Kastrera Mera!

Den 15 juni 2020 kom Statens jordbruksverk men en ny föreskrift och allmänna råd om hållande av hund och katt [(L 102) Allmänna råd till 6 kap. 2 §] Som innebär att katter som rör sig fritt utomhus bör vara kastrerade, steriliserade eller på annat sätt förhindrade från att kunna föröka sig okontrollerat. Dessa nya djurskyddsregler kan du läsa här: Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt.

Massor av seglivade myter florerar kring kastrering av katter; hur det påverkar katten, när det kan göras, etc. Här försöker vi avliva några av de allvarligaste missuppfattningarna inom ämnet.

Allmänt om kastrering

En katt mår inte dåligt av att bli kastrerad. Snarare är det en befrielse att slippa sexualdriften och den påfrestning det innebär för en katt att vara fertil och löpa. Kastrering ger en lugnare och mer harmonisk katt som oftast blir keligare och mer benägen att ty sig till sin matte/husse såväl som till sina eventuella kattkompisar. Kastrering påverkar dock inte alls kattens jaktinstinkt eller förmåga, och ger inte heller automatiskt en slö katt som sover dygnet runt vilket många oroar sig för! 

Utomlands är det vanligt att kattungar kastreras redan före 3 månaders ålder. Inga negativa effekter har kunnat påvisas av tidig kastration, tvärtom minskar risken för framtida könshormonrelaterade sjukdomar om katten kastreras innan den blir könsmogen. I Sverige är det vanligast att kastrering sker från 6 månaders ålder. En del katter blir dock könsmogna tidigare än så, så du som har en kattunge av varje kön måste vara extra vaksam för att undvika oönskad dräktighet!

Katthonor och kastrering

Honkatter kan löpa året runt (och inte bara i mars), och hur ofta de löper varierar mycket. En del löper så ofta som en gång per månad, andra 1-2 gånger om år. Löpande katthonor kan bli så frustrerade att de bokstavligt talat klättrar på väggarna, jamar dygnet runt och kissar överallt om de inte får bli betäckta. För honkatter kan p-piller användas för att förhindra dräktighet, men nackdelarna är att det dels inte är ett hundraprocentigt skydd, dels att det visat sig öka risken för livmoderinflammationer och juvercancer markant. Skulle din honkatt bli dräktig trots att hon äter p-piller är det stor risk att kattungarna föds missbildade. Om du istället kastrerar din honkatt minskar risken för juvertumörer, medan risken för livmoderinflammation och -cancer försvinner helt. Många tror att katthonor inte kan kastreras utan att det korrekta begreppet är sterilisering. Sterilisering innebär dock att fortplantningsdriften och alla dess negativa följder finns kvar trots att katthonan inte kan bli dräktig. Vid kastrering tas både äggstockar och livmoder bort vilket leder till att honkatten slutar löpa och att risken för livmoderinflammation försvinner. Idag använder sig de allra flesta veterinärer av kastrering även när det gäller honkatter.

Ett mycket seglivat påstående gör gällande att en honkatt inte bör kastreras innan hon fått åtminstone en kull ungar, vilket är fullständigt fel.

Katthanar och kastrering

Okastrerade hankatter som går utomhus måste hela tiden försvara sitt revir och slåss om honor vilket leder till att de löper betydligt högre risk att skadas och dö i förtid än kastrerade hanar. De hinner dessutom bli far till ett stort antal kattungar på ett år! Hankatter som inte är kastrerade tenderar även de att skvätta urin för att markera sitt revir, ibland inomhus men framför allt utomhus vilket ofta leder till arga grannar.

Övriga myter om katter

Även andra myter om katter finns att ta kål på, en av de vanligaste rör fenomenet innekatter.

Somliga hävdar att det är emot kattens natur att enbart vara inne, till den grad att det skulle vara snudd på djurplågri att ha innekatter. En katt som går ensam i en lägenhet hela dagarna har naturligtvis inget särskilt roligt liv. Det går dock utmärkt att ha katter enbart inomhus om man som ägare kompenserar för den motion, det jakt, klös- och klätterbeteende som katten annars skulle ha fått utlopp för om den gått utomhus. Av denna anledning mår de flesta innekatter också bra av att få en kattkompis. 

En katt lever inte bara på bostadens kvadratmeter utan vill snarare utnyttja samtliga möjliga kubikmeter; katt-tillåtna hyllor, klösträd och andra möjligheter att hoppa, klättra och klösa ger katten mycket glädje (och gläder även ägaren som kan få ha soffor och ömtåliga möbler ifred) och ger naturlig motion och sysselsättning åt din innekatt!