog lite sur på oss att hon inte får så mycket mat som hon vill. En favorit är tonfisk, men det blir bara vid speciella tillfällen. Vi försöker få henne att bara äta torrfoder, men det går sådär. Det är svårt att stå emot henne när hon kommer och stryker sig mot benen och jamar sina hesa fräsningar (hon bemästrar inte riktigt en riktig jamning, men det här är mycket sötare!)
Vi försöker lära henne att gå i koppel och lina, och det går riktigt bra. När hon började gå i lina så kände hon sig nog infångad, för då ålade hon liksom fram istället för att gå (riktigt gulligt och underhållande). Däremot går det bra om man håller i kopplet och följer med henne, då känner hon sig väl mer fri. När vi går runt i grannskapet får hon ibland följa med utan koppel, men hon håller sig alltid i närheten och följer med in efteråt. Det är kanske för att när hon rymde en gång så blev hon tillbaka-jagad av en grannkatt, och då var hon så glad att bli "infångad" av oss. Hon är den första katten vi har haft som låter oss ta på henne koppel och verkar glad över att få gå ut!
Vi är mycket glada att vi hittade en ny familjemedlem i Gaia som passar så bra in och är precis en sådan katt som vi ville ha! Bifogar även en bild på en av Gaias favoritställningar när hon sover i TV-soffan.

Hälsningar nya matte Ida